SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1906  
BESVÄRLIGT besvæ4rlikt, i Sveal. äfv. 032 (besvä´rligt Weste), förr -LIGA, -LIGAN, -LIGEN, -LIGIT, adv. -ligare (superl. -ligst Växiö domk. akt. 1680, nr 34). (-s(c)hver- Oxenst. brefv. 8: 39 (1631), 151 (1634), -schvär- Oxenst. brefv. 11: 638 (1633). -liga B. Olavi 26 b (1578), Serenius (1757; under incommodiously) m. fl. -ligan Rudbeckius 3 Pred. C 3 a (1622). -ligen G. I:s reg. 17: 598 (1545), Sahlstedt (1773) m. fl. -ligit Lex. Linc. (1640; under spissus). -ligt Dict. Hamb. (1700) osv.) adv. till BESVÄRLIG. — särsk.
1) (†) till BESVÄRLIG 3. Att .. Wij .. merkeligenn och beswärligenn .. beschrijede, förtalade och försmädde bleffne äre. G. I:s reg. 17: 598 (1545).
2) till BESVÄRLIG 4. Han är besvärligt efterhängsen. — (föga br.) Besvärligt luktande. Retzius Fl. Virg. 19 (1809). — särsk.
a) [jfr ILLA, VÄL i liknande anv.] (†) i predikativ anv. (Jakobs söner) toogho .. ock then andra hans käresta Son Benjamin ifrå honom oc förde medh sigh vthi Ægypten, hwilket honom kom mechta beswärlighan. Rudbeckius 3 Pred. C 3 a (1622). At thet oss icke otilbörligen förtryta och beswärligen wara må. Tegel G. I 2: 261 (1622); jfr G. I:s reg. 17: 626 (1545: beswärligitt). Thet är fast besvärligen för staten att kopparen .. så länge stilla ligger. RP 3: 280 (1633).
b) [jfr d. besværligen i motsv. anv.] (†) med (stor) svårighet l. möda, blott med möda. (Bölden) måtte aff Bardskärare vthskäras, hwilket ändoch beswärlighe skeer. B. Olavi 26 b (1578). (I Uppenbarelseboken är framställningen uppblandad) medh sådana figurer och lijknelser, att man kan beswärliga finna vthtydningena. P. J. Gothus Osiander 40 (1603); jfr c. Dogh moste dedh nu vara, eller och dedh sker beshverligare härefter, om man fienden mehra tidh gefver sigh att befestiga. Oxenst. brefv. 8: 151 (1634). Beswärligha tala. Lex. Linc. (1640; under traho). Så besvärligen som Fransosen kan komma ifrån Cöln, så svårt är thet oss gå ifrån siökanten. RP 8: 115 (1640). (Vattnet) hielper them som beswärligen kunna låta sitt Watn. Hiärne Surbr. 26 (1680). Tag detta svärd, framsorlade han (dvs. den döende) besvärligt, öfverlemna det åt min gamla Far. Rutström Röfvarb. 45 (1799).
c) (†) svårligen, näppeligen, knappast. Man (kan) beschverligen troo, huadh som berettes om Dessausche bryggian. Oxenst. brefv. 8: 39 (1631). Myntemästaren (skall) besvärligen .. kunna få så myckit silffver som behöffves. RP 6: 618 (1636). Beswärligen, ja, omöjeligen kan den Menniskia saligt döö, som osaligt lefwat hafwer. Austrenius Likpr. ö. Reethz 33 (1681). Hof Skrifs. 47 (1753).
3) (†) till BESVÄRLIG 5: ogärna. (E. XIV) förestälte sine Bröder een hoop Articklar, them Försterna nödigt och mycket beswärligen underskrefwo. Girs E. XIV 5 (c. 1630). Beswärliga, ogärna. Lex. Linc. (1640; under moleste). — jfr OBESVÄRLIGEN.
4) (†) med klagomål, klagande; jfr BESVÄR III a. The samme, som sig öffuer oss, thill thet högste, beswärligenn beclage. G. I:s reg. 17: 625 (1545).
Spoiler title