AFKLÄDSEL a3v~klät2sel, äfv. -ä2ds- l. -äd2s-, r. l. f.; best. -n.
vbalsbst. af AFKLÄDA;särsk. motsv. AFKLÄDA 1, i sht i refl. anv. Hennes kammarflicka väntade för att biträda henne vid afklädseln. Rydberg Ath. 303(1859, 1866). Strindberg Hems. 19(1887). jfr: En .. (bad-)vagn .. med nödige, till af- och påklädseln .. hörande .. inventarier. Wingård Minnen 5: 31(1847).
