SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1904  
BESIRA, v. -ade. vbalsbst. -NING (se d. o.).
Etymologi
[efter ä. t. bezieren; se BE- o. SIRA]
(†) (ut)sira, pryda. Rådhuss sahlen blef bezijrat medh een röd sammetshimmel. Hist. tidskr. f. Skån. 1: 184 (i handl. fr. 1658). Rydelius Vitt. 104 (1712). — bildl. En berömmelig och med Andans Gåfwor besiirat Predikant. Växiö domk. akt. 1720, nr 429.
Spoiler title
Spoiler content