SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1909  
BILD bil4d, sbst.1, r. l. m. (Spegel Tilsl. par. 94 (1705) osv.) ((†) f. Lind (1749; jämte m.), Sahlstedt (1773), Widegren (1788), Rydberg Rom. d. 14 (1882: bröstbild .. hon); n. Columbus Bibl. v. A 1 b (1674), Wexionius Sinn. C 2 b (1683: ett Engle-Bild), Lagerström Bunyan 2: 47 (1727), Tessin Bref 1: 28, 113 (1751; annorstädes m.)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er bil3der2 ((b)i`(lder) Weste).
Ordformer
(bild A. Wollimhaus (c. 1669) i 2 Saml. 1: 125, osv. bill Bidr. t. Åbo hist. I. 11—12: 45 (1676: billerna). beld Spegel Sal. vish. 22, 24 (1711). beeld Spegel Öp. par. 53 (1705), Dens. Kyrkioh. 2: 287, 326 (1707), Dens. Gl. 51 (1712; jämte bild))
Etymologi
[af t. bild, n.; jfr d. billed(e), n., mnt. belde, belt, bilde, bilt, n., holl. beeld, n., mht. bilde o. fht. biladi, bilidi, n., samt BELÄTE. Om ordets etymologi hafva olika meningar framställts. Detter i Zeitschr. f. deutsch. altert. 42: 54 (1898) sammanställer det med BILLIG, hvilket antages urspr. beteckna jämnmått l. likhet. Ordets grundbet. skulle då vara ”motsvarighet”. Meringer i Indog. forsch. 18: 286 (1905) m. fl. för det till en rot bil med bet.: klyfva, tillyxa (jfr BILL, sbst.1, o. BILA, sbst.). Grundbet. vore då ”det tillyxade”. Kluge ser i fht. bilidi en ssg af bi- (se BI-, prefix1) o. ett mot got. liþus, lem, svarande ord]
Anm. Det från t. lånade bild anträffas först på 1600-talet, tidigast i ssgrna BILDSNIDARE (BILDSNIDAR-KONST, BILDSNIDINGS-KONST) o. BILDHUGGARE, o. blir vanligt först på 1700-talet, vid hvars midt det undanträngt det, etymologiskt urspr. identiska, förut från nt. lånade synonyma BELÄTE ungefär till dess nuvarande betydelsesfär (jfr anm. sp. 1087) o. äfv. från FIGUR öfvertagit några af dess anv. Det tyckes, som om det enkla ordet tidigast användts företrädesvis i poesi; jfr språkprofven från Spegel under 1 b, Wollimhaus under 3, Dahlstjerna under 4 o. Columbus under 5. Till ordets anv. i mera öfverförda bet. torde under förra hälften af 1700-talet dess upprepade förekomst i dessa bem. i Rydelius Förn. ej oväsentligt hafva bidragit; jfr språkprofven från nämnda arbete under 2, 3, 6 samt BILD-GYCKLERI o. -KRAFT.
1) [jfr motsv. anv. i d., mnt., holl. o. t.] om plastisk l. plan framställning af föremål(s yttre); äfv. oeg. o. bildl.; jfr AFBILD 1. Spegel Kyrkioh. 2: 326 (1707). Bild .. imago, statua. Dens. Gl. (1712). Figur, afmålning, bild. Swedberg Schibb. 272 (1716). Skådepenningar .. med (Sv.) Academiens Beskyddares Bild på ena sidan. 