SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFLÖSNING a3v~lø2sniŋ (a`flösning Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af AFLÖSA. — särsk.
1) motsv. AFLÖSA 1 b.
a) [jfr t. ablösung eines brandigen gliedes] (†) kir. lösgörande, frånskiljande. Acrel i VetAH 18: 115 (1757). Den förkortade muskelns aflösning vid dess nedra fäste gifver skyndsam hjelp. Dens. Præs. i VetA 1767, s. 30.
b) [jfr t. ablösung der netzhaut] med. aflossnande. Till följd af stark närsynthet .. kan näthinnan aflösas från åderhinnan(:) s. k. retinal aflösning (ablatio retinæ). Hallin Hels. 2: 681 (1885). — jfr AFLOSSNING, NÄTHINNE-AFLÖSNING.
c) geol.
α) (numera knappast br.) = AFLOSSNING a. Aflossning, Aflösning, (Ablösung des Gesteins) kallas sjelfva den skilnad, som är emellan en Gång (dvs. i annan bergart inneslutet bergartsparti) .. och det å ömse sidor varande Berget. Rinman (1788); jfr Deleen (1836, under ablösung).
β) (numera knappast br.) = AFLOSSNING b. (Hornskifferns i Ädelfors) aflösningar äro mer och mindre lätt klyfne och redige. Swab i VetAH 6: 121 (1745). (Sandstenen) .. afdelas med fina aflösningar eller ritsor, vertikalt i motsatta riktningar. Hisinger 4: 224 (1828). jfr Rinman 1: 9 (1788).
2) motsv. AFLÖSA 5 a. — särsk.
a) mil.
α) om poster, vakter o. d. — mer l. mindre konkret. När aflösningen kommer, blir den Posten som skal aflösas .. stilla ståendes, tils Corporalen commenderar. Regl. f. inf. 1751, s. 314. Vid .. folkets trängsel .. / Och vid aflösningar, som vandra .. / Uppsteg en sol, så varm och skön. Bellman 5: 35 (1787). En aflösning, som endast består af fyra man, uppställes på ett led. Tj.-regl. 1858, 2: 29. För tjenstgöring vid vakter indelas manskapet på ”aflösningar”. Hvarje aflösning har till befälhafvare en korpral .. och består af tre man. Billmanson i NF (1875).
β) om stridande trupp. Aflösning kallas äfven den rörelse, då en i elden varande tiraljör- eller flankörkedja utbytes mot uthvilade trupper. Billmanson i NF (1875). — konkret. Czaren .. var tilstädes och commenderade aflösningarna. Nordberg 2: 437 (1740).
b) sjöt. — särsk. om tiden mellan två vaktombyten. Till natten togs jollen in i storbåten och i två aflösningar (dvs. under två vakter) seglades efter kompass. O. Wetterhoff 1: 134 (1883).
3) [efter d.-nor. afløsning; jfr K. Knudsen Unorsk og norsk eller fremmed ords avlösning, boktitel] (enst.) utbyte, ersättande; jfr AFLÖSA 5. (Swedberg) lemnar förslag till aflösning af en mängd (främmande ord). Lundell i NF 13: 441 (1889); jfr Dens. Därs. 13: 442.
4) motsv. AFLÖSA 6.
a) (mindre br.) motsv. AFLÖSA 6 a. — (†) konkretare: vederlag (i penningar för afstådd egendom l. rättighet), lösesumma, lösen. Ville H(ans) F(urstliga) Nåde tilbiude Hennes Nåde Fröken till lösen för Lijfgedingeds affträdning 15000 gylden och 5000 gylden morgongåffue, så att hele afflösningen sig belöpe till 20,000 gylden. A. Oxenstierna Skr. 1: 96 (1614). Vederlaged eller aflösningen. Därs. 1: 97 (1614).
b) motsv. AFLÖSA 6 b. Förslag till aflösning af den fastighetsegarne nu åliggande gaturenhållningsskyldigheten. SD (L) 1895, nr 7, s. 4. — i sht om indelningsverket o. grundskatterna. Om en aflösning af grundskatterna skall ske, bör den äfven sträcka sig till de indelta räntorna. N. S. v. Koch i Ad. prot. 1856—58, 9: 811. De samhällsmedlemmar, hvilka länge och orättvist dragit bördan af indelningsverket, skulle genom den så kallade aflösningen bindas vid en .. särskild penningeafgift till försvarsväsendet. N. Larsson i 2 kam. prot. 1867, 4: 179. Rydin i NF 6: 88 (1882). De Geer Minnen 2: 22 (1892). — (mindre br.) konkretare: lösesumma. För befrielsen från den jorden åliggande bördan af manskapets anskaffning och aflöning erlägga rotarne och rusthållen en rättvis och billig aflösning. Bih. t. riksd. prot. 1867, VIII. 1, nr 2, s. 16.
5) [fsv. aflösning] motsv. AFLÖSA 7. Man vndfåår afflösning eller syndernas förlåtelse aff Scrifftefadren såsom aff Gudhi. Kat. C 2 a (1572). Hwad är Aflösning? Thet är en tilsäijelse och försäkring om syndernas förlåtelse; hwilken sker af ordsens tienare i Christi stad. Svebilius Kat. nr 279 (1688); jfr Lindblom Kat. nr 341 (1811). Aflösning från .. bann. Strinnholm Hist. 3: 698 (1848). — särsk. Gå til Aflöszning och Herrans Natward. J. Matthiæ 1: 192 (1658); jfr Kyrkol. 2: 6 (1686) osv.; jfr äfv.: Ei .. må then som ogudachtig är .. tenckia, at när han går til Skrifft och aflösning, .. han får aflösning. Swedberg Sabb. ro 1405 (1702, 1712). — konkretare: formuläret till den kyrkliga aflösningen. (Kyrkoherden) lass så för .. (åhörarna i kyrkan syndabekännelsen,) Aflösningen(,) Mårgonbönen, och äntå tre härliga böner. Bureus Suml. 29 (c. 1600). — jfr ABSOLUTION, AFLAT, SYNDA-AFLÖSNING.
Ssgr: (4) AFLÖSNINGS-AFGIFT310~20 l. ~02. PT 1892, nr 293, s. 2.
(2 a) -ANFÖRARE~0200. Tj.-regl. 1858, 2: 68.
(2 a) -BEFÄLHAFVARE~02100 l. ~10200. Tj.-regl. 1889, s. 319.
(5) -FORMULÄR~102. Agardh Bl. skr. 1: 219 (1854). Schulthess (1885).
(2 a) -KORPORAL~102 l. -KORPRAL~02. Aflösningskorpralen af nya vakten. Tj.-regl. 1858, 2: 29. Melander I läger 204 (1887).
(5) -ORD~2. Swedberg Sabb. ro 1405 (1702, 1712). Thomander Skr. 2: 450 (1860).
(4) -SUMMA~20. [jfr t. ablösungssumme] NDA 42 (1876—77).
(2) -VIS~2, adv.
1) (föga br.) turvis, i tur o. ordning. Vissa personer utsågos, som alltid skulle observera Konungen aflösningsvis. Ehrenheim Tess. 48 (1819).
2) mil. hvar aflösning för sig, en aflösning i sänder. Instr. f. bevakn.-tj. 97 (1881).
Spoiler title
Spoiler content