SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1908  
BEVATTNA bevat4na, i Sveal. äfv. 032, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[sannol. efter t. bewässern; jfr nt. o. holl. bewateren; se BE- o. VATTNA]
tillföra (ett land, ett fält, ett jordlager, en växt o. d.) vatten.
1) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (i sht i högre stil) om vattendrag o. d.: vattna; oftast med tanke på den gm vattnet framkallade fruktbarheten; stundom i allmännare anv.: genomströmma, genomflyta (ett land), skölja (en strand). Indernas strand bevattnad af Ganges. Adlerbeth Ov. 82 (1818). Ægypten är allt det land, som Nilen under sitt lopp bevattnar. Carlstedt Her. 1: 223 (1832). Landet är .. deladt i en mängd .. dalar, som hvardera bevattnas af någon flod. Palmblad Geogr. 198 (1835, 1851). Den källa, som bevattnar fält och land, / Skall ej försina i den torra sand. Topelius Ljung 204 (1889). Det land, som Etsch och Po bevattna. Lidforss Dante I. 2: 72 (1902).
2) [jfr motsv. anv. i t.] om grundvattnets naturliga fördelning i marken; i sht ss. vbalsbst. -ing. Af markens struktur, qvalité och relief framgår vidare dess bevattning. AB 1865, nr 31, s. 2. jfr: Sandslagens kapillaritet är den höjd, hvartill sandslagen vid bevattning underifrån förmå lyfta vattnet. A. Atterberg i LAHT 1903, s. 203.
3) [jfr motsv. anv. i nt., holl. o. t.] om artificiell spridning (medelst kanaler, diken, rännor o. d.) af vatten öfver åkerfält, ängar o. d. för växtlighetens befrämjande; i sht ss. vbalsbst. -ing. Till .. ängarnes förbättring medverka flera omständigheter, hvaribland .. utdikning, bevattning, tillräcklig gödning m. m., äro af största vigt. Wahlberg Foderv. 5 (1835). Venetien. Ett lågland .. utmärkt fruktbart och välodladt, till en del med konst bevattnadt. Dahm Geogr. 82 (1863, 1871). Man tror, att man ensamt i Colorado skulle kunna förvandla 40 mill. acres, medels konstgjord bevattning, till åkerjord. LAHT 1882, s. 45. Anläggningar af mindre vattenledningar på landsbygden .. för bevattningar af trädgårdar, åkerjord m. m. Landtm.-bl. 1904, nr 33, s. 1. De bästa rissorterna fordra riklig bevattning. A. Kempe i Läsn. f. sv. folket 1905, s. 260.
4) (mindre br.) begjuta med vatten, spola vatten på. Den stora planen (i idrottsparken i Sthm) har flera gånger bevattnats, så att möjligheter finnas att redan i dag eller i morgon skridskobanan kan öppnas för allmänheten. VL 1906, nr 287, s. 3. — särsk. om vattning af växter. En tebuske kan lefva en människoålder, endast man .. lagar så, att den får god jord, riklig bevattning och tillräcklig solvärme. Folksk. läseb. 790 (1892); jfr 3.
Ssgr (i allm. till 3): BEVATTNINGS-ANLÄGGNING 030~020. Bevattningsanläggningarna och vattenhushållningen i det gamla Egypten. Tekn. tidskr. 1878, s. 226. Landtbruksingeniören .. J. K. W. skall i Holland, Tyskland, Österrike .. studera bevattningsanläggningar och invallningar. VL 1907, nr 68, s. 2.
-ANORDNING~020. PT 1905, nr 36 A, s. 2. —
-ANSTALT~20 l. ~02. SFS 1879, nr 29, s. 7. I en vidsträcktare bemärkelse omfattar agrarpolitiken äfven statens .. verksamhet till själfva jordbruksnäringens befrämjande t. ex. genom .. bevattningsanstalter och torrläggning af mark på statens bekostnad. J. Leffler i Ekon. samh. 2: 165 (1895).
-FÄLT~2. Tekn. tidskr. 1891, s. 208. (Kloak-) Kanalerna (i Berlin) upptaga allt regn- och smutsvatten och föra det till olika, flere mil från staden belägna bevattningsfält. C. Fürst i Sv. mossk.-fören. tidskr. 1892, s. 330. LD 1908, nr 201, s. 2.
-FÖRETAG~200 l. ~102. Torrläggnings-, bevattnings- och odlingsföretag. FFS 1892, nr 11, s. 15.
-GRAF ~2. jfr -KANAL. 2 Uppf. b. 4: 93 (1899).
-KANAL~02. jfr -GRAF. Jordens fruktbarhet underhjelptes (i Mesopotamien) genom .. ett omsorgsfullt anlagdt och vidmakthållet system af bevattningskanaler, som fingo afhjelpa bristen på regn. Svensén Jorden 155 (1885). A. Kempe i Läsn. f. sv. folket 1906, s. 285.
-RÄNNA~20. Såväl bevattningsrännor som afledningsdikena (på ett fält måste) hållas i godt skick. Juhlin-Dannfelt 353 (1886). Bästa verkan (af öfversilning) erhålles .. vid de silängar, där vattnet fördelas jämnt öfver fältet genom vågrätt anlagda bevattningsrännor. 2 Uppf. b. 4: 93 (1899).
-SYSTEM~02. Juhlin-Dannfelt 353 (1886). Bevattningssystemet (i Hamburg) består deri, att fäkalier och smutsvatten ledas genom kanaler ut till bevattning af kringliggande fält. H. v. Feilitzen i Sv. mossk.-fören. tidskr. 1893, s. 23. Det ypperliga bevattningssystemet (i Aostadalen) befordrar den härligaste vegetation. PT 1907, nr 280 A, s. 3.
(4) -VAGN~2. vagn afsedd för spolning af gator. PT 1892, nr 86 A, s. 1 (i patentbeskrifning).
-ÄNG~2. landt. T. Olbers i Sv. mossk.-fören. tidskr. 1891, s. 110. Vid hufvudgården (Råbelöf) finnas icke andra ängar än 15 hektar bevattningsäng vid stranden af Råbelöfssjön, hvilken ängsmark öfversilas med gödselvatten från gården. S. Rhodin i LAHT 1894, s. 91. Tidskr. f. landtm. 1900, s. 691.
Spoiler title