SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1909  
BIBLIOTEK bib1liωte4k, äfv. bi1-, äfv. -o-, stundom -å-, hvard. ngn gg -blω- (bibliothe´k Weste, bi´bliåték Almqvist), n. (RR 18 mars 1561 osv.) ((†) f. Annerstedt UUHist. Bih. 1: 155 (i handl. fr. 1620), A. Oxenstierna 1: 656 (1650)); best. -et; pl. = (Spegel Rudera gothl. 4 (1683) osv.), stundom -er (Rudbeckius Kon. reg. 482 (1620), Dalin Vitt. 6: 354 (1762), Rydberg Dikt. 2: 52 (1891) m. fl.).
Ordformer
(bibliot(h)ek (-ec) RR 18 mars 1561 osv. biblioteke A. Oxenstierna 1: 656 (1650). biblotek Sahlstedt (1773), Widegren (1788). I ä. tid användes stundom fr. stafning bibliotheque J. Eenberg (1703) i VittAH XXXII. 2: 110, P. J. Hjelm i VetAH 1805, s. 3, Skolordn. 1807, s. 29 (: Bibliotequet, best.) m. fl.; äfv. med fr. pluraländelse biblioteques Rydelius Förn. 59 (1737; uppl. 1719: Biblioteqver). Anm. I äldre tid användes ofta den lat. formen bibliotheca, t. ex. Höra effter om någon bibliotheca woore någorstädes liggiandes, den Cronan kunde mista. Consist. Acad. Abo. ä. prot. 1: 94 (1643))
Etymologi
[jfr d. bibliotek, n., holl. bibliotheek, f., t. bibliothek, f., fr. bibliothèque, f., af lat. bibliotheca, f., af gr. βιβλιοϑήκη, f., af βιβλίον, bok (se BIBEL), o. ϑήκη, förvaringsrum (jfr APOTEK, BUTIK, HYPOTEK, PINAKOTEK m. fl.)]
1) (ordnadt) förråd af litteraturalster, särsk. böcker (tillhörigt viss person l. viss institution), boksamling; i sht om betydligare, för allmänheten tillgänglig, i särskild lokal förvarad boksamling, ofta med inbegripande af lokalen (jfr 4); äfv. om dylik boksamling (jämte den för dess vård anställda personalen) ss. institution betraktad; jfr BOK-HUS, BOK-LIB(E)RI, LIB(E)RI. Ett stort, litet, rikhaltigt, betydande, välförsedt, fint, väl vårdadt, dyrbart, offentligt, privat bibliotek. Tjänstgöra vid biblioteket (vara tjänsteman där) l. på biblioteket (som tjänsteman vara sysselsatt där), äfv. tjänstgöra i kungl. biblioteket (i båda bet.). Sitta på biblioteket och arbeta. Gå på biblioteket. Forska i utländska bibliotek. Biblioteket är öppet sex timmar om dagen. Hafva anställning vid ett bibliotek. Biblioteket äger en mängd medeltida handskrifter. Låna böcker från, på kungliga biblioteket. Ett bibliotek på hundra tusen band. RR 18 mars 1561. Till bibliothekens (dvs. Uppsala universitetsbiblioteks) uprättelse will H. K. M:tt först förähra den bibliotheken, som H. K. M:tt hafuer här i klöstredh stående, och sedan gifue åhrligen till dess förbättring .. 200 daler. Annerstedt UUHist. Bih. 1: 155 (i handl. fr. 1620). Att Liberii (dvs. boksamlingar) och Bibliothecer wijd Academier och Förnembliga Kyrckior blifwa uprättade och håldne. Rudbeckius Kon. reg. 482 (1620). Är vår nådiga vilja och befallning, at Biskoparne och Consistorierne hvar å sin ort eftertänka alla görliga utvägar til et Bibliotheks inrättande vid hvart Gymnasium. Skolordn. 1724, s. 11. Anvisning til et utvaldt theologiskt bibliothek. Alnander (1762—72; boktitel). Jag (Linné) har .., genom min vidlöftiga correspondance, förskaffat mig ett tämmelig complett Bibliotheque. Linné Bref I. 1: 87 (1763). Af alt hvad som tryckes vare Boktryckaren pligtig at ifrån uplagan aftaga och utan betalning aflämna så många exemplar, at .. de under Riket lydande Universiteter, Kongl. Bibliotheket .. erhålla et hvardera. Tryckfr.