publicerad: 1903
BEREDD bered4, adj. -are (gradf. dock föga br.); n. -redt -ret4.
Ordformer
(bereedt (n.) Luk. 1: 17 (Bib. 1541); bered(h) Messenius Disa 17 (”19”) (1611), Börk Dar. 674 (1688), Hallenberg Hist. 3: 234 (1793) m. fl. berädde (pl.) RARP 2: 112 (1634). — beredder (urspr. nom. sg. m. obest.) Börk Dar. 87 (1688; ss. bestämning till ett feminint sbst.), Ps. 1695, 411: 15)
nästan bl. i predikativ (l. appositionell) ställning.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] färdig, redo, ”klar”, i ordning; rustad; vanl. om person; stundom ej tydligt skildt fr. p. pf. af BEREDA (se särsk. d. o. 7). G. I:s reg. 2: 120 (1525). I högste nödh skall hvar man vare beredt till att fölge, forhielpendis att afvärie all fiendtlig ofvervåldh och betryck. RA 1: 401 (1544). Wij wille ock nu något talas wid om uthskrifningen, så att man kan wara bered på när man kommer till conferencen med Rikssens Rådh, att optäckia them hwad man theruthi achtade göra. RARP 6: 64 (1657). At wi altid hålle os beredda, til at lida med Christo. Spegel Pass. 370 (c. 1680). En trupp most' altid stå bered när andra hwjla. Börk Dar. 674 (1688). Gustaf Adolf befallte .. sine Befälhafvare i Estland vara beredde till försvar, om anfall ämnades på den sidan. Hallenberg Hist. 4: 545 (1794). Det var en tid det bodde uti Norden / En storsint ätt, beredd för frid som krig. Geijer I. 3: 177 (1811); jfr e. Der stod han axelbred och styf, helt lugn på gammalt vis, / Beredd att lära hvem som helst sin bästa exercis. Runeberg 2: 54 (1846); jfr 2. Rydberg Sing. 42 (1865; uppl. 1876: färdige). jfr KAMP-, O-, STRIDS-BEREDD. — särsk.
a) (föga br.) i attributiv ställning. Han skal .. göra Herranom itt bereedt folck. Luk. 1: 17 (Bib. 1541; Luther: ein bereit Volk).
b) (†) i uttr. vara någon beredd, stå tillreds för ngn. Skön Qwinfolck, lustige Bröder, / Spel, och Sång, godt Wijn, miuk Säng, och kräslige Rätter, / Dig skole wara beredd. Stiernhielm Herc. 90 (1668).
c) (numera mindre br.) med prep. (e)mot: rustad mot. Beredt mot alla ödens skick, / Den vises bröst sin dygd förvarar. Kellgren 2: 288 (1781). Gustaf Adolf ansåg nödvändigt vara bered emot hemliga anläggningar därifrån (dvs. från Danmark). Hallenberg Hist. 3: 234 (1793). Väl mot Lyckans skiften beredd, den vise / Under motgång hoppas och räds i medgång. Adlerbeth Hor. Od. 69 (1817).
d) färdig l. rustad i andligt (religiöst) afseende, som är i lämplig l. vederbörlig sinnesförfattning (att göra ngt l. till ngt). Det Åhr skal Heelsoot regera vthi monga motta, / War alltijdh beredd wil iagh tigh rådha. Bondepract. B 6 a (1662). Beredder hålt migh, o Iesu Christ! at wänta / Tin vppenbarelse. Ps. 1695, 411: 15; jfr Ps. 1819, 487: 7. Beredd til at dö. Dalin Arg. 1: 201 (1754). Vi .. önske oss nåd att så tänka på vår egen förestående bortgång, att, när döden kallar oss, vi må vara beredde till en salig hädanfärd. Handb. 1811, s. 22; jfr Handb. 1894, s. 21.
e) som räknat l. räknar med möjligheten af ngt, så att det ej kommer ss. en öfverraskning l. öfverrumpling; med prep. på l. (ngn gg) för: som ej blir öfverraskad l. öfverrumplad af; som väntar l. motser (ngt); jfr BEREDA 7 d α. Jag är beredd på det värsta, på att själf få betala summan. Han var inte beredd på att saken skulle ta en sådan vändning. RARP 2: 112 (1634). En rättskaffens Christen har mod och styrka. Han är beredd för alt, som kan påkomma. Liljestråle Kempis 62 (1798). Mari, som troligen af Pedell fått underrättelse om hans ankomst, och således var beredd derpå, låtsade om ingen ting. Cederborgh UvT 2: 28 (1809). Der förekomma oräkneliga fall, på hvilka han (dvs. prästen) måste vara beredd. Ödmann Anv. t. skrift. 61 (1823). Berätta hvad som händt! det värsta anar / jag länge se'n, jag är beredd på allt. Tegnér 1: 44 (1825). Turkarne voro icke beredda på oroligheter. PT 1903, nr 196, s. 2.
2) [jfr d. være beredt til opofrelser samt motsv. anv. i holl. o. t.] villig, sinnad, hågad, ”parat”, redo; som ej ställer sig afvisande (till ngt). Til then Guddomelige triumpherande Lycksalighetenes beskyd och förswar äre (vi) beredde til at vpsättia (dvs. sätta på spel) Lijf och Blod. Stiernhielm Lycks. Cartel (1650). Waran(de) altid beredd at höra och åtlyda skiäl, af hwem thet ock wore. Swedberg Schibb. 58 (1716). På denna dag beredde visen er, / Att lyda det befäl jag genom Stenbock ger. Lidner 1: 34 (1781). Jag med de fem öfriga statsråden förklarade, att vi .. voro beredda att ställa våra platser till konungens förfogande. De Geer Minnen 2: 73 (1892). Han var beredd till obetingad kapitulation. Hjärne K. XII 100 (1902). — särsk. (†) närmande sig bet.: benägen (se d. o. 5), bevågen. Jagh är eder med nåder och god willia altid bered. Gustaf II Adolf 548 (1632; i afslutning på bref). — jfr TJÄNST-BEREDD.
Spoiler title
Spoiler content