SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
AUTENTICITET a͡utän1tisite4t, äfv. a͡ω-, l. a͡u1tenti1- l. -än-, äfv. a͡ω1-, stundom (utan diftongisering) a1ɯtän1- l. a1u- l. a1ɯ- l. a1u-, äfv. AVTENTICITET av- l. 1— (autänntisitét Dalin), r. (f. Dalin (1850)); best. -en.
Etymologi
[jfr t. authenticität, eng. authenticity, fr. authenticité, af nylat. authenticitas, af authenticus (se AUTENTISK)]
egenskap(en) att vara autentisk; ursprunglighet; äkthet; tillförlitlighet; jfr AUTENTI. Tuderus Kiesewetter 169 (1806; se under AUTENTISK 1). Är vitnesbördet skriftligt bör man .. noga pröfva dess äkthet eller autenticitet: d. v. s. om det verkligen härrörer från den person, för hvilkens det utgifves. Lindblom Log. 328 (1836). (Jungfru Marias hydda) i san Loretto, hvars authenticitet icke lärer grunda sig på säkrare bevis. Fahlcrantz 4: 151 (1836, 1865). Till styrkande af dess (dvs. uttalandets) autenticitet har jag förskaffat mig originalet (dvs. originalupplagan af Calvins skrifter), som verkligen .. innehåller det karakteristiska yttrandet (af Calvin). Bolin Eur. 1: 158 (1868). NF (1876).
Spoiler title
Spoiler content