-förordn. 1812, 1: 11. En del af Leviternas städer hade offentliga bibliotheker. Agardh Theol. skr. 1: 5 (1842, 1855). I klostren anlades de första bibliotheker. Geijer I. 1: 200 (1845). I de två rum (af Ninives konungaborg), där Layard återfann lemningarne af detta (Assurbanihabals) bibliotek, var marken till mer än en fots höjd betäkt med fullskrifna lertaflor. E. H. Tegnér i UVTF 12: 86 (1875). (Kgl.) biblioteket (torde) .. för närvarande ej kunna skattas högre än till 300,000 volymer och 10,000 handskrifter, hvartill komma omkring 14,000 portföljer för småtryck. Stockholm 1: 459 (1897). Först när en bestämd plan genomgår bokmassorna, när de tillsammans utgöra något organiskt, när de uttrycka en mening och tillgodose ett personligt behof, börjar biblioteket. Carlander Sv. bibliot. 1: III (1902). Samhället behöfver biblioteket för att af detta göra sig en medelpunkt, från hvilken ett rikt andligt lif skall utstråla. Palmgren Bibliotek 17 (1909). — jfr AKADEMI-, BISKOPS-, BOND-, CENTRAL-, DOMKYRKO-, FACK-, FOLK-, FÖRSAMLINGS-, GYMNASIE-, HAND-, HANDSKRIFTS-, HERRGÅRDS-, INKUNABEL-, JÄTTE-, KILSKRIFTS-, KLOSTER-, KYRKO-, LANDSORTS-, LÅN-, LÄRJUNGE-, LÄROVERKS-, LÄS-, MANSKAPS-, MEDELTIDS-, MUSIK-, NATIONAL-, NATIONS-, OFFICERS-, PRIVAT-, PROFESSORS-, REFERENS-, RIKS-, RIKSDAGS-, SEMINARIE-, SKOL-, SOCKEN-, SPECIAL-, STADS-, STAM-, STIFTS-, STUDENT-, TEMPEL-, TIDNINGS-, UNDEROFFICERS-, UNGDOMS-, UNIVERSITETS-, UTLÅNINGS-, VANDRINGS-BIBLIOTEK m. fl. — särsk.
a) oeg. om skrifter (i visst ämne) som finnas i stor mängd. Dessa hela bibliotheker af stridiga afhandlingar om det sköna och sanna. Kellgren i 1 SAH 1: 138 (1786, 1801).
b) bildl. Hvad jus patrium här i Sverge angår, så finner man allestädes här i landet lefvande biblioteques therom at rådfråga. Rydelius Förn. 59 (1719, 1737). Så länge de (dvs. våra fornminnen) ligga oundersökta, äro de ett dödt kapital, ett förträffligt bibliothek, hvari sällan någon bok öppnas. Nilsson Ur. 2: Föret. (1862).
2) [jfr motsv. anv. i d., t., eng. o. fr.] i boktitlar, ss. beteckning för en (likformigt utstyrd) serie l. samling af skrifter i ett l. flera ämnen l. afsedda för läsning i vissa kretsar; i sht förr äfv. i tidskriftstitlar. Lagerbring Hist. lit. 16 (1748). Stockholms historiska bibliotek. (1755; tidskriftstitel). Allmänna biblioteket. (1776; tidskriftstitel). Bibliothek för de nyaste resebeskrifningar. (1825; boktitel). Bibliothek i populär naturkunnighet (1837; boktitel). Bibliotek för hemmet. (1872; boktitel). Gröna biblioteket. Jagt- och äfventyrsskildringar. (1898; boktitel). Gleerupska biblioteket(,) naturen och människolivet i skildringar och bilder. (1907; boktitel). — jfr FAMILJE-, HAND-, KABINETTS-, LÄS-, NOVELL-, ORIGINAL-, RESE-, ROMAN-BIBLIOTEK m. fl.
3) [som titel på bibliografiskt arbete anträffas lat. bibliotheca användt redan af Conrad Gesner i hans år 1545 utgifna Bibliotheca universalis, siue Catalogus omnium scriptorum locupletissimus] (†) bokkatalog, bokförteckning, bibliografi. Försök Til et Svenskt Homiletiskt Bibliotek. Stricker (1767; boktitel). Bibliothek .. Bokförtekning, Bok-lista. Orrelius Köpm.-lex. (1797).
