SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
BÄR 4r l. 4r, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[fsv. bär, motsv. d. bær, isl. ber; jfr got. weina-basi, drufbär, fht. beri, n., t. beere, f., feng. berie, f., eng. berry; af ovisst ursprung; jfr Hellquist]
(i moget tillstånd) mjuk o. saftig mindre frukt (l. hvad som för icke fackmässig uppfattning ter sig som en enda frukt); äfv. om liknande ss. frukter uppfattade växtbildningar. Plocka, äta bär. Bären äro saftiga och söta. Torkade, syltade, kokade, inlagda, vilda, fullt mogna bär. Nattskattan har giftiga bär. Häggens bär äro knappast ätbara. Theras druffuor äro galle, the haffua bitter bäär. 5Mos. 32: 32 (Bib. 1541; Bib. 1917: deras klasar hava bitter smak). Såsom när man rister itt olioträä, och ther tw eller tryy bäär quarr sittia vppe j skatanom. Jes. 17: 6 (Därs.). Pomona höljer gröna tufvan / Med trädens frukt och fältens bär. JGOxenstierna 1: 41 (1805). Väl lite bränd af Solens eld hon är, / Har just ej hy af bara mjölk och bär. Stagnelius (SVS) 3: 183 (1822). Dyrbart gyllenläder / med blommor och med bär. Tegnér (WB) 5: 83 (1825). Hallström GrAntw. 67 (1899). — jfr BJÖRN-, BLAD-, BLÅ-, EN-, FLÄDER-, FÅGEL-, HÄGG-, HÖNS-, JORD-, KIK-, KÖRS-, KLAR-, KRUS-, KRÅK-, LAGER-, MULL-, ODON-, OXEL-, RÖNN-, SKOGS-, SLÅN-, STAM-, STEN-, TRAN-, VIN-, ÅKER-BÄR m. fl. — särsk.
a) i jämförelser o. d., för att uttrycka förvillande likhet. Han liknar sin broder som ett bär. De äro lika (hvarandra) som två bär. Wara så lika, som tu Bär, eller tu Äplen af samma qwist. Block Pest. 66 (1711). Fröken Ringa .. förklarade, att kusin Waterloo var så lik Napoleon, som ett bär det andra. Topelius Vint. I. 1: 263 (1859, 1880). Till dräkt och utseende likna svensken och islänningen hvarandra som två bär. Klinckowström BlVulk. 1: 138 (1911).
b) i ordspr., t. ex. Effter brwna bäär klijfwer man högt i Trää. Grubb 174 (1665).
c) bot. frukt med fruktväggen alltigenom mjuk o. köttig, affallande oöppnad o. vanl. inneslutande flera frön. Haartman Linné Indeln. K 2 b (1753).
Ssgr: BÄR-AGAT. (†) miner. viss varietet af agat. Retzius Min. 269 (1795).
-APEL. trädg. trädet l. busken Pyrus baccata Lin. med frukter stora som små körsbär, i Sverge förekommande ss. prydnadsväxt; jfr -ÄPPLE. Lindgren Trädg. 3: 7 (1872).
-BRUN. [uppkommet gm missförstånd af fr. bai brun, hvars första ord, eg. betydande: rödbrun, uppfattats ss. fr. baie, bär] (†) om häst: mörkt rödbrun, kastanjebrun. ÅgerupArk. Bouppt. 1751. Bärbrun (häst) .. har brunt, mera i rödt stötande lod. Billing Hipp. 125 (1836).
-BRÄNNVIN. (förr) SPF 1852, s. 236.
-BUSKE. buske som odlas för sina ätliga bärs skull; äfv. (mera tillf.) allmännare om buske med bär. PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 40. Fruktbärande Träd och Bärbuskar. DA 1808, nr 47, s. 3. —
-FIS. folklig benämning på olika insektarter af släktet Pentatoma Latr., hvilka ofta anträffas på bär o. ha en synnerligen vidrig lukt. Gräsmatkar (Bärfijsar) (etc.) .. äre flygande matkar. Schroderus Comenius 223 (1639).
-FLASKA. flaska afsedd l. använd att däri förvara bär. 17 tomma bärflaskor. BoupptVäxiö 1885.
-FLÄCK. Att taga ut bärfläckar på siden. Wetterbergh SamhKärna 2: 61 (1857).
-FULL. (knappast br.) rik på bär. Juslenius (1745). Lind 1: 314 (1749). Bremer Dal. 260 (1845).
-FÄRG. af bär(saft) erhållen färg. Berzelius Kemi 5: 632 (1828).
-GRÖT. (mindre br.) jfr -KRÄM. Hagdahl Kok. 1019 (1879). TT 1887, s. 76.
-KAKA. (förr) kok. benämning på olika slag af efterrätter med i smet (af ägg o. grädde) inbakade bär. Warg 504 (1755).
-KALAS. Roos DjupSag. 81 (1901).
-KLASE. Linc. T 4 b (1640).
-KORG. korg afsedd o. använd att däri insamla l. transportera bär. De Geer Minn. 1: 278 (1892).
