SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BASTANTHET bastan3t~he2t l. 04~1, r. l. f.; best. -en.
egenskap(en) att vara bastant. — särsk.
1) till BASTANT 3. (Väfnaden) förtjenar .. all aktning .. för sin bastanthet. Castrén Resor 2: 55 (1845). SD(L) 1901, nr 1, s. 6 (i fråga om knappar).
2) till BASTANT 6. Almqvist A. May 67 (1838). Lynnets jemnhet hade .. gifvit anletet en pålitlig bastanthet. Fryxell Dag o. natt 3: 88 (1841).
Spoiler title
Spoiler content