SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1899  
BAMBU bam4bu l. -bɯ, stundom 32 (ba`mbu Weste; bámmbu Dalin; möjl. ∪ — hos Spegel Öp. par. 10 (1705)), r. l. m. (O. Torén (1753) hos Osbeck Resa 347, Weste, Kindblad (1867) m. fl.), sällan n. (Düben Vextr. 286 (1841)); best. -n, ss. n. -t; pl. (föga br.) -s (Strindberg Tr. o. otr. 2: 108 (1890)) l. -er (O. Torén (1753) hos Osbeck Resa 347, Ekeberg Ostind. r. 85 (1771) m. fl.). Anm. I st. f. pl. användes vanl. BAMBURÖR.
Ordformer
(bambus Spegel Öp. par. 10 (1705); bambusz Kiöping Resa 104 (1667), i ssg Därs. 116; bambuse- (i ssg) Willman Jap. 200 (1667); bambuserne (pl. best.) Därs. bambusor (pl. till den från nylat. lånade formen bambusa) Kruhs Thomé Jordkl. 2: 342 (1882). bambos Möller (1790). bambu O. Torén (1753) hos Osbeck Resa 347, Weste osv. bambo Thunberg Resa 1: 355 (1788), i ssgr DA 1793, nr 125, s. 4, m. fl. Se för öfr. följ.)
Etymologi
[jfr d. bambus, holl. bamboes, äfv. bamboe, t. bambus, eng. bamboo, ä. äfv. bambus, fr. bambou, it., span. o. port. bambu, nylat. bambusa; trol. närmast af det på några af Sundaöarna förek. malajiska bambu, hvilket ord af somliga anses själft vara lånadt från annat håll. Formerna på -s torde ytterst utgå från den port. pl.-formen o. sedermera hafva förmedlats gm holl. Se för öfr. Murray, Vries]
växtsläktet Bambusa Schreb., trädartadt gräs med skaftad bladskifva; särsk. om den i Ostindien förek. arten B. arundinacea Willd.; exemplar l. stam l. virke l. käpp af denna växt; bamburör. Negepatan, är een lijten Stadh, alt medh Träähuusz aff Bambusz bygdt. Kiöping Resa 104 (1667). Spegel Öp. par. 10 (1705). Den tjocka Bambu fick jag .. se här (dvs. i Ostindien) .. Han är knapt 4 famnar hög, men en tvär hand i diameter. O. Torén (1753) hos Osbeck Resa 347. Tjufvar och andre missgärningsmän straffas (i Kina) med Bambu, som svarar emot spö hos oss. Osbeck Resa 182 (1757). Huset var omgifvet af verandor med markiser af finaste bambu och nankin. Strindberg Fjerd. 24 (1877). Enligt kemiska analyser skall bambu innehålla 50,13 % lufttorkad cellulosa, och den är känd för sina långa fibrer, hvilka i struktur likna halm. GHT 1895, nr 215 B, s. 1. (Möblemanger) såväl i äkta Bambu som Bambuimitation. Därs. 1896, nr 71, s. 1. Öfver strömmen möttes .. bambuns smäckra stammar och spön, bildande skuggiga hvalf. Melander På långtur 81 (1896).
Ssgr: BAMBU-BJÄLKE30~20. J. Wallenberg 277 (1771).
-FLÖJT~2. Schulthess (1885).
-HUS~2. Kiöping Resa 116 (1667). Willman Jap. 200 (1667).
-HYTTA ~20. J. Wallenberg 274 (1771).
-IMITATION~1002 l. ~0102. GHT 1896, nr 71, s. 1.
-KOJA~20. Lundell (1893).
-KVIST~2. Uppf. b. 1: 471 (1873).
-KÄPP~2. Osbeck Resa 204 (1757). En Bambo-Käpp med Guldknapp. DA 1793, nr 125, s. 4. Dalin (1850).
-MÖBEL~20. Bambu-Möbler. GHT 1895, nr 270, s. 1. En Bambumöbel passande i rökrum. Därs. 1897, nr 87 A, s. 1.
-OLJA~20. tabaschir (se ex. från Düben under BAMBURÖR); jfr -SMÖR, -SOCKER. Schulthess (1885).
-PÅLE~20. (Staden) Ranguhn, byggd på bambu-pålar. Palmblad Geogr. 200 (1851).
-ROT~2. Bamburötter, eller som vi annars kalle Asia, när de äro insyltade uti Salt, Ättika, Lök och Spansk Peppar. Osbeck Resa 194 (1757).
-RÖR, se d. o. —
-SKOG~2. Dalin (1850).
-SMÖR~2. = -OLJA. Dalin (1850).
-SOCKER~20. = -OLJA. (Bambu-)stammen .. innehåller stundom en såckerlik gyttring, som består till största delen af kisel; den kallas Tabaschir eller Bambusåcker. Scheutz Naturh. 323 (1843).
-SPÖ~2. Strindberg Blomst. 37 (1888).
-STAF~2. Heidenstam Karol. 2: 47 (1898).
-STRYK. (†) afstraffning medelst bambuspön. Ekeberg Ostind. r. 120 (1773).
-TAFLA~20. (Innan kineserna uppfunnit konsten att trycka) skrefvo de på tunna bambutaflor. Uppf. b. 1: 619 (1873).
-TRÄ~2.
1) virke l. ved af bambu.
2) (numera nästan bl. i talspr.) = följ. Osbeck Resa 204 (1757).
-TRÄD~2. Ekeberg Ostind. r. 92 (1773). Bremer N. verld. 3: 96 (1854).
-VASS~2. [bildadt af F. Laurell] trädg. grässläktet Arundinaria. Alnarps prisförteckn. 1892, s. 24.
-VÄXT~2. Dalin (1850, under bamburör).
Spoiler title
Spoiler content