1 SAH 1: 33 (1786, 1801); jfr c β. Fanor, hvarå funnos inväfda eller påsydda bilder. Liljegren Fnord. häfd. 1: 141 (1822). Gerna hennes bild försvinne! / Der är hon sjelf. Tegnér 1: 35 (1825). Myntet som en Konung slår, bär hans bild. A. Cronholm i SKN 1842, s. 84; jfr c β. Hon tillbad bilder ej. Runeberg 5: 42 (1860). (Julius Cesar) borde visa sig på nytt, ej endast i bild, utan lifs lefvande på Korso. Rydberg Rom. d. 5 (1882). I ord och bild .. framträdande osedlighetsyttringar. VL 1893, nr 69, s. 2. Hafven gärna en bild af honom (dvs. Kristus) eller ett krusifix där hemma för att påminnas om honom. Rudin Ord t. ungd. 3: 139 (1903). — jfr AF-, ALLEGORI-, ALTAR-, ANDAKTS-, ANLETS-, APOSTLA-, BACKANT-, BRÖST-, DJUR-, DJÄFVULS-, DUBBEL-, DÖDS-, EFTER-, ENKEL-, FAMILJE-, FANTASI-, FLANK-, FOLKLIFS-, FÖR-, FÖRE-, GENRE-, GLAS-, GRAF-, HEL-, HELGON-, HEM-, HUFVUD-, JAKT-, JUNGFRU-, JÄTTE-, KALEIDOSKOP-, KARIKATYR-, KNÄ-, KOLOSSAL-, KONST-, KRISTUS-, KVINNO-, MADONNA-, MAGDALENA-, MARIA-, MIDT-, MINIATYR-, MYNT-, MÅN-, MÄNNISKO-, MÖNSTER-, NID-, ORIGINAL-, PORTRÄTT-, PROFET-, PROFIL-, PRYDNADS-, RELIEF-, RYTTAR-, SAK-, SIDO-, SINNE-, SKEPPS-, SKÄMT-, SOL-, STJÄRN-, TOTAL-, TYMPANON-, UNDER-, UR-, VAN-, VAPEN-, VRÅNG-, VRÄNG-, VÄGG-, VÄXEL-, VÄXT-, ÄLSKLINGS-, ÄRE-BILD m. fl. — särsk.
a) (föga br.) om plastisk framställning i allm.; modell. Det rum, dessa ihåliga utgröpningar lemna, har ofta blifvit uppfyldt genom infiltrering af något nytt ämne, t. ex. kalcedon, som sålunda är en bild af den ursprungliga musslan. T. Wänsioe i Jernk. annal. 1827, Bih. s. 32. Ett högst enkelt sätt att framställa en upphöjd bild af den hyperboliska paraboloiden. Lindelöf An. geom. 268 (1864).
b) [jfr motsv. anv. i d., mnt., holl. o. t.] om fristående (skulpterad, gjuten osv.) figur; bildstod, stod; byst; jfr BELÄTE 1 a. Bekom bilthuggaren .. för billerna, som han giorde till kyrkian .. 20 dlr. Bidr. t. Åbo hist. I. 11—12: 45 (1676). Hwart åhr widh Libanon, hans (dvs. guden Tammus') beeld medh krantsar (skulle) ziras. Spegel Öp. par. 95 (1705). Chiram .. artigt hafwer gutit / Margfallig belder som kring wäggar hafwa sutit. Dens. Sal. vish. 22 (1711). Jag såg imellan Arabernas tält och Pyramiderna, den faseliga stora Bilden, som är omtalt af alla Auctorer. Hasselquist Resa 79 (1750; om sfinxen). Der står hans (dvs. Balders) bild, han sjelf är nära. Tegnér 1: 36 (1825). Bland Lundagårds kronor hans (dvs. Tegnérs) bild står stum. Snoilsky 3: 59 (1883). (Den södra portalen i Uppsala domkyrka är) försedd med många bilder, dels stående i nischerna, dels sittande i bågarna. C. R. Nyblom hos Schück o. Lundahl Läseb. 1: 115 (1901). Rundt omkring (kopparhafvet i Salomos tempel) nedantill voro bilder, föreställande oxar. 2 Krön. 4: 3 (öfv. 1904). — jfr AFGUDA-, ALABASTER-, ALM-, APOLLO-, BAALS-, BRONS-, GALJONS-, GIPS-, GUDA-, GUDS-, JANUS-, KOPPAR-, LER-, MARMOR-, PORSLINS-, SKULPTUR-, STEN-, STÅND-, TRÄ-, VAX-BILD m. fl. — särsk.
α) [jfr motsv. uttr. i holl.] (numera mindre br.) i uttr. stå l. sitta (orörlig) som en bild o. d.; jfr BILD-STOD slutet. Jag .. stod som en bild orörlig. Säfström Banquer. K 4 b (1753). Stå mållös som en bild. Envallsson Tal. tafl. 14 (1782). Han stadnar stilla som en bild. Björn Värd. medb. 75 (1789). Stå ej liflös som en bild. Leopold 1: 428 (1814). Hvar och en (skolgosse) satt som en bild på sin plats och väntade den fruktade (läraren). H. Lilljebjörn Hågk. 1: 67 (1865).