Anm. Det har fordom varit brukligt, att för öfrigt på svenska affattade arbeten af detta slag försetts med latinsk titel innehållande ordet bibliotheca, t. ex. Bibliotheca historica sueo-gothica; Eller Förtekning Uppå Så väl trykte, som handskrifne Böcker, Tractater och Skrifter, hvilka handla om Svenska Historien. Warmholtz (1782; boktitel).
4) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. fr.] lokal afsedd för l. använd till förvaring af (enskild l. offentlig) samling af litteraturalster, särsk. böcker; bibliotekshus, bibliotekssal l. -rum, ofta äfv. med tanke på den där förvarade boksamlingen (jfr 1); jfr BOK-KAMMARE. Ett nybyggdt och väl inredt bibliotek. Det gamla biblioteket användes nu till flera olika ändamål. Efter middagen slog man sig ned i biblioteket. I biblioteket finnas ännu inga böcker uppställda. Annerstedt UUHist. Bih. 1: 293 (i handl. fr. 1627). 1656. 21. Mai. taltes om Academiens Bibliotek som faller på stun om kull, måste repareras. Rudbeck Bref 64 (1670). Sedan det Norra rummet inredt war, inflyttades the urgamble böcker, som uti förra Bibliothequets nedre wåning stådt hade. J. Eenberg (1703) i VittAH XXXII. 2: 112. Orrelius Köpm.-lex. (1797). En samling praktfulla byggnader .. slott, tempel, bibliotek, palestra, rännbana, teatrar. Rydberg Rom. d. 231 (1882). Öfver matsalen ligger biblioteket, som är två våningar högt och således når ända upp till takåsen. Trolle-Bonde Trolleholm 272 (1892). Det stora biblioteket (i Uppsala), som var fullt av böcker från källaren till takåsen. Lagerlöf Holg. 2: 198 (1907). — jfr STADS-, UNIVERSITETS-BIBLIOTEK m. fl.
Ssgr (till 1): A (†): BIBLIOTEK-STAT, -VERK, se B.
B: BIBLIOTEKS-AMANUENS1003~0002 l. ~01—. Lunds akad. constit. 179 (1775). Bibliotheks-Amanuensen äger beräkna dubbla tjenstår till Pastorat och Extra Ord. Amanuensen enkla. Därs. 240 (1801). DA 1824, nr 140, s. 2. Lunds univ. årsber. 1907—08, s. 41.
-AMANUENS-BEFATTNING-0001~ l. —0101~020. SFS 1852, nr 20, s. 28. Därs. 1876, nr 5, s. 23.
-ANSLAG ~02 l. ~20. (årligt) för inköp o. inbindning af böcker m. m. afsedt anslag som ett bibliotek åtnjuter; jfr -MEDEL. Petersens Om Lunds univ. bibl. behof af ökadt årsanslag 4 (1907).
-ARBETE~020, äfv. ~200.
1) om arbete l. studier i bibliotek; jfr -STUDIUM 1. Någorlunda flitigt bibliotheksarbete på förmiddagarne. H. Reuterdahl (1839) i Hist. tidskr. f. Skån. 2: 227.
2) om bibliotekstjänstemans arbete; jfr -GÖROMÅL. Biblioteksfrågan i Upsala 78 (1883). Erfarenhet och skicklighet i biblioteksarbete. E. W. Dahlgren i K. bibl:s handl. 28: 27 (1906).
3) (mindre br.) jfr -BOK 1, -VERK. Priserna (på arbeten inköpta för Uppsala universitetsbibliotek 1641—1702) tyckas utvisa, att man i regeln ej köpt billigare och obetydligare verk, utan verkliga biblioteksarbeten. C. Annerstedt i VittAH XXXII. 2: 59 (1890, 1894).
-BANA(N)~20. Utsikt till befordran på biblioteksbanan. 2 NF 7: 429 (1907).
-BAND~2. för bibliotek afsedt bokband, mera anlagdt på hållbarhet än på fin utstyrsel, i allm. med skinnrygg. Biblioteks- och amatörband i äldre och nyare stilar. Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 1897, s. 84.
