SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSÄNDNING a3v~sän2dniŋ, hvard. ~sän2(a`fsändning Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt (1773)); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af AFSÄNDA. — särsk.
1) motsv. AFSÄNDA 1 a. Vid .. (grefve C. Posses) afsändning til Preusiska Håfvet. 2 RARP 5: 226 (1727). — (†) konkretare: beskickning, ambassad, (de)legation. A. Oxenstierna Skr. 1: 586 (1643). G. L. Oxenstierna i 1 SAH 3: 251 (1790, 1802).
2) motsv. AFSÄNDA 2. jfr TELEGRAM-AFSÄNDNING m. fl. — (föga br.) konkretare: det, som afsändes l. afsändts; sändning; remiss. Westerman Præs. i VetA 1770, s. 66. Almqvist (1842). Dalin (1850).
Ssgr (i sht till 2): AFSÄNDNINGS-APPARAT310~102. telegr. Uppf. b. 2: 421 (1873). Solander i NF 17: 816 (1893).
-BETJÄNT. (†) lägre tjänsteman vid bruk. Henel 1729 148 (1730).
-BOK~2. handel. (Stundom brukas en) särskild .. Afsändnings-Bok för de poster, som röra varornas .. afsändning. Smedman 1: 5 (1872, 1883).
-ORT~2. Bonsdorff Kam. 686 (1833). Wenström (1891).
-SKRIFVARE. (†) = -BETJÄNT. Henel 1735 119 (1736).
-STATION~02. i sht telegr. o. järnv. Uppf. b. 2: 433 (1873). PT 1895, nr 89 A, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content