SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSÄNKNING a3v~säŋ2kniŋ (a`fsänkning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af föreg. — konkret:
1) motsv. AFSÄNKA 2: fördjupning, schakt. Dalin (1850). Vatten samlar sig ofta nederst i afsänkningen. Kindblad (1867). I egentlig mening är .. ett schakt en genom sprängning eller annat grufarbete åstadkommen afsänkning i marken. Th. Nordström i NF 14: 598 (1890).
2) (föga br.) sänkning, sluttning. Konungariket Navarra utgör Pyreneernas afsänkning emellan Aragonien och de baskiska provinserna. Svedelius Statsk. 4: 374 (1869).
3) (föga br.) motsv. AFSÄNKA 3: afläggare (se d. o. II 1 a). Almqvist (1842). Afsänkning .. Rotskott, som blifvit afsänkt, aflagdt. Dalin (1850).
Spoiler title
Spoiler content