-KOTTE. bot. bärliknande kotte; om frukten hos enbusken. Fries SystBot. 219 (1891).
-KRÄM. af bär l. bärsaft tillagad kräm; jfr -GRÖT, -MOS. Warg 563 (1755).
-LIK, adj. Marklin Illiger 421 (1818).
-MARK. ouppodlad mark i dess egenskap att bära mer l. mindre rikligt med vilda bär. Schröder MinnSkog. 60 (1888).
-MISPEL. trädg. om arter af växtsläktet Amelanchier Mönch., i sht den i Sverge ss. prydnadsväxt odlade, ngn gg förvildade busken Amelanchier canadensis Lin. Svensson Kulturv. 325 (1893). Uppl. 1: 116 (1902).
-MJÖD. (†) = -VIN. Barckhusen Cotossichin 81 (1669).
-MJÖLK. (mindre br.) maträtt bestående af mjölk o. bär. Linné Ungd. 2: 151 (1732). OoB 1896, s. 298.
-MOS. (mindre br.) jfr -GRÖT; förr äfv. om gelé af bär. Oec. 132 (1730). Schultze Ordb. 3150 (c. 1755).
-MUST. (mindre br.) ojäst bärsaft. Schultze Ordb. 3184 (c. 1755). Sundberg Mikroorg. 82 (1895).
-MÅLLA. benämning på (vissa arter af) örtsläktet Blitum Lin. med smultronliknande fruktgyttringar. Rudbeck HortBot. 14 (1685). AGNathorst i ArkBot. II. 1: 63 (1904). Krok o. Almquist Fl. 1: 136 (1905).
-PLOCKARE, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.
1) (manlig) person som plockar bär.
2) bärplockningsmaskin. PT 1910, nr 24 B, s. 2. —
-PLOCKERSKA.
-PLOCKNING.
-PLOCKNINGS-MASKIN.
-PRESS. apparat afsedd o. använd att därmed sönderkrossa bär (vid beredning af saft o. d.). BoupptVäxiö 1829.
-RIFVA, r. l. f. (i Finl.) = -SKÄPPA. Hertzberg Canth 2: 53 (1886). Bergroth FinlSv. 309 (1917).
-RIS. om smärre vilda bärbuskar, t. ex. lingon- l. blåbärsbuskar. Weste (1807). Marken är .. beväxt med bärris, skogsmossa och renlaf. PT 1901, nr 143, s. 3. särsk. (†) bot. sammanfattande benämning på växter tillhörande släktena Vaccinium Lin., Myrtillus Gilib. o. Oxycoccus Tourn. Liljeblad Fl. 139 (1792).
-RÖD. (mindre br.) Bärröda kinder. Landsm. 1: 233 (1879).
-SAFT. Warg 532 (1755).
-SKOG. [efter EKORR-SKOG, ÄLG-SKOG m. fl. med -skog tänkt ss. vbalsbst. till SKOGA, jaga] (†) bärfångst, bärplockning. Lind 1: 313 (1749). Modin GTåsjö 79 (1916).
-SKÄPPA. (starkt bygdemålsfärgadt, i vissa trakter) behållare (enkelt gjord ask l. korg) af näfver använd att däri insamla o. transportera bär. Dalin Vitt. 5: 313 (c. 1753). WoJ (1891).
-SKÖRD.
-SLAG.
-SOPPA.
-SORT.
-SPENAT. (†) växten Blitum capitatum Lin., toppbärmålla. Linné (1732) hos Fries 2Linné 1: 10. —
-SYLT. Nyblæus Pharm. 111 (1846).
-SÖNDAG. (i Kinnekullebygden) I hela vestersluttningen (af Kinnekulle) mot Venern växer körsbärsträdet vildt, .. Detta har skapat de s. k. bärsöndagarne; tre sådana förekomma under bärtiden, då stora folkmassor vandra till ”Kullen” för att äta bär och — supa. Sundblad GBruk 41 (1881).
-TID. Här begynner nu bärtiden, nämligen i trädgårdarna, ty smultronen äro mest förbi. Geijer (1831) i MoB 7: 196. Andjakten öppnas igen och bärtiden börjas med körsbär. Strindberg Fagerv. 87 (1902).
-TORKERI. anläggning för torkande af bär i större skala. TurÅ 1917, s. 247.
-VIN. af bärsaft medelst jäsning beredt vin. Lind 1: 314 (1749). Bärviner innehålla mycket äplesyra och äro derföre ej så helsosamma som drufvin. Leufvenmark Vin. 2: 66 (1870).
-VINS-FABRIK.
-ÅR. Ett godt, dåligt, bedröfligt bärår. Under goda bärår. Lundell (1893).
-ÄPPLE. trädg. = -APEL. Lindgren Trädg. 5: 81 (1874).
Afledn.: BÄRIG, adj.1, l. BÄROT, adj. (-ig 1749. -ot 1639 (: -otta)) (†) som är rik på bär. Then bärotta i torckrännan .. pressade Drwfwan. Schroderus Comenius 440 (1639). Lind 1: 314 (1749).
Spoiler title