SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1909  
BIDRAGA bi3~dra2ga (bi`draga Weste), l. (i sht hvard.) BIDRA bi3~dra2, v. -drager l. (i sht hvard.) -drar, -drog, -drogo, -dragit; se för öfr. DRAGA. vbalsbst. -ANDE; -ARE (föga br.); jfr BIDRAG.
Etymologi
[liksom d. bidrage efter t. beitragen, eg. bära fram; jfr nt. bidragen, holl. bijdragen samt lat. conferre; se BI-, prefix1 1 a]
göra l. gifva ngt för att främja ett syfte; oftast i förb. bidraga till, stundom bidraga att: i sin mån medverka till (ett syfte) l. till att (få ngt utfördt).
1) [jfr motsv. anv. i nt., holl. o. t.] (numera knappast br.; jfr dock slutet) tr.: lämna l. göra (ngt för att befrämja ett visst ändamål); vanl. i förb. bidraga ngt till ngt, med l. gm ngt medverka till ngt, lämna l. göra ngt för att i sin mån befrämja ngt. Det, som til Defensions-Werkets utförande är at tilgå, samt af Undersåtarne anskaffes och bidrages. Stadg. ang. landtmil. 4: 1473 (1714). Om en menniska är dygdelskande och rettsinnig, så bidrager hon .. alla sina gåfvor, och all sin vetenskap til Guds äros vplysande i thet jordiska mörkret. Rydelius Förn. Föret. § 7 (1718, 1737). Om Riksens Råd intet ville bidraga något til Rikets frälsande, .. skulle de omgälla det med lif och gods. Lagerbring 1 Hist. 4: 85 (1783). Hvar och en bidrog några Riksdaler. Möller (1790). Bidrag hvad du kan / Till jordens väl med verksam möda. Stenhammar 210 (1794). Härtill kan jag ingenting bidraga. Moberg Gram. 279 (1815). (Tyskarna förde frihetskrigen) i gemensam uppoffringstjusning, till hvilken de ringaste skärfvarne sannerligen icke bidrogos af philosophien och poesien. Atterbom Minnen 188 (1818). En fart, som varierade mellan sju och åtta mil i timmen, hvartill likväl strömmen bidrog trenne. Gosselman Col. 2: 282 (1828, 1830). — särsk. [efter uttr. göra sitt till] (föga br.) i uttr. bidraga sitt till. Den omständigheten .. bidrog nog sitt till att göra förlusten af .. brodern ännu kännbarare. Dahlgren 1 Ransäter 175 (1905).
2) [jfr motsv. anv. i d., nt., holl. o. t.] intr.: (i sin mån) medverka (till ngt l. till att göra ngt); göra sitt till.
a) med personligt l. ss. personligt tänkt subj.: lämna sin medverkan l. hjälp l. sitt understöd (till ngt); hjälpa till (att utföra ngt); göra sin insats (i ngt). En god Rikets Lem (dvs. medborgare) håller det icke för nog, at föda sig sielf och skrapa penningar tilhopa, utan han vil äfven derigenom bidraga til hela Kroppens hälsa. Dalin Arg. 1: 108 (1733, 1754). (Läkarkonsten) idkades mäst af Drottar och de förnämste i landet, hvartil den konstige Oden äfven bidrog med sit efterdöme. Dens. Hist. 1: 270 (1747). Uti samtal och umgänge var Konungen munter och lustig, och bidrog mäst sjelf till munterhetens underhållande. Bonde Sv. under Ulr. El. o. Fredric I 264 (c. 1753). Iag (har) gierna velat bidraga .. til academiens heder. Lagerbring Skr. 113 (1753). Skyldigheten att efter vår förmåga bidra till dess (dvs. sv. vitterhetens) framsteg. Rosenstein 3: 59 (1786). Själfva naturen tycktes vilja bidraga till festen (gm vackert väder). Cavallin (o. Lysander) Sm. skr. 1 (1861); jfr b. Vid denna tid bildade sig de s. k. frivilliga skarpskytteföreningarna, i det uppgifna vackra syftet att bidraga till fosterlandets försvar. De Geer Minnen 1: 215 (1892). — särsk.
