SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1899  
BALETT balät4 (balle´tt Weste), r. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(balet Klemming Dram. litt. 27 (boktitel från 1643), Swedberg Schibb. 252 (1716) m. fl. balett Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 79 (cit. fr. 1647), SP 1779, s. 29, osv. ballät Wollimhaus Syll. (1649, under bellicrepa). ballet Stiernhielm Cup. (1649; i titeln), O. Celsius Præs. i VetA 1768, s. 18, m. fl. ballett Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 80 (cit. fr. 1647), Bellman 1: 77 (1769), Sundén (1885) m. fl.)
Etymologi
[jfr d. o. eng. ballet, t. ballett, af fr. ballet, af it. balletto, dimin. af ballo (se BAL, sbst.1)]
1) ett slags teatralisk föreställning bestående hufvudsakligen af konstdans efter musik. Acten beslutes (dvs. afslutas) .. med en ballet af 4 dalekarlar. U. Hiärne Vitt. 177 (1665). En Opera, Artaxerxes kallad, .. blef upförd med sina prägtiga Baletter. SP 1779, s. 29. Text till Balletten Hirka, i 2 akter, af Kathi Lanner. (1868; boktitel). Ballett .. utgör antingen en underordnad del af en mimisk framställning, såsom de i operor inlagda balletterna, eller en väsentlig del deraf (komediballett, tragedi-ballett) eller .. är en sjelfständig scenisk framställning, bestående uteslutande af dans, mimik och musik. A. Lindgren i NF (1876). jfr FRUNTIMMERS-, OPERA-, PANTOMIM-BALETT m. fl.
2) (fordom) ett slags af dans o. musik beledsagadt, rimmadt sångspel (vanl. af allegoriskt innehåll). Balet Om thenna tijdzens fantasier. Dantzat i Stokholm, för Hennes Kongl. Majtz .. den 8. Decembris. 1643. Klemming Dram. litt. 27 (boktitel). Then fångne Cupido. Ballet. Som .. Danszades på Stokholms Slott Den 1. Dagh i November .. 1649. Stiernhielm (boktitel). Ballet, Bemängd med Sång Som .. Blef förestält .. i Stockholm dän 6 Febr. 1701. Klemming Dram. litt. 65 (boktitel). O. Celsius Præs. i VetA 1768, s. 18. Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 390 (1896).
3) ridk. ett slags dans utförd af personer till häst. Tur i ridhus-språk .. verkställes till skillnad ifrån ballett, endast af en eller två ryttare. Ehrengranat Ridsk. I. 2: Föret. (1836).
4) [jfr motsv. anv. i eng.] (i sht hvard. o. skämts.) i allmännare anv.: bal, dans. Det klingar musik, / Och ungdomen börjar baletten. Runeberg E. skr. 1: 87 (1853). — i bild, om fientlig sammandrabbning. Det har .. varit en liten ballet igen. Den som bara fått vara med, och svänga om med Österrikarne något litet! Envallsson General S. 2 (1796).
5) balettafdelning (vid opera, teater osv.), balettkår. Vara (anställd) vid baletten. Gå in vid baletten. (Af) premier-dansören Gallodier .. väntade man en balletts formerande. G. J. Ehrensvärd (c. 1775) hos Dahlgren Theatr. 49. Bara Operan kommer i gång igen, så skal jag laga at jag kan komma in vid Balletten. Björn Förf. yngl. 19 (1792). Tjena vid baletten. Meurman (1846). Premierdansör vid balletten. H. Lilljebjörn Hågk. 1: 57 (1865). Elev vid Operans balett i Sthlm. Sv. portr.-gall. 21: 5 (1897).
6) (†) scen l. lokal för baletters (se 2) uppförande. Först nedrefs ”den gambla baletten”, antagligen en mindre lafve. Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 79 (cit. fr. 1647).
Ssgr (till 1, i fråga om ä. tid ofta till 2): (jfr 5) BALETT-AFDELNING03~020. —
-ARRANGÖR~002. A. Lindgren i NF 1: 1488 (1876).
-DANSARE~200. Estlander Konsth. 287, 288 (1867).
-DANSÖS~02. —
-ELEV ~02. Wieselgren Bild. 405 (1875, 1889). Lundin N. Sthm 268 (1888).
-HUS~2. (fordom) byggnad afsedd för baletters uppförande. J. Matthiæ 1: 284 (1658).
-KLÄNNING~20. E. C. Tegnér Sv. bild. 106 (cit. fr. 1660-talet).
-KOMPOSITÖR~0002. Schulthess (1885).
(jfr 5) -KÅR~2. —
-LÄRARINNA~0020. Lundin N. Sthm 270 (1888).
-MÄSTARE ~200. person som uppsätter, inöfvar o. leder baletter. Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 80 (cit. fr. 1647). SP 1779, s. 81. Lundin G. Sthm 116 (1880).
-NUMMER~20, inskjutet i ngn scenisk föreställning. Lundell (1893). Ett balettnummer, som dansas af fröken H. GHT 1895, nr 262 A, s. 3. —
-PANTOMIM~002. GHT 1895, nr 262 A, s. 3. jfr PANTOMIM-BALETT.
-PJÄS~2. pjäs med inlagd balett. SP 1780, s. 414.
-SAL~2. Ballett Sahlen här på Slåttet. Meddel. fr. sv. slöjdför. 1894, s. 79 (i handl. från 1647). Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 395 (1896).
(jfr 5) -STAT~2. sammanfattande benämning på personalen vid baletten. Dahlgren Theatr. X (1866).
Spoiler title