publicerad: 1908
BETÄNKNING (betä´nkning Weste; bet`ännkning Almqvist), r. l. f.; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. betænkning]
(†) vbalsbst. till BETÄNKA. Almqvist (1844; betecknadt ss. föga br. utom i ssgn betänkningstid). Dalin (1850; betecknadt ss. föga br.). — särsk.
1) till BETÄNKA I 1: öfvervägande. Dagligh betenkning och offuerweghning (af de nämnda förhållandena). O. Petri Kr. 79 (c. 1540). Effther thet E(ders) F(urstliga) N(åd) är beladd medh monga Omsorger .., så at E. F. N. icke kan tagha min förehaffuande saak vthi Betänckning: Så ... A. J. Gothus Thes. ep. 3: 28 (1619). Medh sådana nampn wåra Barn beprydha, hwilka haffua medh sigh påminnelse, och giffua ährligh betänckning (dvs. gifva en ngt att tänka på). Guthræus Likpr. ö. Anna Sib. Schmidt D 2 a (1641). Lef väl! och tag frågan i betänkning. Atterbom Minnen 55 (1817). — konkretare: fundering, reflexion, tanke. Iagh känner min eghen Swagheet, och seer nogsampt, at vthi thenna lärda tijdhen, medh mijna betänckningar, kan ringa frucht, och liten ähra inläggias. Guthræus Likpr. ö. Anna Sib. Schmidt A 2 a (1641). Jörgen Hanskmakare. .. Jag tror icke, at Verlden kan stå i 4. Åhr. Borgaren. Menar du det Jörgen. Jörgen. Ja, jag har så mina Betänckningar. Lagerström Westph. 29 (1737; d. betænkninger). Ville man stadna här med sina betänkningar öfver Konung Magnus, vore man värkeligen en ganska väldig (dvs. partisk) granskare. Lagerbring 1 Hist. 2: 639 (1773).
2) utlåtande, betänkande (se d. o. 3). Konungen fant de insamlade betänkningar af olika meningar. Celsius G. I 724 (1753, 1792).
3) till BETÄNKA II 1: handling(en) att betänka sig; besinnande, öfvervägande. Tagha sigh nogen tidh, til betänkningh. Balck Esop. 134 (1603). At hast och skyndan til then handel nyttighare wore, än långlig betenkning och tilrustning. Schroderus Liv. 548 (1626). Så Adam bad; och efter kort betänkning, / Tog Raphael med godhet så till orda. J. G. Oxenstierna 4: 176 (1815).
4) till BETÄNKA II 2: betänklighet (se d. o. 2 b). Åh! De ha ju blifvit osams? Derföre behöfs ju intet så många betänkningar? Envallsson Skom. 57 (1785). Atterbom Siare VI. 1: 152 (1852).
(2) -PUNKT. Oplästes Spirings betänckningspuncter, på hvadh sätt handelen uthi Narffven skulle stå till excolera. RP 5: 16 (1635). —
(3) -TID. betänketid. Brenner Dikt. 1: 232 (1710, 1713). Helsingarne .. fordrade betänknings-tid. Celsius G. I 101 (1746, 1792). (Han) tog .. sig tjugufyra timmars betänkningstid. E. Sjöberg S. dikt. 230 (1821). Tegnér 5: 306 (1823). Almqvist (1844; betecknadt ss. mindre br. än betänketid o. betänkelsetid). Hon .. erhöll betänkningstid öfver natten. Rääf Ydre 3: 54 (1861; efter äldre handling). —
(jfr BETÄNKA I 3) -VÄRD. värd att tagas i öfvervägande. På denna, efter mitt omdöme, betänkningsvärda hemställan gjordes icke det afseende jag förväntat. Järta V. skr. 2: 545 (1846).
Spoiler title
Spoiler content