SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
ASTERISM as1teris4m, r.; best. -en; pl. (i bet. 1) -er.
Etymologi
[jfr t. asterismen, pl. (i bet. 1), asterismus (i bet. 2), eng. asterism, i bet. 2 äfv. asterismus, fr. astérisme, nylat. asterismus, af gr. ἀστερισμός, stjärnbild, stjärnglans]
1) (†) stjärnbild, konstellation. Liedbeck Beskr. om glob. 28 (1734). Chierlin Sjöm. 75 (1777). Kjellin Astr. 34 (1822). Cronstrand Astr. 1: 3 (1840).
2) miner. Med Asterism förstår man det i vissa rigtningar egendomliga ljussken, som hos somliga mineralier framträder vid återkastadt eller genomgående ljus, och hvilket t. ex. hos vissa Saphirkristaller .. visar sig såsom en sexstrålig stjerna. Erdmann Min. 145 (1860). Svenonius Stenriket 33 (1888).
Spoiler title