SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
BADDA bad3a2 (ba`dda Weste), v. -ade ((†) ipf. badde Dahlstierna Kungask. G 1 b (1697)). vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.); jfr BADD.
Etymologi
[y. biform till BADA, sannol. uppkommen i uttr. där a ljudlagsenligt förblifvit kort, ss. bada på l. ngn annan förb. af verbet med starkt betonad partikel; se Tamm, Noreen Sv. etym. 31. Jfr äfv. d. dial. badda (se 5)]
1) i fråga om kroppsdels behandling med vatten (varmt l. kallt) l. annan vätska l. med en i vätska doppad svamp, linnelapp o. d., i sht för kroppsdelens uppfriskande l. stärkande l. helande; jfr BADD 1, BADA 3. — jfr förb. BADDA IN 1, BADDA PÅ 1, BADDA UT 1.
a) med kroppsdelen som obj.: (med vatten osv. tämligen rikligt) fukta. Han hade låtit badda magen med ättika och olja. P. J. Bergius i VetAH 18: 134 (1757). Du höll just på att badda hennes hufvud med sprit. Blanche Posit. 26 (1843). Hon .. baddar ögon och kinder med en fuktad handduk. Lundegård Prins. 49 (1889). Hon .. baddade panna och ögon med vatten. Roos Skugg. 108 (1891). jfr: (†) Den som baddar sig med het dryck, gör dermed sjelfva sin egen naturliga värme till en köld. Thorild 4: 198 (1795).
b) med vätskan som obj.: (medelst svamp o. d.) blöta (vatten o. d. på en kroppsdel). (Han) baddade .. konjak på det skurna stället. Nyblom M. Twain 1: 43 (1873).
c) intr. badda med vatten på en kroppsdel osv., badda en kroppsdel med vatten osv. (se a). Utom ättika och bränvin .. hade hon äfven bekommit rigabalsam, att gjuta i såret och badda med. Almqvist Grimst. 31 (1839). Hon baddade med blyvatten på tolfåriga kinder. Hedenstierna Fru W. 162 (1890).
2) i fråga om kroppens behandling med ngt torrt o. varmt i medicinskt syfte: omgifva l. kringsvepa (en kroppsdel o. d. med ngt hettande); lägga varma omslag på l. kring; jfr BADD 1 samt BASA. Serenius (1734, under fomentation). At badda den tilstötande Svullnaden med värmdt Mjöl, .. det lindrar. Haartman Sjukd. 346 (1759, 1765). Badda en sjuk med varma krydder. Sahlstedt (1773). Då han baddade foten med varma krydder, slapp han värken. Möller (1790). Cholikplågor lindras, om underlifvet baddas med varma dukar. Hartman Husläk. 120 (1828). Almqvist (1842). Badda (fomentera), omgifva en kroppsdel med varma, torra eller våta, omslag, i afsigt att genom verkan af den beständiga värmen bota något sjukligt tillstånd. Collin (1847); jfr 1. — jfr förb. BADDA IN 1, BADDA OM, BADDA UT.
3) (numera i sht i Finl.) blöta (med hett l. varmt vatten). Man (lät) väl böna (dvs. rengöra) och badda dem (dvs. kärlen) med Enelag och Pors. P. A. Gadd i VetAH 30: 55 (1769). Hon .. vakade hela natten med folket i tvättstugan, då kläderna skulle baddas. Gripenberg I tätn. led 173 (1886). Fjädrar bearbetas till plymer genom att baddas i varmt tvålvatten. NF 12: 1416 (1888). 12 liter sållad björkaska, hvilka baddas först med ljumt, därefter med varmare och slutligen med kokhett vatten. Friberg Kokb. 70 (1893).
4) [jfr sv. dial. badda (vidjor)] (numera i sht tekn.) utsätta (ngt) för stark värme i afsikt att uppmjuka (det); basa; jfr BADD 2. At i hopbinda stör-paren brukas mäst vidjor af gran eller en, hvilka baddas i elden och giöras så smidige. Broocman Hush. 2: 19 (1736). Tunnebindare, som pläga på gatan eller på gårdarne bruka Eld, at värma och badda tunneband. Brandordn. f. Göteb. 9 (1788). Der i burken du sett, / Der står ister och fett: / Kom, badda lädret hett. Bellman 3: 233 (1790).
