SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFLEDNING a3v~le2dniŋ (a`fledning Weste), r. l. f. (m. Nyström (1794)); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af AFLEDA. — särsk.
I. motsv. AFLEDA I.
1) motsv. AFLEDA I 2 a. Förordn. 13 Juni 1780, s. 3 a. Ett lagförslag om afledning af vatten. De Geer Minnen 2: 227 (1892). — (mindre br.) om bortledandet l. afflytandet af ett områdes öfverflödiga vatten; jfr AFLEDA I 2 a β. Wenern (bildar) ett stort vattenområde med den stora sjön till medelpunkt och afledning derifrån genom .. Göta elf. Svedelius Statsk. 1: 7 (1868). Det (område), som gränsar till de stora (nordamerikanska) sjöarne och har afledning på .. Lorenzofloden. Därs. 4: 57 (1869). — (numera mindre br.) konkret: afloppsdike, afloppskanal o. d. Alla afledningar på åkeren för vatnet böra .. upskoflas. Fischerström 3: 191 (1781). Gatorna äro .. försedde med underjordiska .. afledningar för .. orenlighet. Andersson Verldsomsegl. 1: 37 (1853). afflöde; i bild: Heldre än att söka de afledningar, som antingen grumlas eller förtorka, .. vilje vi gå till sjelfva källan. Wallin Rel. 1: 277 (1819, 1825). — jfr VATTEN-AFLEDNING.
2) motsv. AFLEDA I 2 b: den elektriska strömmens bortledande (till jorden). Åskan gör aldrig skada, utan där som afledning felar. T. Bergman Intr. i VetA 1764, s. 78. konkret: De delar af hvilka åskledaren består äro: 1:o åskspiran ..; 2:o ledningen långsåt takåsen, och 3:o afledningen åt marken. Journ. f. manuf. 3: 156 (1833). telegr. Vid afledning (som utgör ett af de s. k. linjefelen) ledes en .. del af strömmen ned till jorden, innan han hinner fram till sin bestämmelse. Nyström Telegr. 122 (1869, 1878). konkretare: Läget af större afledningar (vid telegraflinjer) kan till en viss grad beräknas. Uppf. b. 2: 435 (1873).
3) motsv. AFLEDA I 4 a. Castrén 2: 5 (1845). Kroppsöfningar .. äro behöfliga afledningar för en samlad alltför yster ungdoms-liflighet. Geijer I. 2: 316 (1846). Konungens ovilja fann .. en afledning i de starka ordalag, hvarmed hans sändebud .. befaldes göra framställning till Kejsaren. Carlson Hist. 5: 377 (1879). — jfr AFLEDARE 2.
II. [jfr d. afledning, t. ableitung] språkv. motsv. AFLEDA II 2. Serenius (1734, under derivation). Af språkets egna tillgångar (danades) .. förmedelst afledning och sammansättning flere ord. Söderwall Hufvudep. 115 (1870). — konkretare. Hof Skrifs. 24 (1753). I lexikaliskt afseende utbildades rabbinska språket (bl. a.) genom nya afledningar af de befintliga ordstammarna. Almkvist i NF 13: 615 (1889); jfr a. — särsk.
a) afledt ord. Gulna utgör en afledning af gul. Verber .. (och) deras afledningar. Svedelius Fr. gr. 23 (1814). Richert Kons. ljudl. 228 (1866).
b) (numera mindre br.) tillägg, användt för att afleda ett ord l. en grupp af ord; afledningselement l. -ändelse. Rydqvist SSL 1: X (1850). Det är nyttigt att skilja mellan härledning och afledning. Härledningen (etymologien, ledningen till ursprunget ..) af glädja .. visar oss på glad .., men afledningen är j. Därs. 5: 4 (1874).
Jfr PREFIX-, SUFFIX-, VERBAL-AFLEDNING m. fl.
Ssgr: (II) AFLEDNINGS-BOKSTAF310~20 l. ~02. Rydqvist SSL 1: 42 (1850).
(I 1) -BRUNN~2. Schulthess (1885).
(I 1) -DIKE~20. Arrhenius Jordbr. 1: 46 (1862). Afledningsdike, öppet dike, som leder vattnet från back- till afloppsdike. Juhlin-Dannfelt (1886). SFS 1886, Bih. nr 85, s. 3.
(II) -ELEMENT~102. Ord, hvilkas afledningselement förekomma såsom själfständiga ord .. såsom de på -dom och -lek. Noreen Sv. spr. 54 (1881).
(II) -FORM~2. Schiller Sv. spr. 215 (1859). Aurén Qvant. 30 (1874). Ej mindre aflednings- än böjningsformerna äro slutformer. Rydqvist SSL 5: 3 (1874).
(I 1) -GÅNG. (†) anat. (Körtlars) afledningsgång. Murray Præs. i VetA 1794, s. 90.
(I 1) -KANAL~02. Kindblad (1867). Uppf. b. 4: 97 (1873).
(II) -KONSONANT~102. Aflednings-konsonanten .. i (ordet) blygð. Rydqvist SSL 4: 93 (1868). Lundell (1893).
-MEDEL~20. Ett lyckligt afledningsmedel för sjukdomen. Melin Jesu lefv. 3: 58 (1849, 1860). Kindblad (1867).
(I 1) -RÄNNA~20. Brunius Metr. 369 (1854). Stuprör, nedgående till .. i gångbanan anbragt afledningsränna. SFS 1870, nr 27, s. 22.
(I 1) -RÄNNIL~20. Lundeqvist 169 (1840). SAOB (1870).
(I 1) -RÖR~2. Hjelm i VetANH 10: 169 (1789). I den ena af (retortens öppningar) .. insättes ett afledningsrör af glas. C. G. Nyblæus 446 (1846). Brunnen uttömmer sig .. i ett underjordiskt afledningsrör. Brunius Metr. 45 (1854). Till- och af-ledningsrören. Tekn. tidn. 1871, s. 221.
(II) -SUFFIX~02. Noreen Sv. spr. 63 (1881).
(I 1) -VENTIL~02. Öppnas .. afledningsventilen för ångan. Uppf. b. 4: 97 (1873).
(II) -VOKAL~02. (De svaga konjugationernas) kännemärke är .. (bl. a.) aflednings-vokal. Rydqvist SSL 1: 5 (1850). Lundell (1893).
(II) -ÄNDELSE~200. Till stammen fogade afledningsändelser. Säve Starka verb. i dalsk. 1 (1854). Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 517.
Spoiler title
Spoiler content