-BEFATTNING ~020. Försl. t. löneregl. f. K. bibl. o. univ.-bibl. 52 (1908).
-BESÖK~02. Palmgren Bibliotek 14 (1909).
-BESÖKANDE~0200, p. adj. i sht i substantivisk anv. Palmgren Bibliotek 87 (1909).
-BESÖKARE~0200. jfr -KUND. Palmgren Bibliotek 30 (1909).
-BETJÄNING ~020. särsk. (†) om tjänstemännen vid ett bibliotek; jfr -PERSONAL. Lunds akad. constit. 179 (1775). J. Björkegren i Bref rör. N. Skol. hist. 209 (1811).
-BITRÄDE~020. vid biblioteks vård biträdande person. Palmgren Bibliotek 87 (1909).
-BOK~2.
1) (mindre br.) om bok som är särsk. ägnad att anskaffas l. finnas på bibliotek l. som finnes endast på bibliotek; jfr -ARBETE 3. En mycket rar Bibliotheks-bok. Dalin Hist. 1: 319 (1747). Porthan Bref t. Calonius 1: 28 (1793).
2) (†) bok i hvilken besökande på ett bibliotek få anteckna sina namn, besöksbok. En Svensk, som skrifvit sit namn i Bibliotheks-boken (i ett bibliotek i Basel). Björnståhl Resa 4: 42 (1773).
-BYGGNAD~20. jfr -LOKAL. Stiernstolpe Arndt 1: 51 (1807, 1813). Biblioteksbyggnaden (i Uppsala) eller Carolina rediviva. B. Schlegel i VLS 87 (1888). 1900 års riksdag beviljade .. ytterligare 127,000 kr. till en fullständigt ny biblioteksbyggnad på Helgonabacken. H. Schück (1904) hos E. C. Tegnér V. skr. 1: XVIII. —
-CHEF~2. jfr -FÖRESTÅNDARE. (Vid förslag till bokinköp) kan man .. påräkna att redan följande dag .. läsa bibliotekschefens (i British Museum) utlåtande öfver det föreslagna arbetets inköp. Hellstenius Ant. om utl. bibl. 33 (1868, 1877). Försl. t. löneregl. f. K. bibl. o. univ.-bibl. 19 (1908).
-DAMM~2, n. Agardh Bl. skr. 1: 325 (1836). En gammal spansk dram, som legat tre eller fyra hundra år i det massivaste biblioteksdam. Sturzen-Becker 2: 40 (1861). bildl. Gubben Gjörwell själf .. som ofta hade icke så litet biblioteksdamm kvar, äfven när han författade vid skrifbordet. O. Levertin i Sv. mem. o. bref 2: IX (1900).
-EXEMPLAR~002. exemplar af skrift o. d. som aflämnas till l. är afsedt för (offentligt l. enskildt) bibliotek; jfr ARKIV-EXEMPLAR. (Arwidssons) poemer äro tryckta i en upplaga af blott tjugofem biblioteksexemplar. Sturzen-Becker 1: 23 (1845, 1861). De ordalag, hvarigenom boktryckare förpligtas att aflemna de föreskrifna bibliotheks och archiv-exemplaren. BtRProt. 1847—48, 3: nr 23, s. 3. —
-FOND~2. jfr -KASSA. K. bibl:s tidn. 1767, 2: 275. Leinberg Skolv. 2: 48 (1802).
-FORSKNING(AR)~20. jfr -STUDIUM 1. Arkiv- och biblioteksforskningar. Gauffin Larsson 1: 1 (1907).
-FRÅGA~20. Biblioteksfrågan i Upsala (1883; titel). Äfven den, som icke är vidare inne i biblioteksfrågor, kan förstå, att detta (dvs. böckernas nykatalogisering o. omordnande) är ett verkligt jättearbete. H. Schück (1904) hos E. C. Tegnér V. skr. 1: XIX. —
-FÖRESTÅNDARE~00200. jfr -CHEF. Biblioteksföreståndare vid Läroverken. Försl. t. skolordn. 1817, s. 38. Cavallin (1885; under bibliothecarius).
-FÖRVALTNING~020. förvaltning af ett bibliotek. Ordinarie Amanuenser biträda vid såväl utlåningen som katalogsarbetet och andra för bibliotheksförvaltningen erforderliga göromål. Regl. f. förvaltn. af univ.-bibl. i Upsala 1849, § 3. Biblioteksfrågan i Upsala 19 (1883).
