SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
BEDRIFT bedrif4t (bedri´ft Weste), r. l. f. (f. Messenius Sign. 24 (1612), Lind (1749), Dalin (1850), Lundell; m. Sahlstedt, Weste, Ahlman (1872)) ((†) n. Schroderus Liv. 496 (1626), Wexionius Vitt. 397 (1686); jfr Spegel Tilsl. par. 155 (1705: tin härliga bedrifter)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(bedrif(f)t G. I:s reg. 12: 80 (1538), Svart Är. 45 (1560) osv. bedrefft Svart Är. 67 (1560), Rondeletius 59 (1614), Rudbeck Atl. 4: 70 (1702) m. fl.)
Etymologi
[af BEDRIFVA; jfr d. bedrift samt DRIFT]
I. [jfr motsv. anv. i ä. d.] (†) användt ss. vbalsbst. till BEDRIFVA 6: bedrifvande, föröfvande. Vthi sådana synders bedrifft war Satan tilstädes. Baazius Upp. G 2 a (1629).
II. konkretare; jfr BEDREF.
1) motsv. BEDRIFVA 5.
a) (numera föga br.) om enstaka handling(ar): företag, gärning. L. P. Gothus Likpred. öfv. J. Claesson 32 (1611). Sielfwe handelen eller bedrifftet (dvs. staden Argos' besättande), vhrsechtar migh. Schroderus Liv. 496 (1626). Wäl weet iag, at then som skal schrifwa Werldzlige Bedrifter, måste hafwa så ymnoga Tankar .. som then ther schrifwer Gudeliga saker. Spegel Guds verk 3 (1685). (I) Kyrckioböckerna .. införes (vid visitation) .. Hwad sälsamt i Sochnen sig tildragit hafwer, bestående af ens eller annans synnerlige gode eller onde bedrift. Kyrkol. 24: 8 (1686); jfr b. Min vaktbetjent skall stå här .. / På post mot allt försök till hemliga bedrifter. Remmer Theat. 1: 11 (1812, 1814); jfr 2 a. Amorina, Den Förryckta Frökens Lefnadslopp och Sällsynta Bedrifter. Almqvist (1822; boktitel). Jag (Odysseus) här giljarne ser våldsamma bedrifter föröfva. Johansson Hom. Od. 18: 143 (1845); jfr 2 a.
b) [jfr motsv. anv. i ä. d.] (†; jfr dock slutet) verksamhet, förehafvande; gärning (i sammanfattande bem.). Vm i någen dell fornummett haffue, aff same (Bernhard v.) Mielens handlung eller ansleg emott oss (dvs. G. I), eller wort riige, eller huad hans bedrifft är. G. I:s reg. 12: 80 (1538). Dygden och ährligh bedrifft gör Edel (dvs. adlig). Fosz 394 (1621). — (ännu br. i högre stil) närmande sig 3. Hur lycklig den, som sluta får / Vid sina fäders grift, / Der torfvan bär hans barndoms spår, / Ett stilla lifs bedrift! Atterbom Minnen 76 (1817). En framtid först skall döma Ditt lifs bedrift, / Ej tillhör oss att väga dess ädla guld. Wirsén Vid C. J. Boströms graf 3 (1866).
2) motsv. BEDRIFVA 6, om ond gärning: dåd. — jfr MORD-BEDRIFT.
a) (†) odåd, missdåd, illdåd; förbrytelse. (Kristiern II:s) Ochristelige grymme Bedriffter. G. I:s reg. 1: 23 (1521; efter yngre afskrift); jfr 1 a. Admissum .. Een bedrifft, Synd, Miszgerning. Lex. Linc. (1640). Några slags bedrifter emot det siette budordet. Nohrborg 934 (c. 1765); jfr 1 a. Almqvist (1842). Det finnes bedrifter, så svarta, att de nedsudla sjelfva orden, som nämna dem vid namn. Jolin Barnhusb. 134 (1849); jfr 1 a.
b) ironisk anv. af 3: dåd, bragd. Det blir hans lön för hans bedrift / På klippan der med Ehrnsvärds grift. Runeberg E. skr. 1: 5 (1846). Tidningen om Sigtryggs bedrift på tinget och hans fredlöshetsdom. Lönnberg Sigtr. 84 (1892).
3) [jfr motsv. anv. i d.] motsv. BEDRIFVA 7: berömlig (i sht hjältemodig) gärning, bragd, storverk, stordåd. Ach wäl är tigh vnge Hiält (Akilles), at tigh råkade henda then Lärdeste Poët Homerus til tijna bedriffters vpropare. Svart Är. 45 (1560). Thenne war en manligh bedrifft, / Hon bör skriffuas medh Runeskrifft. Messenius Sign. 24 (1612); jfr 1 a. De voro färdige .. at med sina bedrifter förmörka våre i förra Tyska kriget ryktbare hiältar. Dalin Arg. 1: 199 (1733, 1754). Alexandri Magni namn och bedrifter. Linné i 2 Saml. 17: 17 (1774). Sök ej uti Nordens grifter / minnet blott af kamp och krig; / äfven fredliga bedrifter / hvälfde högen öfver sig. Tegnér 2: 473 (1823). Höghvälfda grifter / förtälja på runsten min ätts bedrifter. Dens. 1: 25 (1825). Hans (dvs. G. I:s) lif är en stor bedrift. Geijer II. 3: 30 (1834); jfr 1 b slutet. Snillets bedrifter. B. E. Malmström 6: 23 (1844). En stolt riddare, rik på ära och bedrifter. Rydberg Sing. 33 (1865; uppl. 1876: stordåd). Forskaren tyder ännu edra skrifter, / Tankens odödliga, stumma bedrifter. Strandberg 1: 294 (1868). Professorernas namn, föreläsningar och vetenskapliga bedrifter. Forssell i 3 SAH 3: 63 (1888); jfr 1 a. — jfr HJÄLTE-, KRIGAR-, KRIGS-, LAGSTIFTAR-, LEFNADS-, POJK-, TAPPERHETS-, UNGDOMS-, VAPEN-, ÄRE-, ÖRLIGS-BEDRIFT m. fl.
4) [af d. bedrift i motsv. anv.] (mindre br.) motsv. BEDRIFVA 1 b, om verksamhet för viss närings (i sht fiskes o. d.) bedrifvande; näringsfång, drift. Det var väl att (själ-)fångsten lyckades för några, så att bedriften icke genom det allmänna felslåendet komme att upphöra. Quennerstedt Resa 215 (1867). Fiskesätt, som fordra så litet .. utrustningskostnad som möjligt, på det att bedriften snarast möjligt må komma i farten. A. V. Ljungman i Ekon. samh. 2: 216 (1895). — jfr FISKE-, SILLFISKE-BEDRIFT.
5) [med afs. på bet.-utvecklingen jfr AKT, sbst.1 II, o. HANDLING] (†) akt(stycke), (skriftlig) handling? i ssgn BEDRIFTE-BOK.
Ssgr: A: (II 3) BEDRIFT-RIK03~2. bragdrik. (Akilles) valde .. ett kort, men bedriftrikt lif .. framför en lång, .. men oberömd lefnad. Tegnér 3: 488 (1812).
B (†): (II 5) BEDRIFTE-BOK. bok innehållande historiska anteckningar l. aktstycken o. d.? Lex. Linc. (1640, under instrumentum).
Spoiler title