SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
BEMEDLAD beme4dlad, i Sveal. äfv. 032 (beme´dlad Weste; bemèdlad Almqvist), p. adj.
Etymologi
[liksom d. bemidlet efter t. bemittelt, eg. p. pf. till bemitteln, se föreg.; jfr holl. bemiddeld]
(i sht i skriftspr.) (mer l. mindre väl) försedd med (ekonomiska) medel; särsk.: (rätt) förmögen, i goda villkor, välmående, burgen. Bemedlad .. Rich, monied. Serenius (1741). Han .. är så bemedlad, at han på skickeligt och anständigt sätt kan underhålla och föra sig up. Stagnell Bar. Sjelfklok 20 (1753). Mellertid är icke orådeligt att medici söka bemedlade makar för framtidens skull. Hjelt Medicinalv. 1: 544 (i handl. fr. 1782). I ungdomen torftig och medellös, .. såg han sig .. nödsakad, att .. söka sin bergning igenom bemedlade ynglingars enskilta undervisning. Leopold 6: 184 (1786). Han är bergad, till och med bemedlad. Dalin (1850). (Putrakas) sade sig visserligen icke vara rik, dock tillräckligt bemedlad att försörja sig och betala hyra. Lysander Äfv. 22 (1872). Ju mindre bemedlad en familj är, dess fler procent af totalutgifterna använder den till födoämnen. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 459 (1894); jfr a. jfr OBEMEDLAD. — i substantivisk anv. (jfr a slutet). Det är lätt för den bemedlade, att, med en umbärlig skärf, köpa sig fri ifrån lidandets åsyn och jemmerrop. Wallin 2 Pred. 3: 16 (1838). — särsk.
a) i uttr. mindre bemedlad, icke rik, som utan att vara fattig dock har svårt att draga sig fram, (som lefver) i (relativt) små villkor. Det ekonomiska betryck, som plågar länets mindre bemedlade jordbrukare. AB 1831, nr 77, s. 3. Den rikaste frälseman, såsom den mindre bemedlade, var endast skyldig att inställa sig sjelf till häst rustad. Geijer I. 6: 512 (1846). De offentliga skolorna hade hittils (dvs. tills Karl XI:s skolordning utkom) varit till egentligen för de mindre bemedlade klassernas ungdom. Carlson Hist. 5: 283 (1879). Mindre bemedlad är, enligt (fattigvårds-)nämndens (i Sthm) åsikt, den som väl kan ha medel till nödtorftigt uppehälle, men af särskild anledning är i behof af den lättnad (medellöshets-)betyget afser. SDS 1900, nr 476, s. 2. — i substantivisk anv. Skilnaden mellan den rikes slott .. och den mindre bemedlades boning är här (i Japan) vida mindre än i Europa. Nordenskiöld Vega 2: 329 (1881).
b) (numera föga br.) i uttr. väl, rikt bemedlad, förmögen, rik; jfr VÄL-BEMEDLAD. Wähl bemedlad. Växiö domk. akt. 1684, nr 171 (om person). Er far är väl bemedlad ju? Remmer Theat. 2: 113 (1815). Den rikt bemedlade herrgåln. Runeberg 1: 36 (1832). En rikt bemedlad nation. Järta V. skr. 2: 600 (1833).
c) (†) med prep. med. Eumedes, bemedlad med guld och bemedlad med koppar. Johansson Hom. Il. 10: 315 (1846).
Spoiler title
Spoiler content