α) (numera föga br.) med följ. att-sats utan prep. till. (Anfäktningen) tilreder siälen såsom en skiön lustgård, och bidrager, at the inlagda himmelska frö måga frambära rättfärdighetenes frukter. Bælter Strid. o. segr. christen 116 (1743, 1748).
β) lämna bidrag, medverka (med uppsatser till tidning l. tidskrift o. d.); jfr BIDRAG a. Bidragare till ”Den Välsignade Tryckfriheten.” Atterbom Siare 5: 432 (1849). Till det af B. E. Malmström utgifna Intelligensbladet bidrog jag med en artikel ”om andra personen i svenska språket”. De Geer Minnen 1: 79 (1892). jfr: (Triewald) trodde, det jag skulle synnerlig(en) där till (dvs. till en vetenskapssocietet i Sthm) kunna bidraga med rön uti natural historien, at wij i hwar handling kunne få nogot där af infört. Linné Bref I. 2: 243 (1761).
γ) medverka (med penningar l. penningars värde till ngt); lämna tillskott (i penningar l. varor); skjuta till (penningar); jfr BIDRAG b. Basarkommittéen har i annonser uppmanat allmänheten att bidraga med pengar eller med varor (till byfféen och tombolan). Välsignelse öfver eder, glömda, okända välgörare (dvs. Lehnbergs lärare)! Bidragandets ringhet förminskar ej hos eder uppsåtets förtjenst. Lindblom i SAH 5: 161 (1809). Bidraga med p(ennin)g(a)r. Lindfors (1815). Äfven hon bidrog dertill med en skärf. Meurman (1846). Min svärfar (hade) lofvat bidraga till vårt hushåll med 1,000 r(iks)d(ale)r r(iks)g(äld)s. De Geer Minnen 1: 126 (1892). — i bild. Ingen må anse sig för ringa att kunna bidraga till Guds ändamål ... I kunnen alla, hvar och en i sin stad, bidraga med sin skärf, med sitt sandkorn, till byggnaden af det stora templet. Tegnér 4: 144 (1828).
b) med sakligt subj.: vara l. utgöra en medverkande orsak l. faktor (till ngt); med prep. till äfv.: befrämja, befordra. Den omständigheten bidrog i hög grad till hans fall, till hans ruin. Bidragande omständigheter. Man visar honom (dvs. den studerande) the herrliga ända-mål, som thesmedels (dvs. med lärda arbeten) kunna nås, och huru myket alla Vetenskaper, hvar och en efter sitt råd och emne, til samma ända-mål bidraga. Rydelius Förn. 4 (1718, 1737); jfr 1. Det bidrar til hälsan, at få ändra luft. Dalin Arg. 2: 45 (1734, 1754). Det skulle icke eller litet bidraga til desse vetenskapers (dvs. naturvetenskapernas) upkomst, om ingen får vigas til Präst, innan han upvist vederbörligit bevis om sine framsteg i ofvannämde stycken. Linné Bref I. 1: 136 (1747). Således bidrager icke denna (inrikes) handelen, at skaffa landet rikedom. Sahlstedt Crit. saml. 373 (1764). Basilikans utmärkta mosaiker .. (hade) vida mindre bidragit till hennes namnkunnighet än den cirkelrunda kolossalmask, som står till venster i hennes förhall. Rydberg Rom. d. 257 (1874, 1882). Sedan de funnit sina kyrkliga åsikter samstämma, bidrog kynnenas olikhet till att ytterligare stärka deras ungdoms vänskap. Dens. Vap. 247 (1891). De nya kommunallagarna, hvilka så mäktigt bidragit att i samhällsafseende utveckla det svenska folket. De Geer Minnen 1: 230 (1892). Tidningarnas .. brottmålsreferat .. äro en starkt bidragande orsak till brottsligheten, förnämligast i storstäderna. PT 1907, nr 198, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content