SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BEARBETBAR be3arbet~ba2r l. be3~arbe2t-bar, adj.
möjlig att bearbeta. — särsk. till BEARBETA 7 a α. Att göra till och med glashårda (järn-)stycken bearbetbara. Tekn. tidskr. 1874, s. 155. Lätt bearbetbara stenarter. Hildebrand Kyrkl. k. 63 (1875). Friskt och bearbetbart trä. Tekn. tidskr. 1893, A. M. s. 37.
Spoiler title
Spoiler content