[sidoform till AFVIG(se d. o.) o. AFVOG,sannol. bildad medelst suffixet -ot, isl. -óttr; jfr skånska dial. och d. avet (se emellertid Tamm Etym. ordb. 17)]
= AFVIG.Afvot. Salberg 93(1696; ordet nämnes bland bildningar på -ot, ss. brokot m. fl.). — Anm. I följ. ex.: Ett þ står afwut, och ett þ rätt. Rudbeck Atl. 2: 615(1689) är afwut sannol. felaktigt (för afwugt?); jfr Därs. 2: 187.