-GÖROMÅL~002 l. ~200. jfr -ARBETE 2, -VERKSAMHET. Biblioteksfrågan i Upsala 21 (1883).
-HISTORIA~0200. Carlander Sv. bibliot. 1: III (1902).
-HUS~2. jfr -LOKAL. I Bibliothekshuset skola tvenne läsrum inredas: det ena för handskrifters, det andra för böckers och planche-verks begagnande. Regl. f. förvaltn. af univ.-bibl. i Upsala 1849, § 37. Kapitlets (dvs. Lunds domkapitels) bibliothekshus .. innehöll en rik boksamling af Ebreiska Grekiska och Latinska författare. Brunius Metr. 268 (1854). Carolina Rediviva, det nuvarande bibliotekshuset (i Uppsala) .. blef grundlagdt af Karl Johan 1819 och stod färdigt 1841. Ill. Sv. 1: 163 (1882). H. Schück (1904) hos E. C. Tegnér V. skr. 1: XVIII. —
-INRÄTTNING~020. jfr -INSTITUTION. Om bibliotheksinrättningar. A. Frigell i Nord. univ.-tidskr. I. 4: 170 (1856; rubrik). Collan Om bibliogr. syst. 25 (1861). jfr: Större delen af sin egendom har han anslagit til en Scholæ- och Bibliotheks-Inrättning för Landmäns barn. Björnståhl Resa 4: 170 (1774).
-INSTITUTION~0002 l. ~01—. jfr -INRÄTTNING. Annerstedt UUHist. II. 1: 416 (1908).
-INSTRUKTION~002. jfr -REGLEMENTE. Weibull Bibliotek o. arkiv 11 (1901).
-INVENTARIUM~00200. särsk.: förteckning öfver ett biblioteks tillhörigheter. I min katalog öfver Västerås läroverksbiblioteks inkunabler .. har jag .. försökt att med hjälp af gamla biblioteksinventarier bestämma det äldsta bokbeståndet. I. Collijn i 2 Saml. 25: 206 (1904).
-KASSA~20. jfr -FOND, -MEDEL. Leinberg Skolv. 2: 73 (1802). Vid hvarje Läroverk skola .. finnas en Biblioteks-Cassa samt en Premie- och Fattig-Cassa. Försl. t. skolordn. 1817, s. 37. C. Annerstedt i VittAH XXXII. 2: 76 (1890, 1894). DN 1895, nr 9196 A, s. 2. —
-KATALOG~002. Porthan Bref t. samt. 5 (1772). Böcker, som .. blifva til Bibliotequet skänkta, skola .. införas i den Allmänna Biblioteques-Catalogen. Skolordn. 1807, s. 29. Almquist Sv. bibliogr. litt. 2: 14 (1906).
-KOMMISSION~002. Bibliotheks-Commissionen emottager de förslag till inköp af böcker, som af Faculteterna eller enskilde Universitetslärare inlemnas, granskar dem och upgör derefter .. lista på de verk, journaler och skrifter, som skola införskrifvas. Regl. f. förvaltn. af univ.-bibl. i Upsala 1849, § 8. Petersens Om Lunds univ.-bibl. behof af ökadt årsanslag 3 (1907).
-KONFERENS~002. Kongl. Maj:t har sändt ombud till den 2:dra internationella bibliotekskonferensen i London under Juli månad 1897. SFS 1898, Bih. nr 6, s. 5. —
-KUND ~2. (i sht hvard.) person som begagnar sig af ett bibliotek; jfr -BESÖKARE.
-LOKAL~02. jfr -BYGGNAD, -HUS, -RUM, -SAL. Brunius Metr. 342 (1854). Samtidigt med att den nya bibliotekslokalen togs i bruk, trädde ett nytt reglemente för (Kungl.) biblioteket .. i kraft. Stockholm 1: 457 (1897).
-MAN~2. bibliotekstjänsteman; äfv. person som är hemma i biblioteksgöromål, expert på biblioteksväsendet. C. R. Nyblom i Sv. tidskr. 1875, s. 140. R. Steffen i Nord. tidskr. 1896, s. 424. Léon Delisle, franska nationalbibliotekets frejdade chef, hvilken af alla sina kolleger verlden rundt enstämmigt erkännes som samtidens främste biblioteksman. SD(L) 1902, nr 491, s. 2.
