SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
BEFOLKNING befol4kniŋ, i Sveal. äfv. 032 (befo´lkning Weste; bef`ållkning Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. (i bet. 2, mindre br.) -ar. eg. vbalsbst. till föreg.
1) (numera föga br.) till BEFOLKA 1, 2: (ett områdes) befolkande, bebyggande l. kolonisering. Sahlstedt (1773). Förloppet af verldens befolkning. Leopold 6: 76 (1803). Ölands tidiga befolkning bevittnas af dess rikedom på gamla minnesmärken. Strinnholm Hist. 1: 493 (1834). Menniskoslägtets fortplantning och jordens befolkning är utan tvifvel äktenskapets första ändamål. Franzén Pred. 1: 113 (1841). Dalin (1850).
2) till BEFOLKA 3. jfr ÖFVERBEFOLKNING. [jfr d. befolkning, holl. bevolking, t. bevölkerung i motsv. anv.] mer l. mindre konkret. Almqvist (1842).
a) invånarantal; folkmängd, folknumerär, folkstock; dels (i sht i ä. tid) mera abstr., närmande sig bet. folkmängds- l. befolkningsförhållanden, dels konkret, närmande sig b; ofta (i sht i statistiken) med särsk. afs. på antalets tillväxt l. aftagande. För öfrigt märkes granneligen af års-Summorna på Döde, Födde och Vigde, huru ansenligen årsväxten verkar på Befolkningen. P. Wargentin i VetAH 27: 22 (1766). Detta land har en befolkning af 2 millioner menniskor. Dalin (1850); jfr b. Rhenländerna, med sin täta befolkning. Forssell Stud. 2: 238 (1879, 1888); jfr b. Befolkningen har en tendens att tillväxa i ”geometrisk progression”, d. v. s. som 1, 2, 4, 8, 16 o. s. v. Aldén Medb. 4: 131 (1885, 1896). Befolkningens tryck på näringsmedlen är utmärkande för de lägre, ej för de högre kulturstadierna. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 120 (1891). jfr: Befolkningen kallar jag det, som innefattar alt hvad som våller afgång och tilväxt uppå människor. Den är antingen naturlig eller verkelig. E. O. Runeberg i VetAH 19: 132 (1758). — jfr MEDEL-, TOTAL-BEFOLKNING m. fl.
b) konkret: samtliga (l. en viss klass af) invånare (i ett land o. d.); folk. Må Trojas / hela befolkning förgås spårlöst och utan begrafning. Johansson Hom. Il. 6: 60 (1846). (I Belgien är) befolkningen i N(orr) o. V(äster) .. germanisk och talar flamländska. Dahm Geogr. 78 (1860). Den arbetsamma och snillrika befolkning, som fordom, sekel efter sekel, bebodde Egyptens mäktiga hufvudstad. G. E. Beskow Resem. 51 (1861, 1881). Turkarne .. sökte insurgera de kaukasiska befolkningarne. Sv. tidningar 1878, nr 1, s. 1. Mörkhyade befolkningar. Rydberg Varia 3 (1888, 1894). De kunnigaste och äregirigaste i befolkningen. Dens. Vap. 153 (1891). jfr BLAND-, KUST-, NEGER-, ORT-, SKÄRGÅRDS-, UR-, Ö-BEFOLKNING m. fl. — särsk.
α) om viss folk- l. samhällsklass: klass l. grupp l. del af inbyggare. Den skattdragande l. näringsidkande befolkningen. I de flesta Europeiska stater är den qvinliga befolkningen icke obetydligt talrikare än den manliga. (Agardh o.) Ljungberg Stat. III. 2: 24 (1857). Den lägre befolkningen. Cavallin (1875). — jfr FISKAR-, JORDBRUKS-, LANDT-, STADS-BEFOLKNING m. fl.
β) till BEFOLKA 3 b. Hvarje land har eller åtminstone har haft sin befolkning af andar och dæmoner. Lovén Folkl. 189 (1847). (Vid köp af bin bör man) tillse, att .. honingsförrådet ej (är) för ringa och befolkningen talrik. Dahm Biet 77 (1878). (myr-)stackens befolkning är fåtalig. Reuter i UVTF 35: 84 (1886) [jfr t. die bevölkerung eines ameisenhaufens].
γ) [jfr holl. de bevolking der gevangenissen, van de voorste loges] till BEFOLKA 3 c. En .. klass af menniskor, öfver hvars mortalitet bestämda .. uppgifter finnas .., är fängelsernas befolkning. (Agardh o.) Ljungberg Stat. III. 3: 115 (1859). Åhörarläktarnes befolkning. Hedin Rev. qv. 108 (1879). Skolsalarnas unga befolkning. Linder Regl. Inl. (1886).
Anm. I konkret bet. har ordet först från midten af 1800-talet vunnit allmännare anv. [sannol. gm inflytande af t. bevölkerung]. Före nämnda tid användes i denna bet. oftast FOLKHOP (t. ex. P. Wargentin i VetAH 15: 169 (1754), E. F. Runeberg Därs. 26: 274 (1765)) l. FOLKNUMMER (t. ex. E. F. Runeberg i VetAH 25: 81 (1764)).
Ssgr (till 2, särsk. a): (2 b) BEFOLKNINGS-BÄLTE030~20. Ett stort bredt befolkningsbälte (i mellersta Europa). G. Retzius i Ymer 1900, s. 82.
