SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1899  
BARACK barak4 (bara´ck Weste), r. l. m. (m. Dalin (1850), Lundell (1893) m. fl.; f. Weste (1807), Lindfors (1815), Meurman (1846)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. barakke, t. baracke, f., holl. barak, f., eng. barrack, fr. baraque, f., it. baracca, af span. barraca, af omtvistadt ursprung; jfr Dozy Gloss. (1863), Murray, Diez Et. wb., Baist hos Kluge samt Vries]
ett slags för mer l. mindre tillfälligt behof, vanl. bl. af bräder uppförd enklare byggnad. Vid Eklundshof .. reses en rymlig Barack, i hvilken hela Studentkorpsen skall ”sexa” gemensamt. Sthms Fig. 1845, s. 144. Baracker .. Lättare byggnader af trä, som uppföras för att .. erbjuda trupper .. bostäder eller för att användas till sjukhus, stall eller magasiner. Lärob. i fältarb. II. 2: 19 (1885). jfr MAT-, TRÄ-BARACK. — särsk.
a) för logerande af soldater; numera bl. om de i fredstid använda, jämförelsevis solida byggnaderna; förr om enklare, af bräder, kvistar o. d. i fält uppförda hyddor; jfr (LÄGER-)HYTTA. Ordn. f. garnis. 6 Juli 1720, s. 3. Baraquer, rum för soldaterna uti en festning, hvilka gemenlig äro bygde vid den mindre vallen. Biurman Brefst. (1729). Anlägga .. baraquer och logementer för soldaterne. Lorentssen Fort. 16 (1737). Barack: koja eller hytta af trä, halm eller grenar. Dict. mil. fr.-suéd. (1817). Då trupper under fred sammandragas till vapen-öfningar begagnas dels tält, dels baracker. Hazelius Förel. 108 (1839). Tj.-regl. 1858, 1: 160. (Med) barack .. förstår (man vanligen) en sommarbostad för trupp under fredstid, omsorgsfullt uppförd af resvirke och bräder samt beräknad för många års bestånd. O. A. Busch i NF 10: 412 (1886). — jfr BEVÄRINGS-, LÄGER-, MANSKAPS-, OFFICERS-, REKRYT-, SOLDAT-, UNDEROFFICERS-BARACK.
b) till härbergerande af sjuka l. sårade. Förordn. ang. farsot. 24 Okt. 1710, mom. 10. — särsk. om dylik i fält uppförd byggnad. C. J. Rossander i NF 1: 1539 (1876). Efter den allmänt antagna tyska modellen innehåller hvarje barack en sjuksal, för trettio personer, äfvensom ett mindre kök, rum för sjukvaktarna samt latrin. E. Edholm Därs. 5: 576 (1882). — jfr KOLERA-, SJUK-BARACK.
c) för inhysande af husvilla l. fattiga. Dalin (1850). NF (1876). — jfr FATTIG-BARACK.
d) till bostad för arbetare. Arbetarnes bostäder, simpla baracker. Roos Skugg. 296 (1891). Baracken eller ”kasernen”, som folket (på bruket) sjelfva kallade sina bostäder. Dens. Str. 44 (1892).
e) [jfr motsv. anv. i fr.] till förvarande af gevär; i ssgn GEVÄRS-BARACK.
f) oeg. om usel l. bristfällig byggnad: ”lada”, ruckel. De bo i en riktig barack. Schulthess (1885).
Anm. Almqvist (1842) anför äfv. den eljest ej förek. bet. ”tält af visst slag”; jfr Lindfors (1815).
Ssgr: BARACK-BYGGNAD03~20. Hallman (1881). Lundin N. Sthm 22 (1887).
(c) -HJON~2. Dalin (1850). Kindblad (1867).
-INRÄTTNING~020. särsk. till b. 1734 gaf .. (läkaren Nils Boy) förslag til Baraque-inrättningen vid Amiralitetet i Stockholm. P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 190.
(a. b) -LÄGER~20. C. J. Rossander i NF 1: 1539 (1876). Alltefter som baracker, hyttor eller tält .. användas för att skydda manskapet mot väderleken, benämnes herbergeringssättet barack-, hytte- eller tältläger. C. O. Nordensvan Därs. 10: 411 (1886). Tj.-regl. 1889, s. 329.
(a) -VAKT~2. Tj.-regl. 1858, 2: 355. Hahnsson (1884).
Spoiler title
Spoiler content