BETRÄCKA beträk4a, i Sveal. äfv. 032, v.2 -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[efter d. betrække l. nt. betrekken; se BE- o. TRÄCKA, draga. Ordets anv. torde bero därpå, att den putsning l. glättning af ett laggkärls yttersida som ordet betecknar verkställes gm att en knif, beträckknifven, l. (i senare tid) en hyfvel, beträckhyfveln, drages öfver stäfverna; jfr AFDRAGA 9]
tunnbind. medelst beträckhyfvel l. beträckknif afputsa yttersidan af laggkärl. Fatens yttre sida blir beträckt .., d. v. s. putsas sedan alla banden äro aftagna (hvarvid stäfverna det oaktadt sammanhållas) genom afhyfling på längden. Eneberg Karmarsch 1: 130 (1858). Sist återstår att beträcka .. fatet, d. v. s. att göra det slätt utanpå medelst beträckningshyfvel eller bandknifven. Därs. 246.
Ssgr: A: BETRÄCK- l. BETRÄCKS-HYFVEL03~20. benämning på ett slags kort, bred hyfvel hvarmed yttersidan af laggkärl afputsas; jfr BETRÄCKNINGS-HYFVEL. —
B (mindre br.): BETRÄCKNINGS-HYFVEL030~20. beträckhyfvel. Beträckningshyfveln .. har en efter bredden konkav såla och ett jern med motsvarande inåt krökt egg. Eneberg Karmarsch 1: 130 (1858). —
-KNIF~2. beträckknif. På svenska tunnbindareverkstäder, hvarest hyflar hittills endast undantagsvis blifvit införda, nyttjas beträckningsknifvar hvilka likna bandknifvar. Eneberg Karmarsch 1: 130 (1858).
