SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BASUNA basɯ4na, äfv. 032 (basu´na Weste; basùna Almqvist), v. -ade. vbalsbst. -ANDE; -ARE (se d. o.).
Etymologi
[fsv. basuna; jfr d. basune, holl. bazuinen, t. posaunen]
1) (mindre br.) intr.: blåsa l. stöta i basun. The siw englar som hadhe siw basuner skickadhe sigh till ath basuna. Upp. 8: 6 (NT 1526; öfv. 1883: basuna). Dhe Helge Englar all, basuna här och siunga. Achrelius Mor. C 4 b (1692?). Fyra basunande änglar. B. E. Hildebrand i VittAH 27: 385 (1876).
2) tr.
a) (föga br.) gm att stöta i basun förkunna. Michaël basunar Guds rättvisa dom. Hedborn Minne 157 (1835).
b) (mindre br.) oeg.: (högljudt) förkunna, basuna ut (se denna förb. 2). Basunen kring stränderna: våren till oss / Nu länder med solen. C. F. Dahlgren S. arb. 3: 139 (1820). Nu basunades .., i en ny Kungörelse om täflingsskrifter, att ... Atterbom Siare 4: 333 (1847). — (föga br.) med substantiv(iskt ord) ss. logiskt obj. Den låga talare, som .. / Basunar storheten af mörda och förråda. Blom 15 (1792). Blodiga strider, / Dem ryktet basunar från fremmande land. A. C. af Kullberg 1: 17 (1805, 1816). Det myckna, som blifvit sagdt och basunadt till den naturliga kraftens och storhetens ära. Flensburg Kyrkl. tal 441 (1888). — (†) påbjuda. Gud basunat har sex långa söcknedagar. Kolmodin Qv.-sp. 1: 226 (1732).
c) (tillfällig anv.) gm att stöta i basun förflytta. Then andra Engel basunade it stort brinnande berg i haffuet. Baazius Upp. K 6 a (1629).
3) (föga br.) intr., bildl.: ljuda som en basun. Kan då en menniskoröst, den må basuna i örat / Eller i hjertat hviska fördold, upphäfva din frihet? Franzén Skald. 7: 215 (1822). Duncan / .. har varit / Så ren uti sitt drottvärf, att hans dygder / Med englatungor gällt basuna skulle / Emot en sådan helfvetes bedrift. Hagberg Shaksp. 9: 230 (1850).
Särskild förbindelse:
BASUNA UT010 4. [jfr d. basune ud, t. ausposaunen] — jfr UTBASUNA.
1) (föga br.) till 2 a: gm basunblåsande förkunna. Lindfors (1815).
2) till 2 b: högljudt förkunna l. tala om för hela världen; jfr BASUNERA UT. Lind (1749). Thorild 3: 444 (1792). En enda dylik (arkad) i Stockholm — huru skulle den icke basunas ut såsom ett af verldens underverk! Atterbom Minnen 376 (1818). Låt ej din mun basuna ut din skam. Hagberg Shaksp. 9: 34 (1850). Basuna ut sina storverk l. förtjenster. Cavallin (1875). (Han) hotar att basuna ut mitt obestånd på torget. De Geer Lillie 132 (1880). — (föga br.) med personobj.: skrika ut. (Det är) ett förtvifladt streck af dig att gå och basuna ut mig i staden. Runeberg E. skr. 2: 112 (c. 1850).
Spoiler title
Spoiler content