SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
AUTO- a͡u1to- l. -tå- l. -tω-, äfv. a͡ω1-, l. AVTO- av1-, l. AUT- a͡u1t- osv., l. AVT- av1t-, prefix.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. auto-, lat. auto-, af gr. αὐτο-, ssgsform af αὐτός, själf; formen avto- grundar sig på det i skolorna förr vanliga uttalet af gr. αὐτός]
själf-; själfverksam, själfständig.
Anm. 1:o. Ssgrna med auto- äro dels gr. lånord (t. ex. AUTOGRAF, AUTOMAT, AUTONOM) l. afl. af dylika (t. ex. AUTOGRAFERA, AUTOMATISK, AUTONOMISM), dels hafva de i nyare språk blifvit bildade efter mönstret af nämnda gr. förebilder, vanl. med ett från gr. l. lat. härstammande ord ss. andra ssgsled (t. ex. AUTO-BIOGRAF, AUTOMOBIL). Ordet AUTODAFÉ (se d. o.) är af helt annat ursprung. — 2:o. Ssgrna med auto- uppträda i sv. redan under senare hälften af 1700-talet, men blifva först på 1800-talet mera brukliga. Några hafva i allra senaste tid blifvit synnerligen vanliga på grund af den vidsträckta praktiska anv. de med dem betecknade föremålen erhållit (t. ex. AUTOMAT, AUTOMOBIL). I lärdt språk har auto- på senare tid kommit till anv. vid bildande af ssgr af strängt fackmässig l. mera tillfällig natur (t. ex. AUTO-DYNAMISK, själfverkande, AUTO-FERTILITET, själfbefruktning, AUTO-INFEKTION, själfinfektion, AUTO-KRITIK, själfkritik). — 3:o. Till några ssgr med auto- finnas med SJÄLF- ss. första ssgsled bildade motsvarigheter, af hvilka somliga äro brukligare än motsvarande ssgr med auto- (jfr AUTO-BIOGRAFI, -SUGGESTION o. SJÄLF-BIOGRAFI, -SUGGESTION). Till andra ssgr med auto- finnas brukligare motsvarigheter, som utgöra försvenskningar af båda ssgsleden (t. ex. SJÄLF-HÄRSKARE, -SMITTA för AUTOKRAT, AUTO-INFEKTION).
Ssgr: A: AUTO-, äfv. AVTO-BIOGRAF10104. [jfr t. autobiograph, fr. autobiographe, äfvensom eng. autobiographer] (mindre br.) själfbiograf. Beskow Vandr. 1: 87 (1819, 1833). NF (1876).
-BIOGRAFI—1004. [jfr t. o. fr. autobiographie, eng. autobiography] själfbiografi. Beskow Vandr. 1: 88 (1819, 1883). C. J. L. Almqvist (1840) hos Wieselgren Bild. 350. De Geer Minnen 1: Förord 2 (1892).
-BIOGRAFISK—1040. [jfr t. autobiographisch, eng. autobiographic, fr. autobiographique] själfbiografisk. Biogr. lex. 1: II (1835). NF (1876).
-DIDAKT, -DIDAKTISK, -GRAF, -GRAFERA, -GRAFI, -GRAFISK, se d. o. —
-INTOXIKATION—01004. [jfr t. autointoxikation] förgiftning gm gifter som alstras i den förgiftades egen kropp. F. W. Warfvinge i Hygiea 1888, s. 355. Behandlingen af avtointoxikationer. Därs. 356. —
-KLAV—4. [jfr t. autoclav, eng. o. fr. autoclave; uppfinningen gjordes af fransmannen Papin år 1681, men benämningen torde datera sig från c. 1820 (jfr Darmesteter)] i sht tekn. o. med. benämning på ånggryta med lufttätt tillslutande lock (för kokning vid högt tryck). A. W. Cronquist i Tekn. tidskr. 1872, s. 297. Sterilisatorer konstruerade för hvilande ånga under tryck kallas autoklaver. J. Berg i Förel. f. sjuksköt. 2: 32 (1898).
-KRAT, -KRATI, -KRATISK, -KTON, -KTONI, -KTONISK, -MAT, -MATISK, -MATISM, -MOBIL, -MOBILISM, -MOBILIST, -NOM, -NOMI, -NOMISK, -NOMIST(ISK), se d. o. —
-SUGGERERAD—1040, äfv. —1032, p. pf. framkallad gm själfsuggestion, själfsuggererad. Gadelius Tvångst. 224 (1896).
-SUGGESTION—104. själfsuggestion. ”Inbillningen” spelar en stor rol i afseende på sjukdomar, .. t. ex. då den, som läser läkareböcker, genom ett slags auto-suggestion, känner att han har snart sagdt alla möjliga sjukdomar. O. T. Sandahl i NF 15: 874 (1891). De autosuggestioner, vi kalla för tvångstankar. Gadelius Tvångst. 11 (1896).
-TYPERA, -TYPI, -TYPISK, -TYPOGRAFI, -TYPÖR, se d. o.
B: AUT-, äfv. AVT-OPSI, se d. o.
Spoiler title