SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFFÄRD a3v~fæ2rd (a`ffärd Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt (1773), Weste (1807)); best. -en.
Etymologi
[jfr ä. d. affærd]
1) handlingen att fara l. färdas från ett ställe.
a) (nästan †) färd l. resa från ett ställe; bortfärd, bortresa. Några .. skalkar slå sig tillhopa i sjön att förhindra .. främmande skeppare i deras affärd. O. M. Gothus i HSH 1: 21 (1527). (Låta passets innehafvare) vthi hans aff och Heemfärd .. oförhindrat reesa. A. J. Gothus Thes. 3: 52 (1619). Gaf Konung Gustaff .. Kong Christierns Öfwerstar och Krijgzfolck söker (för säker) affärdh (dvs. aftåg) til Land eller Watn, medh alt theras Godz. Girs G. I:s hist. 41 (1630). — (†) återtåg, reträtt. Schroderus Liv. 825 (1626).
b) afresa, uppbrott. RP 1: 133 (1629). (Han) lade .. ut med sin flotta ur .. hamnen, och lät blåsa till affärd. Gyllengranat 1: 46 (1840). Flyttfåglarnas ankomst och affärd. Palmblad Fornk. 2: 415 (1844). Vid affärden till tyska kriget 1630 utfärdade konungen (en) fullmakt. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 81 (1881). Efter resandes affärd. De Geer Minnen 1: 18 (1892). — bildl. (Nordanvindarna) Sommarns prackt til affärd bjuda. Nordenflycht QT 1744, s. 39.
c) (†) med öfvergång till 2: skilsmässa, afsked; färd. Wij .. skole .. (bereda oss) til then sidsta affärden. P. Erici 2: 269 b (1582). Dens. 3: 22 a. En säll och stilla affärd ifrån verlden. Tessin Bref 1: 149 (1752).
2) [jfr t. abfahrt] (nästan †) hädanfärd, bortgång, död, ändalykt, dödssätt. Theras afflidhande warder reknat för een pijno, och theras afffärd för itt förderff. Vish. 3: 3 (Bib. 1541). Hvad affärd fick han? (anfördt ss. tillhörande tal-, ej skrift-spr.) Columbus Ordesk. 12 (1678). Beware .. Gud hwar och en Christen för Simei afferd. Swedberg Försvar 20 (1719). Få en ynkelig affärd, ein jämmerliches Ende nehmen. Lind (1749). Hyltén-Cavallius Folks. 51 (1844). — jfr AFFÄRDA 2 d.
3) (föga br., skämt.) afvisning, bortkörande, respass. Han fick en snöplig affärd, Cum probro dimissus fuit. Sahlstedt (1773); jfr Kindblad (1840, 1867). Få hastig a(ffärd). Avoir son paquet. Nordforss (1805). — jfr AFFÄRDA 3 c.
4) (†) utlöpande, utmynnande, öfvergång (till l. i ngt). Denne canals (lefvergångens) förening med .. (blåsgången) och sluteliga affärd til (tolffingertarmen). Murray Præs. i VetA 1794, s. 45.
Spoiler title