AXIELL ak1siäl4, äfv. -ä4l; äfv. (i ssgr alltid) AXIAL ak1sia4l, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. axial; ytterst af lat. axis, (hjul)axel (jfr AXEL, sbst.1); axiell utgör en ombildning af axial i anslutning till de talrika adj. på -ELL, särsk. dem som vid sidan af sig hafva en form på -AL]
(i sht tekn.) anv. ss. adj. till AXEL, sbst.1 (Om en nål af järn upphänges mellan polerna till en stark elektromagnet) och strömmen slutes, så inställer sig nålen i förbindningslinien mellan båda polerna, hvilken ställning Faraday benämner axial. Fock Fys. 651 (1855, 1861); jfr AXEL, sbst.1 II 7. Vattnets rörelseriktning vid passerandet af (turbin-)skoflarne är .. antingen axiel (dvs. parallell med turbinaxeln) eller radiel (dvs. parallell med turbinhjulets radie). Tekn. tidskr. 1873, s. 156; jfr AXEL, sbst.1 I 2. Den axiela bredden af (vatten-)hjulet (dvs. hjulets bredd i dess axels längdriktning) inom hjulringarne. Ångström Vertikala vattenhjul 13 (1895); jfr AXEL, sbst.1 I 2. Pumpens axiella styrning erhålles i lagret L. G. O. Olsson i Tekn. tidskr. 1899, A. M. s. 71; jfr AXEL, sbst.1 II 6.
Ssgr: AXIAL-FRÄS103~2. om ett slags fräsmaskin. S. k. axialfräsar, d. v. s. sådana, hvilkas eggar ligga parallelt med rotationsaxeln. G. Sellergren i Tekn. tidskr. 1894, A. M. s. 55. —
-TRYCK~2. byggn. tryck som verkar i en pelares längdriktning. Det axialtryck, som de (dvs. dessa pelare) enligt beräkning hade att (ss. konstruktionsdelar af en byggnad) i praktiken uthärda. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1885, s. 109. —
SAOB
