SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1907  
BETRYCK betryk4 (betry´ck Weste), n. ((†) m. G. I:s reg. 10: 81 (1535), O. Petri Kr. 149 (c. 1540), G. I:s reg. 16: 184 (1544) m. fl.); best. -et; pl. (föga br.) =.
Ordformer
(betruck G. I:s reg. 10: 81 (1535). bedryck RA 1: 336 (1544))
Etymologi
[liksom d. betryk, n. (m.), sannol. efter mnt. bedruck, t. bedruck, m., vbalsbst. till bedrücken (se BETRYCKA); jfr mnl. bedruc; se BE- o. TRYCK]
(i sht i skriftspr.) tryckt belägenhet l. tillstånd, trångmål; tunga; svårigheter; numera i sht om svårigheter som följa med fattigdom: armod, nöd; jfr BETRYCKA 2. Vara l. lefva i betryck. Komma l. råka i svårt betryck. Lida betryck. Ekonomiskt betryck. G. I:s reg. 10: 81 (1535). The Swenske woro i stoor betryck och wedhermödho mädhan konung Albricht regeradhe öffuer them. O. Petri Kr. 149 (c. 1540). Affwäria alt fiendligit öffuerwåld och betryck. Tegel G. I 2: 220 (1622). Med Honom (dvs. K. XII) i betryck du (Sverge) större låford ägde, / Än nu när du dig ser i lugnet lefva sält. Dalin Vitt. I. 2: 65 (1746). Ett söndradt rikes betryck. Lehnberg i 1 SAH 2: 276 (1788, 1802). Den fattige i betryckets koja. Dens. Pred. 1: 137 (c. 1800). Få vi oss en styrkedryck, / vi glömma lifvets små betryck. Jolin Löjen o. tårar 15 (1862). Många gånger var han i ekonomiskt betryck, men det föll honom ej in att till afhjelpande deraf afyttra dessa lyxartiklar. H. Lilljebjörn Hågk. 2: VII (1867). Den stackars bonden, som måhända just nu var i betryck för skatten. P. A. Säve i Land o. folk 1873, s. 99. Akademien fick veta, att Lidners enka råkat i sådant betryck, att till och med hennes sängkläder blifvit utmätta. Ljunggren SAHist. 1: 197 (1886). Man .. klagar (i Ryssland) öfver de slaviske brödernas betryck under tyskars och magyarers ok. Hjärne Östanifrån 115 (1905). (Nils Holgersson) hade hjälpt dem, som voro i betryck. Lagerlöf Holg. 1: 94 (1906). — jfr PENNING-BETRYCK. — särsk.
a) tryckt läge, svåra l. tryckta förhållanden; dåliga konjunkturer l. utsikter l. tider; jfr BETRYCKT 1 a. Oaktadt tidens betryck, tog det nya universitetet (i Berlin) .. genast fart. Snellman Tyskl. 385 (1842). Penningmarknadens betryck var så oerhördt stort, att det en dag var spannmålskommissionen omöjligt att få köpa en vexel på 3 000 riksdaler. Malmström Hist. 4: 271 (1874). Samtliga tillgängliga upplysningar (hade) ådagalagt den tyska järnindustriens känbara betryck ... Endast få .. verk voro .. i stånd att .. bereda sina egare någon vinst; .. det stora flertalet arbetade .. med förlust. Forssell Stud. 2: 288 (1880, 1888). — jfr TIDS-BETRYCK.
b) (mindre br.) tung l. tryckt sinnesstämning, modlöshet, sorgsenhet, bedröfvelse (se d. o. 2), beklämning; jfr BETRYCKA 3. Weste (1807). Wallin Vitt. 1: 66 (1821). Hon hängde läpp, som om ett obeskrifligt / Betryck hon med sig genom lifvet drog. Strandberg 4: 31 (1857; eng. as if her heart had deaper thoughts in store). I stort betryck och hjertats ångest skref jag till eder under många tårar. 2 Kor. 2: 4 (öfv. 1883; gr. ἐκ πολλῆς ϑλίψεως).
Spoiler title
Spoiler content