SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
BIÅS bi3~å2s, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
1) geol. mindre ås som utgår från en annan större. Hufvudåsen .. är mycket högre än de smärre öster om densamma varande biåsarne. Ahlquist Öl. 1: 336 (1822). Våra rullstensåsar .. med sin mjukt slingrande form, sina från skilda håll tillstötande biåsar .. visa klart nog, att de blifvit bildade af älfvar. De Geer Skand:s geogr. utv. 16 (1896).
2) bot. ås som finnes i fördjupningen mellan tvenne hufvudåsar på delfrukterna hos vissa umbellater. Nyman Sv. växt. naturh. 1: 213 (1867). (Hos umbellaterna) finnas ej sällan mellan hufvudåsarne på hvarje klyffrukt 4 biåsar (hos Daucus, Laserpitium m. fl. större än hufvudåsarne). Fries Syst. bot. 71 (1891). Lindman Nord. flora 198 (1903).
Spoiler title