publicerad: 1924
BÅTNAD bå3tnad2, r. l. m. (f. Sahlstedt (1757), Weste); best. -en; pl. (föga br.) -er (Sahlstedt (1757), Atterbom Siare 1: 122 (1841)); förr äfv. BÅTNA, m. l. f.?; best. -n.
Ordformer
(båtn- 1529 osv. båttn- 1651—1702. botn- 1559—1748. buthn- 1604. -ad(h) 1587 osv. -a(d)t (-att) 1529—1759. -na DomRegl. mom. 40 (c. 1530: Båtnan, best. sg.), Bullernæsius Lögn. 233 (1619), Verelius 234 (1681))
1) (numera mindre br.) vinning, vinst, (ekonomisk) fördel; äfv. (numera bl. i fackspr.) konkret: vinst, inkomst, afkastning. I .. haffue brukat Rikisins bergh, ther i haffue icke lithet ganghn haffth wtaff oss tiil jngen båtnadt. GR 6: 21 (1529). Then skal hafwa Båtnan som Fahran står, then skal och stå Fahran som Båtnan och Profiten haffuer. DomRegl. mom. 40 (c. 1530). Korn och Wijn skal tå wäxa medelmottigt, / Smör, Olio, Honning och Lijn medh stoor botna. Bondepract. A 5 b (1662). Båtnaden dehlas på lika sätt i thenna, som i alla andra Bolagz contracter. Nehrman InlJurCiv. 224 (1729). (Saffran) Planteras mycket i Engeland, hvaraf de gjöra sig stor båtnad. Linné Diet. 2: 184 (c. 1750). Köpman lofliga kan sin båtnad rikta med handel. Nicander GSann. 93 (1767). Nu vill någon, som .. är skyldig att deltaga i .. nämnda företag, vinna befrielse från sagda skyldighet; afsäge sig då den båtnad, som genom företaget beredes hans jord. MosskT 1889, Bil. s. 25. Auerbach (1908). — (†) välstånd. Allt talar om treflighet och båtnad. Lehnberg i 1SAH 2: 153 (1787).
2) (numera bl. i högre stil) nytta, gagn. Till (stor, ringa, liten, allmän, ngns) båtnad. Till båtnad för ngn. Vara l. bli(fva) till båtnad (för ngn). Lända (ngn) till båtnad. Hafva (ringa) båtnad af ngt. Möller (1745). Det händer ganska ofta, at nya regeringar antaga nya Statsreglor, utan någon särdeles båtnad för det almänna. Lagerbring 1Hist. 1: 105 (1769). Den allmänna öfvertygelsen om hela rikets båtnad af hans företag. Franzén Minnest. 2: 199 (1824). — (†)
a) i uttr. draga båtnad af ngt. Sverige .. har väl närmaste rätten at draga båtnad af sine infödingars kundskaper. Posten 1769, s. 742.
b) betydelse, vikt. Fåå Saker aff ringa båtnad afflupo vthi Italien och Flandern. Brask Pufendorf Hist. 218 (1680).
3) (i högre stil, föga br.) tillfredsställelse, hugnad, glädje. Ehwad tu (Gud) giör min båtnad är, / Och icke min afsaknad. Ps. 1695, 264: 2. (Fersen har) varit Ordförande i Riddarhus-Direktionen, med Ridderskapet och Adelns utmärkta båtnad, bifall och tacksamhet. Rosenstein 1: 230 (1794). Af rikedom och verldslig fröjd / Ej själen båtnad äger. Ps. 1819, 280: 1.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content