SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
BADDNING bad3niŋ2 (ba`ddning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BADDA. — särsk.
1) till BADDA 1, 2; jfr BADD 1. Fischerström 4: 437 (1792). Baddning eller omslag på sjuka kroppsdelar, göras antingen kalla eller varma med torra eller våta linnekompresser eller ylledukar. Wistrand Husmed. 300 (1840). A. Gullstrand i NF 18: 617 (1894). — (föga br.) konkret, om vätska hvarmed man baddar. Almqvist (1842). Dalin (1850). — jfr KRYDD-, ÄTTIKS-BADDNING.
2) (föga br.) till BADDA 5, 7. Lindfors (1815). Solvärmens baddning. Törneros Bref 2: 138 (1826).
Spoiler title
Spoiler content