5) utsätta för värme(utstrålning); jfr BADA 1 b β γ'. Düben Sat. 16 (1722). Och än vestalens afkomma .. / I solen baddar fäderneracens hull. Wennerberg 1: 173 (1881). Den .. af sol baddade vägen. Centerwall Hellas 81 (1888). [jfr motsv. uttr. i d. dial. (Bornh. ordb. 1873)] refl. i uttr. badda sig i solen (solhettan osv.), gassa sig i solen (osv.); jfr BAKA 5, BASA. Sahlstedt (1773). Gös-ungarne pläga badda sig i solen på sandgrund och lerblandad botten, uti Augusti Månad. Uggla Intr. i VetA 1786, s. 28; jfr BADA 4. Nilsson Fauna 1: 273 (1820, 1847). I junisolens hetta / Sig badda gröna stränder. Bååth På gr. st. 129 (1889). abs.: En mur .. hvarvid Persicor och Apricoser badda sig. Göteb. mag. 2: 450 (1760). i bild: De baddade sig i min nåds solsken. N. P. Ödman Minnen 1: 26 (1862, 1881). — (numera mindre br.) refl. i fråga om brasa o. d. Lindfors (1815). Badda sig .. framför brasa. Cavallin (1875).
6) (†) i uttr. som betyda: moja sig, välpläga sig, smörja kråset. Hon sig städs i gode Dagar badde. Dahlstierna Kungask. G 1 b (1697). Det blir den siste (krog), / Der jag baddar mitt skinn. C. F. Dahlgren S. arb. 1: 104 (1821); jfr 1.
7) intr.: gassa, steka, basa, sprida hetta l. stark värme; jfr BADD 3. Snart baddar han (dvs. luften) så heet at swetten monne drypa. Spegel Guds verk 65 (1685). Solen nu vppå hans hufvud baddar. Dens. Öp. par. 48 (1705). Den starka Solhettan, som nu hela 8 dagarna baddat efter det förra .. rägnet. Linné Västg. 207 (1747). Solen baddade hög och varm. Böttiger 6: 285 (1836). Sommarsolen hela dagen baddat. Östergren N. dikt. 32 (1879). jfr förb. BADDA FRAM, BADDA IN 2, BADDA PÅ 2, BADDA UT. — särsk.
a) opers. Almqvist (1842). Det baddar hett i dag. Dalin (1850). — bildl. Nu börgia (dvs. började) badda hett för Rysse-ryggars päls. Giöta kiämpawisa 93 (1701). Nu gäller thet som högst, nu baddar thet för hett. Brenner Pin. hist. 29 (1727). Dalin (1850).
b) p. pr. ss. adv. Solen sken baddande varmt. Bremer G. verld. 3: 79 (1861).
8) (föga br.) intr., om regn: blöta, skölja, spola, slå, piska; smattra; jfr BADD 5 samt BASA. Hon .. hörde på huru regnet baddade på taket ofvanför hennes hufvud. Lundquist Profil. 1: 27 (1882, 1884). Anm. Språkprofvet kan äfv. uppfattas ss. hörande till förb. BADDA PÅ.
9) [sannol. eg. göra ngn het l. varm gm piskande l. slående] (numera föga br.) slå, piska. Kapun kan educeras att handhafva kycklingar .. Fjädrarne i bröstet på honom plockas af och så baddas han med en nässelqvist. Tidström Resa 62 (1756). — särsk. [jfr sv. dial. badda] (hvard.) gifva (ngn) stryk, prygla, basa, ”klå”; jfr BADD 6. Nå så skal jag ock badda honom efter min egen åstundan. L'avoc. sav. 36 (1757). Vet, Tysk, att min martialske arm / Skall badda dig på denna sommardag. C. I. Hallman 59 (1775). Dalin (1850). — jfr förb. BADDA PÅ 3, BADDA OPP.