-CENTRUM~20. E. Beckman Amer. 1: 25 (1883).
(2 b) -ELEMENT~102. NF 8: 1047 (1884). Slitningar mellan olika befolkningselement. K. Hildebrand i Stockholm 1: 184 (1897).
-FÖRHÅLLANDE~0200. i sht i pl.
a) till 2 a, i fråga om folkmängden. En ytterst svag folkmängd, .. jämförlig med befolkningsförhållandet i våra .. lappmarksprovinser. Svedelius Statsk. 4: 69 (1869). H. Forssell i VittAH 29: 51 (1884).
b) till 2 b, särsk. i fråga om nationaliteten. Den genomgripande omgestaltning af Finlands befolkningsförhållanden, hvilken .. inträffade under den yngre jernåldern. Schybergson Finl. hist. 1: 2 (1887).
-LAG~2, r. lag för folkmängdens tillväxt o. d. E. O. Runeberg i VetAH 19: 132 (1758). Malthus' befolkningslag. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 423 (1894).
-LISTA~20. lista för folkräkningsuppgifter o. d. H. Forssell i Sv. tidskr. 1871, s. 273. jfr -TABELL.
-LÄRA~20. De vanliga kapitlen af befolkningsläran, eller folkmängd och folkmängdstäthet, proportionen mellan åldrarna och mellan könen, giftermål, födelser och dödsfall, in- och utflyttningar o. s. v. G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 1 (1894). Den del af statistiken, som .. kallas befolkningslära. Fahlbeck Stat. typ. 10 (1897).
-POLITIK~102. om sammanfattningen af de åtgärder som styrelsen i ett samhälle vidtager för befolkningens ökande l. minskande. J. Hellstenius i NF 2: 115 (1876). C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 96 (1891).
-POLITISK~020. De befolkningspolitiska systemen. G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 1 (1894).
-PYRAMID~102. grafisk figur afsedd att åskådliggöra förh. mellan de olika årsklasserna inom folkstocken, afsmalnande mot spetsen, hvilken betecknar den högsta åldersklassen. Krigen (hafva) fått skulden till .. stora förändringar i befolkningspyramidens utseende. Örström Sexualproport. 4 (1899). jfr FOLK-PYRAMID.
-RÖRELSE~200. förändring inom folkstocken. G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 5 (1894). Befolkningsstatistiken sönderfaller .. i två delar, läran om den stående befolkningen och läran om befolkningsrörelsen. .. Den sist nämnda handlar om ”födde” och ”döde” samt vanligen äfven om ”vigde”, vidare om ”in- och utflyttningar”. Fahlbeck Sv. adel 1: 5 (1898).
-SIFFRA~20. En befolkningsziffra, som icke upnår 2,000 personer på qvadratmilen. Svedelius Statsk. 4: 35 (1869). En pest .. bidrog .. till befolkningssiffrans förminskning. Schybergson Finl. hist. 1: 376 (1887).
-STATISTIK~102.
1) sammanfattning af (de officiella) uppgifterna rörande folkstockens numerär o. förändring(ar). Insamlande af uppgifterna till rikets befolknings-statistik. SFS 1859, nr 64, s. 1. År 1756 .. inrättades (i Sv.) en Tabellkommission, hvilken fick den nyss förut grundade befolkningsstatistiken sig anförtrodd. G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 77 (1894).
2) vetenskaplig o. systematisk bearbetning af nämnda uppgifter; jfr -LÄRA, -VETENSKAP. G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 1 (1894). Föremålet för befolkningsstatistiken, eller, såsom den äfven kallas, demografien, är närmast folket, den massa af lefvande individer som äro förenade till ett politiskt och socialt helt uti staten. Fahlbeck Sv. adel 1: 5 (1898).
-STATISTISK~020. Befolkningsstatistiska tabeller. Den befolkningsstatistiska vetenskapen. G. Sundbärg i Ekon. samh. 2: 1 (1894). Andersson Inre omfl. 1: 1 (1897).
-TABELL~02. jfr -LISTA. De franska befolkningstabellerna från år 1800. H. Forssell i Sv. tidskr. 1871, s. 558.
-TAL~2. jfr -SIFFRA. (Finska ekonomiekommissionen af år 1753) framhöll i sitt betänkande att Finlands befolkningstal var knapt mera än två gånger större än Skånes. Schybergson Finl. hist. 2: 168 (1889). Fahlbeck Sv. nat.-förm. 72 (1890).
-TILLSTÅND~20 l. ~02. Befolkningens fördelning efter boningsort, kön, ålder, yrke o. s. v. utgör hvad man plägar kalla Befolkningstillståndet. Sv:s land o. folk 108 (1901).
-TILLVÄXT~20 l. ~02. Städernas befolkningstillväxt. C. Annerstedt i Sv. tidskr. 1871, s. 232. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 96 (1891).
-TÄTHET~20, äfv. ~02. C. Annerstedt i Sv. tidskr. 1871, s. 148. Näst Malmöhus län har Göteborgs och Bohus län den största befolkningstätheten i riket. NF 6: 413 (1882).
-VETENSKAP~102 l. ~200. = -STATISTIK 2. Användning af det i kyrkoböckerna förvarade material för befolknings-vetenskapen. Forssell i SAH 58: 350 (1882).
Spoiler title