-MANNA-MÄSSIG—00~20. C. C. Gjörwell i Bref rör. N. Skol. hist. 154 (1810).
-MEDEL~20, pl. jfr -ANSLAG, -KASSA. Wilskman Eccl. 1164 (cit. fr. 1749). Af Bibliotheksmedlen äger Consistorium Academicum till Böckers upköp icke disponera större Summa än Trettiotre Riksdaler sexton skillingar Banco utan hemställan till Canzleren. Lunds akad. constit. 240 (1792). Alopæus Borgå gymn. 120 (1807).
-METOD~02. Om Bibliografiska Systemer och Bibliotheksmethoder. Collan (1861; boktitel). Frigell Om bibliothekskataloger 19 (1864).
-MÄNNISKA~200. (hvard.) biblioteksman, bibliotekstjänsteman. V. Rydberg i GHT 1871, nr 137, s. 3.
-MÄRKE~20. på bok, handskrift o. d. anbragt stämpel o. d. angifvande hvilket bibliotek boken m. m. tillhör; jfr -STÄMPEL.
-MÖTE~20. Det internationella biblioteksmötet i London 1897. Palmgren Bibliotek 13 (1909).
-PERSONAL~002. jfr -BETJÄNING. Bibliothekspersonalen (vid Kungl. biblioteket i Sthm) utgöres af en bibliotekarie .. samt 2:ne amanuenser. H. Reuterdahl (1838) i Hist. tidskr. f. Skån. 2: 226. Hellstenius Ant. om utl. bibl. 73 (1868, 1877).
-PREFEKT~02. om ä. förh.: bibliotekschef. (Lars Norrman öfvergick) 1691 .. till en profession i theologi, blef 1698 derjemte bibliotekspræfect. Weibull o. Tegnér LUHist. 2: 189 (1868).
-PRINCIP~02. Moderna och fullt vetenskapliga biblioteksprinciper. H. Schück (1904) hos E. C. Tegnér V. skr. 1: VIII. —
-REGLEMENTE~0020. jfr -INSTRUKTION. Hellstenius Ant. om utl. bibl. 86 (1868, 1877). (Bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek L. Norrman) var .. den förste, som (1698) väckte fråga om ett slags biblioteksreglemente, då han hemstälde, att s. k. Leges skulle anslås å bibliotekets dörr. C. Annerstedt i VittAH XXXII. 2: 70 (1890, 1894). Petersens Om Lunds univ.-bibl. behof af ökadt årsanslag 11 (1907).
-RUM~2. jfr -LOKAL. Skolordn. 1724, s. 23. En förnäm Herre som låtit inrätta sig et Bibliotheks-rum åstundar at få tilhandla sig 3 väggar Böcker i Franska Band. SP 1780, s. 839 (skämtsam annons). Vägen dit (dvs. till matsalen) gick genom biblioteksrummet, ett vackert rum prydt med porträtt af alla slottets kungliga ägare. Ödman Resebild. 109 (1907).
-SAL~2. jfr -LOKAL. J. Eenberg (1703) i VittAH XXXII. 2: 114. Öfre våningen (i Visby läroverk) innehåller .. bibliothekssal med arbetsrum för bibliothekarien. Lemke Visby lärov. 24 (1875). Wieselgren Vår samt. 169 (1877, 1880).
-SIGILL~02. (mindre br.) jfr -STÄMPEL. Ett förslag till bibliotekssigill, som Johan Peringer tecknat. C. Annerstedt i VittAH XXXII. 2: 71 (1890, 1894).
-SIGNATUR~002. i en bok, på en handskrift o. d. anbragt beteckning som utmärker dess plats inom det bibliotek den tillhör. Weibull Bibliotek o. arkiv 119 (1901).
-STAT~2. (bibliotek) vid bibliotek anställd personal. jfr: Bibliothek staten (är icke) till sådan fördeel, att man derföre skulle giöra någhon stoor bekostnat. Consist. Acad. Abo. ä. prot. 1: 528 (1652).
-STATISTIK~002. Palmgren Bibliotek 116 (1909).
