SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
BAKTERIE bakte4rie, äfv. bakte3rie2, r. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. o. t. bakterie, eng. bactery, bacterium, fr. bactérie, af nylat. bacterium, af gr. βακτήριον, dimin. af βάκτρον, käpp, staf. Ss. benämning på en viss mikroskopisk, stafformig organism har det nylat. ordet först användts af tysken Ehrenberg 1828; med afs. på bet.-utvecklingen jfr BACILL]
individ af ordningen Schizomycetes, ett slags mikroskopiska, bladgrönt saknande svampar af växlande form; klyfsvamp; i inskränkt bem. om vissa staflika former af denna ordning; i dagligt tal i sht om mikroskopiska organismer som äro upphof till en mängd smittosamma sjukdomar, till förruttnelse- o. jäsningsfenomen; mikrob, bacill. A. Törnblom i UVTF 2: 7 (1872). Den bakterie, som med full sannolikhet kan antagas vara upphofvet till nervfebern. E. Almquist i Hygiea 1884, s. 375. (Pasteur visade), att luften på höga berg eller på glacierer innehöll mycket färre bakterier än luften på släta landet eller i städerna. Wallis Bakter. 119 (1888). Att .. renodla bakterierna. Därs. 23. Klotformiga bakterier (Micrococcus, Gonococcus). O. T. Sandahl i NF 14: 650 (1890). Med hänsyn till deras (dvs. Schizomycetes') yttre form urskiljer man (bl. a.) .. stafbakterier, dels kortare (de egentliga bakterierna) .., dels längre (baciller). T. Fries Syst. bot. 407 (1897). bildl.: K. Warburg i GHT 1897, nr 253 B, s. 1. — jfr DIFTERI-, FÄRG-, FÖRRUTTNELSE-, HÖ-, HÖNSKOLERA-, JÄSNINGS-, KAPSEL-, KLOT-, KNOPP-, KOLERA-, KUL-, LUFT-, LUNGSOTS-, MJÄLTBRANDS-, PNEUMONI-, SKRUF-, STAF-, TRÅD-, TYFOID-, TYFOIDFEBER-, TYFUS-, VACCIN-, VAR-, VATTEN-BAKTERIE m. fl.
Ssgr: BAKTERIE-ART0300~2. E. Almquist i Hygiea 1884, s. 375.
-DÖDANDE~200, adj. Wallis Bakter. 227 (1888). Ljusets bakteriedödande förmåga. GHT 1896, nr 283, s. 3.
-FATTIG~20. Wallis Bakter. 192 (1888).
-FILTER~20 l. -FILTRUM~20. Wenström (1891).
-FLORA~20. Wallis Bakter. 218 (1888).
-FORM~2. Helsov. 1886, s. 110.
-FRI~2. Wallis Bakter. 67 (1888).
-FÄRGNING~20. Sundberg Mikrob. inträng. 19 (1892).
-FÖRBAND~02. Bakterierna ordna sig ofta i bestämda grupperingar, s. k. bakterieförband. Sundberg Mikroorg. 39 (1895).
-GIFT~2.
1) bakteriedödande gift. Wallis Bakter. 227 (1888).
2) gift som alstras af bakterier. Sundberg Mikroorg. 200 (1897).
-HALT~2. Markens, luftens, vattnets bakteriehalt. Wallis Bakter. 128, 160 (1888).
-HÄRD~2. Wallis Bakter. 221 (1888).
-INFEKTION~102. smittande förmedelst bakterier. Wallis Bakter. 187 (1888).
-INJEKTION ~102. insprutning af bakteriehaltig vätska. Wallis Bakter. 49 (1888).
-KOLONI~102. Wallis Bakter. 87 (1888).
-KULTUR~02. äfv. konkret; jfr -KOLONI. Wallis Bakter. 83 (1888).
-LÄRA~20. Bakterielärans vigt för industrien var redan känd .. på 50-talet. Wallis Bakter. 56 (1888).
-NÄRINGSVÄTSKA~1020. vätska i hvilken bakterier odlas. Wallis Bakter. 78 (1888).
-ODLING~20. Wallis Bakter. 89 (1888). jfr -KULTUR.
-PREPARAT~102. Att konservera bakteriepreparat. Wallis Bakter. 101 (1888).
-RENODLING~120. —
-RENODLINGS-METOD —010~02. Wallis Bakter. 87 (1888).
-SJUKDOM~20 l. ~02. Wallis Bakter. 11 (1888).
-TÄT~2, adj. som ej genomsläpper bakterier. Wallis Bakter. 218 (1888).
-UNDERSÖKNING~1020. E. Almquist i Hygiea 1884, s. 376.
-VEGETATION~1002 l. ~0102. A. Törnblom i Hygiea 1875, s. 44.
-VÄTSKA~20. vätska som innehåller bakterier. A. Törnblom i Hygiea 1875, s. 510.
Spoiler title