SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
AUSTRAL a͡ustra4l, äfv. a͡ω-, stundom (utan diftongisering) a1ɯ- l. a1u- l. a1ɯ- l. a1u-, adj.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. austral, af lat. australis, sydlig, af auster, sunnanvind (se ÖSTER). Redan i antiken omtalas ett antaget fastland i söder under benämningen terra australis (hvilken återfinnes i sv. källor, t. ex. Stiernman Com. 1: 933 (1626), Lenæus Hübner 6 (1726, 1763)). I anslutning till denna antika benämning erhöll den under 1600- o. 1700-talen upptäckta övärlden i Indiska oceanen namnet Australia, sv. AUSTRALIEN (Angelin Encykl. f. barn 1: 265 (1803), Djurberg Geogr. lex. 2: 221 (1813; med reservation mot namnets lämplighet)), hvilket namn, sedan den största af de nyfunna öarna visat sig vara ett större fastland, företrädesvis betecknar detta (jfr AUSTRAL-KONTINENTEN, -LANDET)]
1) tillhörande södra halfklotet, sydlig; motsatt BOREAL; numera nästan bl. i ssgn AUSTRAL-SKEN. Melanderhjelm 1: 67 (1795). G. Dalin (1871).
2) australisk; nästan bl. i ssgr.
Ssgr (i allm. till 2): AUSTRAL-ALPER(NA)03~, stundom 103~20. benämning på en bergskedja i östra delen af Australiens fastland. Dahm Geogr. 147 (1860). Carlson 1 Skolgeogr. 178 (1887, 1898).
-KONTINENT(EN)~002. om Australiens fastland: Nya Holland; jfr följ. NF 19: 459 (1895). Carlson 1 Skolgeogr. 178 (1898).
-LAND(ET)~2. (mindre br.) jfr föreg. Ritter Geogr.-stat. lex. 66 (1858). Roth Geogr. 139 (1877; se under -ÖARNA 1).
-MALAJ~02. inföding af malajisk typ tillhörande Australiens övärld; polynesier. Palmblad Geogr. 255 (1835). Roth 2 Geogr. 288 (1877, 1896).
-NEGER~20. australisk inföding af negertyp. Palmblad Geogr. 87 (1835). Australnegrerna .. äro undanträngde af engelske nybyggare. Svensén Jorden 563 (1887). Lumholtz Bl. menniskoät. 118 (1889). särsk. papuaneger (från Nya Guinea o. närmast liggande öar); motsatt AUSTRALIER (se d. o. 1 a slutet). Papuas- eller Austral-Negrer. Dahm Geogr. 38 (1860). Australnegrer, .. svarta och ullhåriga; .. Australierne, .. svarta med rakt, groft hår. Sundevall Zool. 30 (1864).
(1) -SKEN~2. på södra halfklotet uppträdande luftfenomen af samma art som norrskenet; sydsken, södersken. G. Dalin (1871).
-ÖAR(NA)~20.
1) (föga br.) om den australiska arkipelagen. Australlandet (Nya Holland) och Australöarna (Polynäsien). Roth Geogr. 139 (1877).
2) benämning på en viss ögrupp tillhörande australiska arkipelagen. Tubuai-öarna l. Austral-öarna, ett antal små öar i Polynesien s. om Sällskapsöarna. NF 16: 890 (1892).
Spoiler title