SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSTÖKA a3v~stø2ka, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
jfr STÖKA AF.
1) (mindre br.) gm stökning göra i ordning l. afröja (rum, möbel o. d.) l. befria (rum osv.) från det, som skräpar. A(fstöka) ett rum. Dalin (1850). I största hast afstökade vi bordet. G. Thomée enl. Kindblad (1867). Clear .. afstöka, rödja ur ett rum o. d. Wenström o. Lindgren (1889).
2) (mindre br.) öfverstöka l. stöka undan (ngt). En redan afstökad supé. R. Mörner i Sv. tidskr. 1895, s. 312.
Spoiler title
Spoiler content