SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
BÖJS böj4s, äfv. BUSS bus4, sbst.5, äfv. BYSS bys4, äfv. BÖJTS böj4ts, r. l. m.; best. -en; pl. -er; ngn gg BUSSA bus3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(buys (den vanl. skrifformen) 1687 osv. buis 1798. bujs 1889 (: sillbujs). busa 1698. buse 1737. buss, bussa 18781895. beysarne, best. pl. c. 1748. bewijse 1671. bytz c. 1748. byss 1878 (: sillbyss)1905 (: sillbyss). böjts 1756 (: sillböjts)1889 (: sillböjts))
Etymologi
[jfr d. böjse, isl. buza, mnt. buse, butze, mnl. buusse, buche, buse, holl. buis (ä. holl. äfv. buize, beis), fht. būzo, t. büse, eng. buss, ffr. busse, buce, fr. buse, mlat. bussa, buza, bucia; sannol. urspr. samma ord som ffr. busse, fat, tunna, mått för våta varor, o. besläktadt med mlat. buttis, butta; jfr BUTELJ, BYTTA]
(förr) ett slags tvåmastadt fartyg, afsedt till sillfiske i öppna hafvet. Risingh Landb. 93 (1671). Rudbeck Atl. 3: 297 (1698). Jag sätter nu allenast, at hvar Buse eller Sill-skepp til Lands förer 70. Läster Sill. Bliberg Acerra 456 (1737). — jfr HÄRINGS-, SILL-BÖJS.
Ssg: BÖJS-INRÄTTNING. (buys-) (†) Fartyg .. som äro bygde efter Buys-Inrättning. PH 5: 3612 (1754).
Spoiler title