-STEGE~20. Dalin (1850). Lundell (1893).
-STUDIUM~200, nästan bl. i pl.
1) studium som bedrifves på bibliotek; jfr -ARBETE 1, -FORSKNING(AR). Forssell i SAH 58: 148 (1882). Min kamrat .. reste till Nord-Italien för att under några veckor idka biblioteksstudier. Lindqvist Dagsl. 1: 86 (1898).
2) studium som afser kännedom om bibliotek l. biblioteksväsen. Hufvudsakliga resultatet af mina under denna färd idkade biblioteksstudier har jag nedlagt i en af mig offentliggjord skrift: ”Anteckningar om Utländska Bibliotek”. J. Hellstenius i Biblioteksfrågan i Upsala 2 (1881).
-STYRELSE~200. Hellstenius Ant. om utl. bibl. 75 (1868, 1877). E. W. Dahlgren i K. bibl:s handl. 26: 19 (1904).
-STÄMPEL~20. på bok, handskrift o. d. anbragt stämpel angifvande till hvilket bibliotek den hör; jfr -MÄRKE, -SIGILL.
-SYSTEM~02. Hvad .. det fransyska bibliothekssystemet beträffar, förefalla oss några af de särskilda underafdelningarne alltför omfattande, alltför litet begränsade, för att kunna anses rätt praktikabla. Collan Bibliogr. syst. 28 (1861).
-TEKNIK~02. Collan Bibliogr. syst. 50 (1861). (Inrättandet af) en för allmänheten praktiskt användbar realkatalog .. en uppgift som .. hör till biblioteksteknikens allra svåraste. Stockholm 1: 458 (1897). PT 1908, nr 166 A, s. 2. —
-TEKNISK~20. Palmgren Bibliotek 27 (1909).
-TEORI~002. jfr -VETENSKAP. Benzelius, som inhemtat biblioteks-teorien af Leibnitz, Fabricius och Jean Boivin. Forssell i SAH 58: 184 (1882).
-TID~2. tid under hvilken ett bibliotek hålles öppet. Palmgren Bibliotek 60 (1909).
-TJÄNST~2. C. Annerstedt i Biblioteksfrågan i Upsala 83 (1882). E. W. Dahlgren i K. bibl:s handl. 28: 44 (1905).
-TJÄNSTEMAN~002 l. ~200. Vaktmästare eller dräng, som eldning verkställer utan att Bibliothekstjensteman är tillstädes, straffas som för groft tjenstefel. Regl. f. förvaltn. af univ.-bibl. i Upsala 1849, § 5. En förbättring i bibliotekstjänstemännens ställning (har) inträdt i nästan alla kulturländer. 2 NF 3: 290 (1904).
-TJÄNSTGÖRING~020. C. Annerstedt i Biblioteksfrågan i Upsala 88 (1882). Warburg Snoilsky 427 (1905).
-VAKTMÄSTARE~0200. Hellstenius Ant. om utl. bibl. 69 (1868, 1877).
-VERK~2. (bibliotheque) (föga br.) = -ARBETE 3. Linné Bref I. 2: 204 (1756).
-VERKSAMHET~002 l. ~200. jfr -GÖROMÅL. Biblioteksfrågan i Upsala 79 (1882). Stockholm 1: 465 (1897).
-VETENSKAP ~002 l. ~200. jfr -TEORI. Meurman (1846). I våra dagar hafva de offentliga biblioteken med litteraturen växt ut till en omfattning, som hotar att nedtrycka biblioteksvetenskapen till nomenklatur. Forssell i SAH 58: 186 (1882).
-VETENSKAPLIG~0020. G. E. Klemming i Biblioteksfrågan i Upsala 68 (1882).
-VÅRD~2. Jag (har) de sednare åren fått nästan ensam bestyra om Bibliotheksvården. Porthan Bref t. samt. 5 (1772). Palmgren Bibliotek 127 (1909).
-VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. Collan Bibliogr. syst. 7 (1861). Kännedom om biblioteksväsendets olika grenar. Warburg Snoilsky 433 (1905).
-ÄRENDE~200. I ekonomiska mål tage ock räntmästaren och i biblioteksärenden bibliotekarien .. del i det mindre konsistoriets förhandlingar. SFS 1876, nr 5, s. 8.
Spoiler title