SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1899  
BALLONG baloŋ4 (balå´nng Almqvist), r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(ballon (best. -en) GT 1788, nr 61, s. 1, SFS 1868, nr 5, s. 19 (i ssg), m. fl.)
Etymologi
[jfr d., holl., t. o. fr. ballon, eng. balloon, af it. ballone, stor boll, medelst suffixet -one (jfr BALKONG) bildadt af balla, boll; jfr BOLL, BAL, sbst.2, BALLUN]
1) (i sht med luft fylld, större) ihålig boll; ett slags leksaksboll; jfr VÄDER-BOLL, BALLUN. Möller (1745, under ballon). Almqvist (1842). Kirurgbrickan .. med alla dess .. burkar och .. glasrör, .. slangar och ballonger. Benedictsson Efterskörd 12 (1890). Små ballonger (fyllda med brännvin) kastades in öfver murarna. De Geer Minnen 1: 139 (1892). — jfr GUTTAPERKA-BALLONG m. fl.
2) rundad säck af tyg, guttaperka o. d. afsedd att fyllas med en gasmassa hvars specifika vikt är så mycket mindre än luftens, att säcken i följd däraf stiger uppåt i atmosfären; luftballong, aërostat; ofta om ballongen i förening med gondolen osv. Styrbar ballong. Göra en uppstigning i ballong. Färdas i ballong. Då Ballonen .. ej kunde blifva tilräckligen fyld, lemnade .. (luftskepparen) Skeppet, Vingarna och Barlasten, vecklade sig afklädd i et nät, gick så up öfver Skyarna med Ballonen. GT 1788, nr 61, s. 1. Den för Österrikiska penningar gjorda .. Ballonen. PT 1791, nr 48, s. 2. Fem veckor i ballong. (1873; boktitel). Ballongen uppsteg från Marsfältet i 300,000 menniskors åsyn, d. 27 Aug. 1783. NF 10: 216 (1886). jfr: Tvänne danska proklamationer, ankomna med aërostatiska ballonger till skåningarna. Trolle-Wachtmeister 1: 164 (1809). — oeg. M. J. Crusenstolpe i Svea 1861, s. 192. Utländskor i ballonger af flor och garneringar kring vida krinoliner. Bremer G. verld. 5: 168 (1862). jfr BALLONG-ÄRM. — jfr FÖRSÖKS-, JÄTTE-, LEKSAKS-, LUFT-, NORDPOLS-, PAPPERS-, SIGNAL-, TAFT-BALLONG m. fl.
3) mil. luftballongliknande, af segelduk o. d. förfärdigadt mål (vid målskjutning), ballongmål. Såsom mål vid skolskjutningen användas sferiska ballonger af 1 m. i diameter. Skjutinstr. f. fl. 1884, 1: 33. Två bojar eller ballonger sattes ut i sjön. Melander På långtur 83 (1896).
4) sjöt. luftballongliknande (kulformigt) topptecken (å sjömärke). Vid västra kanten af Rata Storgrund .. har blifvit utsatt en röd remmare med 2 ballonger under en nedåt vänd kvast. GHT 1895, nr 236, s. 3. Underr. f. sjöf. 1899, nr 21, s. 1.
5) [jfr motsv. anv. i holl., eng. o. fr.] kem. o. fys. ihålig kula l. flaska af sfärisk l. nästan sfärisk form; större recipient (vid kemiska tillredningar). Deleen (1806, under balloon). Dalin (1850). På öfre kanten af det yttre glaset (å Meidingers elektriska stapel) hvilar en .. reservoir eller så kallad ballong af glas. Tekn. tidn. 1871, s. 388. R. Rubenson i NF 1: 1491 (1876).
6) [jfr t. ballons von kalbfleisch] (knappast br.) ett slags kottbulle. Balong af Hammel. Almqvist (1842). Dalin (1850).
Ssgr (i allm. till 2): (jfr 1) BALLONG-BOLL03~2. Ballongboll .. Bollen består af en större oxblåsa öfverdragen med skinn. Norman Goss. lekar 106 (1878, 1883).
-EXPEDITION~0002. GHT 1896, nr 129 A, s. 2. —
-FABRIKANT~002. Schulthess (1885).
-FARARE~200. N. Ekholm i Ymer 1898, s. 194. —
-FORMAD~20. M. Rubenson i GHT 1897, nr 105 A, s. 2. —
-FÄRD~2. NF 2: 657 (1877). Öfveringeniör S. A. Andrée redogjorde för resultaten af den ballongfärd, han den 14 sistlidne Juli företog. SDS 1894, nr 536, s. 2. —
-HALS~2. om den nedre, flaskhalsformigt utdragna delen af en ballong. Uppf. b. 2: 142 (1873).
-HUS~2. byggnad där ballong fylles o. förvaras före uppstigningen. AB(L) 1895, nr 262, s. 4. —
-HÖLJE~20. N. Ekholm i SDS 1897. nr 340, s. 2. —
-KLYFVARE~200. sjöt. benämning på ett större, vid gynnsam vind starkt svällande snedsegel som å kappseglingsbåtar brukar användas i st. f. vanlig klyfvare o. stagfock. ”Dagmar” har i dag kanske toppstången struken och för en ballongklyfvare till läsegel. Lundin N. Sthm 703 (1890).
-LINA~20. SDS 1897, nr 324, s. 3. —
-MATERIELL~0002, sbst. GHT 1897, nr 80 B, s. 1.
(3) -MÅL~2. —
-NÄT~2. nät spändt öfver ballong. Björkman (1889).
-PARK~2. mil. sammanfattande benämning på ballong o. för dess fyllning o. användning i fält nödig materiell. Af firman Godard Surcouf & Courty i Paris ha förfärdigats och till svenska staten erbjudits en ballongpark, bestående af en ballong om 350 kbm rymd .., en gasvagn .. m. m. GHT 1897, nr 80 B, s. 1. —
-POST~2. (bref)post befordrad medelst ballong. Balongposten .. (användes under) tysk-franska kriget 1870—1871 .. i vidsträckt omfång. Uppf. b. 7: 127 (1875). bildl.: Ekorren far med ballongpost mellan trädens grenar. Sehlstedt 4: 207 (1871).
(4) -PRICK~2. med ballong(er) försedt sjömärke. Vid flera .. farligare grund .. hafva ändamålsenligare bojar och kon- eller ballonprickar blifvit utsatta. SFS 1868, nr 5, s. 19. Melander På långtur 123 (1896).
(4) -REMMARE~200. jfr föreg. NDA 1886, nr 154, s. 4. —
-SEGEL~20. segel för ballongs styrande. —
(1) -SPRUTA~20. Björkman (1889). På väl försedda apotek håller man numera till salu ett slags mycket lämpliga ballongsprutor af kautschuk med en kort ben- eller hornspets. Ribbing Barns fostr. 127 (1892).
-TOPP~2. sjöt. ett slags toppsegel; jfr -KLYFVARE. SD(L) 1893, nr 206, s. 1. —
-TYG~2. Undersökningarna angående ballongtygernas täthet, hållfasthet, elasticitet, absorption af fuktighet o. s. v. AB(L) 1895, nr 262, s. 4. —
-TÅG~2, särsk. till uppbärande af gondol. —
-UPPSTIGNING~020. Mr Percival Spencer .. (har) gjort 700 ballonguppstigningar. GHT 1895, nr 214 A, s. 3.
(jfr 2 slutet) -ÄRM~2. (numera föga br.) N. journ. f. dam. 1858, s. 115.
Spoiler title