10) [jfr sv. dial. badda] (numera föga br.) springa, rusa, löpa, basa; jfr BADD 7. Weste (1807). Dalin (1850). jfr Ihre Dial.-lex. (1766), Rietz (1867, under badda 3). — jfr förb. BADDA AF, BADDA EFTER, BADDA IN 3, BADDA OMKRING, BADDA OMKULL.
11) (hvard., mindre br.) i uttr. låta (det) badda o. d., låta det gå som det vill, låta det basa l. gå undan; jfr BADD 8. Weste (1807). Jag låter det badda; det går ju an att försöka. Dalin (1850). Björkman (1889).
Särskilda förbindelser (i sht hvard.):
BADDA AF 10 4. (numera knappast br.) till 10: sätta af, basa i väg. Weste (1807). Dalin (1850).
BADDA EFTER 10 40 l. 32. (numera knappast br.) till 10: springa l. följa (hack i häl) efter (ngn). Weste (1807). Almqvist (1842).
BADDA FRAM 10 4. (mindre br.) till 7: gm baddande blotta l. bringa i dagen l. få fram. Dagsmejan, som baddat fram hästsmutsen på vägarne. Wetterhoff Från skog 2: 193 (1887).
BADDA IN 10 4.
1) (numera mindre br.) till 1, 2, 3; jfr BASA IN.
a) intr.: intränga, tränga igenom, suga sig in. (De ställde smörgåsen) litet från elden .., at Smöret måtte väl badda in i brödet. Kalm Resa 1: 170 (1753). Låt det väl badda in i huden. Meurman (1846). Öhrlander o. Leffler (1852).
b) tr.: gm baddande komma (ngt) att intränga. Nordforss (1805). Badda in ett läkemedel, d. ä. göra, att det genom baddning intränger i kroppen. Almqvist (1842). jfr Björkman (1889).
2) till 7: gassa, så att hettan (solstrålarna osv.) intränger (i rum o. d.) Eftermiddagssolen låg alltid och baddade in. Tavaststjerna Barnd. 1 (1886).
3) (numera knappast br.) till 10: springa in, rusa in. Weste (1807).
BADDA OM 10 4. (mindre br.) till 2: lägga varma omslag omkring (en lem). Badda om en lem. Almqvist (1842).
BADDA OMKRING. (†) till 10: springa omkring, rusa omkring. Weste (1807). Almqvist (1842).
BADDA OMKULL. (†) till 10, intr.: springa l. rusa omkull. Weste (1807). Almqvist (1842).
BADDA OPP. [jfr sv. dial. badda opp (Ordb. öfv. allmogeord i Hels. 1873)] (†) till 9: klå opp, basa opp. Jag skall badda opp hela Eliséen. C. I. Hallman 178 (1776). Den näfven du ser här / Skall dugtigt badda opp ditt öra. Envallsson Pig. 4 (1781).
BADDA PÅ 10 4.
1) = BADDA 1. Han baddade på med vatten. Han baddade på svullnaden. Min beskedliga gumma gaf mig ättika och vatten att badda på det eldröda, svidande skinnet. Lundgren Mål. ant. 1: 238 (1849, 1874). Anm. Detta språkprof kan äfv. uppfattas ss. hörande till BADDA 1 b.
2) = BADDA 7. Solen baddar på. Nordforss (1805).
3) [jfr sv. dial. badda på] (hvard., mindre br.) till 9: piska på, basa på. Pojkarna baddade duktigt på hvarandra. Ihre Gl. (1769; angifvet ss. vulg.). Hoppe (1892).
BADDA UT 10 4. (numera mindre br.) till 1, 2, 3, 7: gm baddande l. uppvärmning komma (ngt) att uttränga. Förr än Solen kommer at badda ut safvan (dvs. saften). Trozelius Rosensten 133 (1752). Badda .. ut .. faire sortir en chauffant .. en bassinant. Nordforss (1805).
Ssgr, se under BADD.
Spoiler title
Spoiler content