SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
AXLA ak3sla2, v.1 -ade.
Etymologi
[afl. af AXEL, sbst.1]
1) (föga br.) sätta (hjul o. d.) på en axel; i förb. AXLA (I)HOP, SAMMAN.
2) (i ssgr) i p. pf. ss. adj.: som har (så l. så många) axlar; jfr -AXIG, adj.2, -AXLIG. — jfr EN-, TVÅ-AXLAD m. fl.
Särskilda förbindelser:
AXLA IHOP10 04, äfv. HOP4. (föga br.) eg.: sammanbinda (två l. flere ting) medelst en axel; sätta (hjul osv.) på samma axel.
AXLA SAMMAN10 40 l. 32. (föga br.) = föreg.; jfr SAMMAN-AXLA.
Anm. Ett tillfälligt reflexivt axla sig, som anspelar på jordens rörelse kring sin axel o. på samma gång innehåller en skämtsam ordlek med anslutning till AXLA, v.2 II 1 (som äfv. torde hafva föranledt uttrycket), föreligger i följ. språkprof: (Jag) frågar ej efter, om solen går eller jorden axlar sig. Bellman 1: 7 (1794).
Spoiler title
Spoiler content