SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1900  
BARTOLOMEI- bar1tolome3i~ l. -tålå- l. -tωlω-, l. BARTOLOMEUS- -me3us~ (jfr Bartholome´us Weste), l. (i sht i bygdemålsfärgadt spr.) BARTELS- bar3tels~, fordom äfv. BARTEL-. i ssgr.
A: BARTOLOMEI-DAG10030~2. jfr följ. Natten före Bartolomeidagen (d. 24 aug.). Pallin Hufvuddr. af allm. hist. 104 (1881, 1893). jfr: Bartholomæi Dag. I. Erici 1: 299 (c. 1640).
-MÄSSA~20. (numera föga br.) eg.: fest firad till minne af aposteln Bartolomeus; benämning på den 24 aug. jfr: Then nästa dagen för Bartholomœi mässa. Peringskiöld Hkr. 2: 227 (1697). jfr C.
-NATT(EN)~2. (Bartholomäi- Höjer) benämning på det blodbad som natten mellan den 23 o. 24 aug. 1572 anställdes på hugenotterna i Frankrike. Angelini Becker 5: 546 (1807). Skräckscener, .. sammanfattade under benämningen ”Bartholomäinatten” eller ”det Parisiska blodsbröllopet”. M. Höjer hos Wallis Verldshist. 4: 234 (1877). ofta i utvidgad anv. i fråga om massmord på olika tänkande. Nordforss Viljan 34 (1825). jfr B.
-TID~2. (numera föga br.) jfr -MÄSSA. Broocman Hush. 1: 92 (1736). Linné Sk. 329 (1751).
B: BARTOLOMEUS-NATT(EN)10030~2. jfr A. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 105 (1881). i utvidgad anv. En turkisk Bartolomeusnatt. PT 1900, nr 44 A, s. 3.
C: BARTELS-MÄSSA30~20. (bersmässa Dijkman. bertilsmessa Almqvist, anf. ss. stundom förek. i lägre umgängesspr.) [jfr sv. dial. bartesmässa (Västergötl.), barsmäss (Norrl.), bardal(smässa) (Dalarna); formerna med e i första stafvelsen utgå från Bertel, Bertil, hvilket ord eg. härstammar från t. namn begynnande med Bert- (t. ex. Berthold), men kommit att uppfattas ss. en biform till Bartel af Bartolomeus] (i sht i bygdemålsfärgadt spr.) jfr A. Dijkman Ant. 148 (1703). Broocman Hush. 4: 45 (1736). Deleen (1836, under Bartholomäibrand). Almqvist (1842).
D (†): BARTEL-MÄSSO-DAG. (BertelMesse-Dag) P. A. Granberg i HSH 5, Kal. 28 (1818; angifvet ss. namn på den 24 aug.).
Spoiler title