publicerad: 1902
BEKLÄDNING beklä4dniŋ, i Sveal. äfv. 032 (beklä´dning Weste; bekl`ädning Almqvist). Anm. Ett ä. uttal -än4- (-än3-) göres sannolikt däraf, att Düben Sat. 65 (1722) rimmar ordet med penning; jfr KLÄNNING.
r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. (numera knappast br.) -ar (RF 1719, § 19, Martin Præs. i VetA 1763, s. 8. m. fl.).
(i sht i skriftspr.) vbalsbst. till BEKLÄDA I.
a) = BEKLÄDNAD 1 a. Vid Regementernes beklädning förhålles således, at ... 2 RARP I. 1: 60 (1719). Kronan åtog sig .. soldaternas beklädning. Schönberg Bref 3: 275 (1778). Dalin (1850).
b) (†) = BEKLÄDNAD 1 b. Öfwerstarne tillhållas .. att (för sina regementen) accordera med hela Skräddare Embetet om beklädningen. Stiernman Com. 5: 473 (1694); jfr a. Klädnad, beklädning. Lat. vestitus. Spegel Gl. 222 (1712). (Krigsrådet) hafver .. vård om .. regementernes beklädningar, dock att öfverstarne draga .. försorg om deras förfärdigande. RF 1719, § 19. Gifva hvar och en af soldaterna en beklädning och ett års sold. Kolmodin Liv. 3: 101 (1832). Han .. slog .. / Snön från sin fårskinnspels och från fötternas ludna beklädning. Runeberg 1: 9 (1832); jfr 2 a. Mesta skadan gjorde dem (dvs. perserna) deras beklädning, emedan de icke hade rustning, och alltså måste såsom lättbeväpnade strida mot fullrustade. Carlstedt Herodot 3: 371 (1833); jfr a. Kindblad (1867). — jfr BÅTSMANS-, SOLDAT-, UNIFORMS-BEKLÄDNING.
a) (numera föga br.) = BEKLÄDNAD 3 a. Desse innanmäten (dvs. hjärnan m. m.) äro omgifne med hårde och löse beteckningar (dvs. betäckningar), och .. desse beklädningar bidraga til inneslutne delars beskydd. Martin Præs. i VetA 1763, s. 8. Beklädningen (hos däggdjuren) består mäst af hår. Retzius Djurr. 10 (1772). Murgrönan .. (i Italien) alla ruiners vanliga beklädning. Atterbom Minnen 343 (1818).
α) = BEKLÄDNAD 3 b α. Til väggarnes beklädning. Sahlstedt (1773). Denna afrappning faller icke så dyr, som beklädningen med Bräder. Wäsström Præs. i VetA 1774, s. 18; jfr β. Almqvist (1842). Dalin (1850).
β) (numera föga br.) = BEKLÄDNAD 3 b β. Swart beklädning i Kyrkian (vid begrafning). Förordn. 3 Juni 1720, mom. 7. En ny Sal med ny beklädning. Dalin Hist. 1: 564 (1747). Kalksten i vågräta tjocka hvarf, åtskilda med en lerartad beklädning af några liniers tiocklek. Hisinger Ant. 4: 145 (1828). Almqvist (1842). — jfr KOPPAR-, VÄGG-BEKLÄDNING m. fl.
Ssgr (numera föga br.) (i allm. till 1): BEKLÄDNINGS-HJÄLP. (†) beklädnadshjälp. Resol. 13 Dec. 1734, mom. 22. —
-KONTOR(ET)030~02. (förr) Beklädnings-Contoiret .. har at giöra, med Regementernes Beklädnings-Räkenskaper. Henel 1729 17 (1730). —
-MEDEL ~20, pl. jfr BEKLÄDNADS-MEDEL 1 b. Utbetalningsordn. 25 Aug. 1714, mom. 16. Beklädnings- ock utredningsmedel. 2 RARP 3: 123 (1723). —
(2 b) -MUR~2. jfr BEKLÄDNADS-MUR. Vadstena slott (blef) .. befästadt med .. jordvallar, som nedantil hade en beklädningsmur. J. Röding i 1 VittAH 1: 218 (1755). A. Sjöberg i VetANH 18: 145 (1797). Kindblad (1867). —
-PENNINGAR~200, pl. jfr BEKLÄDNADS-PENNINGAR. Utbetalningsordn. 25 Aug. 1714, mom. 2. Kungör. 3 Mars 1780, s. 3. —
-PERSEDEL~020. jfr BEKLÄDNADS-PERSEDEL. Resol. ang. värf. reg. 27 Juni 1720, mom. 4. Hallenberg Hist. 4: 991 (1794). Dalin (1850). —
-REGLEMENTE. (†) beklädnadsreglemente. 1756 års Beklädnings-Reglemente. Publ. handl. 9: 308 (1770). —
-SORT. (†) Anhålles af Allmogen .. at .. dem måtte vara tillåteligit at sielfwe förse sine Båtzmän med Beklädningz sorter. Resol. 3 Juni 1719, mom. 22.
Spoiler title
Spoiler content