SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
BALAN bala4n, r. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. fr. balane, lat. balanus, af gr. βάλανος, ollon, äfv. ett slags mussla; jfr följ.]
(mindre br.) zool. o. geol. skaldjur af familjen Balanidæ. Skölpsten af Balaner finnes uti skal-backarne vid Uddevalla. Fischerström 1: 306 (1779). Nathorst Jord. hist. 919 (1894).
Spoiler title
Spoiler content