SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFHÅLLSAMHET a3vhol1sam~he2t, r. l. f.; best. -en. Lind (1749, under enthaltung).
särsk.
1) det förhållande, att man afhåller sig (från ngt). Afhållsamhet ifrån allt tvång i fremmande frihet .. är en moralisk plikt. Biberg 2: 23 (1820). Afhållsamhet från annars tillåtna ting. Melin Pred. 1: 82 (1844). Afhållsamhet .. från ett fåfängt sällskapslif. Agardh Bl. skr. 1: 7 (c. 1855). Wieselgren Vår samt. 189 (1880). — särsk. Afhållsamhet från rusdrycker o. d. Fosterlandsvännen 1838, nr 3, s. 5. Många .. förbundo sig .. till absolut afhållsamhet från spirituösa drycker. Wirsén i 3 SAH 2: 690 (1887).
2) egenskapen att vara afhållsam; återhållsamhet, nykterhet. De stora eröfringar nykterhet och afhållsamhet gjort i vårt land under de aldra sist förflutna åren. Agardh Bl. skr. 2: 131 (1839). — jfr TOTAL-AFHÅLLSAMHET.
Ssgr (i hvilka ordet har bet. nykterhet, särsk. med bibegrepp af absolut återhållsamhet från rusdrycker): AFHÅLLSAMHETS-FOLK3001~ l. 3100~2. koll. Blå bandet 1886, s. 22.
-FÖRENING~020. L. Landgren i Läsn. f. folket 1874, s. 258.
-LÖFTE~20. Vin (inbegripes) icke ovilkorligen under afhållsamhetslöftet. Thomander Skr. 2: 313 (1838).
-MAN~2. absolutist. Blå bandet 1886, s. 22.
Spoiler title
Spoiler content