β) i bild. Kasta (du svenska folk) din Afgud kull, vräk bilder och Altare neder. Dalin Arg. 1: 328 (1733, 1754) [jfr sv. dial. (Skåne; Rietz) du bär de ad, så du vällter bå' altare å billede; jfr 2 Krön. 23: 17]. Så omgifvas vi i vårt nya statsskick af döda bilder (dvs. föråldrade former). Och man yrkar alltjemt, att dessa bilder äro vördnadsvärda, att det är dem vi böra falla ned för och tillbedja. Agardh Bl. skr. 2: 84 (1830).
c) [jfr motsv. anv. i t.] om tafla, teckning, fotografi o. d. som föreställer viss(t) person l. föremål. J. G. Oxenstierna 2: 170 (1796, 1806). Häpen .. / Såg jag än på målarn, än på bilden. Tranér Anakr. 148 (1827, 1833). Quennerstedt Resa 194 (1867; om teckningar af den omgifvande naturen). — jfr AKVARELL-, ARKITEKTUR-, ATELJÉ-, BRED-, CEREMONI-, DAGERROTYP-, DEKALKOMANI-, DEKORATIONS-, DRÄKT-, EMALJ-, FIXERINGS-, FOTOGRAFI-, FRESKO-, FRILUFTS-, FULLDAGERS-, FÄRG-, FÖNSTER-, HALFDAGERS-, HELIOGRAVYR-, HELSIDES-, KLORSILFVER-, KONTUR-, KROMATGELATIN-, KROMGELATIN-, LANDSKAPS-, LJUS-, MOD-, MÅNSKENS-, MÖNSTER-, NATUR-, PENSEL-, PIGMENT-, PIGMENTGELATIN-, PLAN-, RÖRELSE-, SEDE-, SILHUETT-, SKIOPTIKON-, SKRIF-, SKRIFT-, SLUT-, SPEKTRAL-, STAFFLI-, STEREOSKOP-, STRAND-, STÄMNINGS-, SVARTKONST-, TON-, TRYCK-, TRÄFF-, TVÄR-, TVÄRSNITTS-BILD m. fl. — särsk.
α) [väl hufvudsakl. beroende på nytt t. inflytande; jfr motsv. anv. i holl. o. t.] fotogr. Den fotografiska bildens ton. Nyblæus Fotogr. 264 (1874). De fotografiska bilderna, negativen såväl som papperskopiorna. Roosval Schmidt 163 (1896). Sedan bilderna blifvit sköljda efter fixeringen, kunna de äfven genast uppfodras, våta som de äro. Dens. Burton 76 (1899). En tydlig negativ bild af det fotograferade. Anvisn. f. nybörj. i fotogr. 10 (1906). — jfr ARISTO-, FÄRG-, GLAS-, HALFTON-, KAMERA-, MOMENT-, NEGATIV-, PAPPERS-, PLATINA-, POSITIV-, SILFVER-, VISITKORTS-, ÖGONBLICKS-BILD m. fl.
β) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (företrädesvis i högre stil) porträtt. Spegel Kyrkioh. 2: 287 (1707). Tessin Bref 1: 113 (1751). Ensam bland bilderna / Af hädangångna, lysande anor, satt / I glans Natalia Feodorowna sjelf. Runeberg 1: 265 (1841). Den man, hvars bild i dag pryder detta blad. Sv. tidningar 1878, nr 3, s. 1. Rådsherresalen (på Gripsholm) med många bilder, de flesta föreställande Karl XI:s rådsherrar. Läseb. f. folksk. 1899, s. 166. — jfr AN-BILD m. fl.
γ) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (text)illustration, plansch; figur. Nyblom Italien I (1877). Retzius Finl. i Nord. mus. 80 (1881). Wulff Petrarcabok 96 (1904).
δ) om karta. (Det) torde .. vara skäl att kasta en blick på bilden af detta land i någon af våra vanliga kartböcker. Fries Grönl. 1 (1872). — jfr KART-, VÄRLDS-BILD m. fl.
ε) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] oeg., om (skriftlig l. muntlig) skildring af en person, ett förhållande, ett tidehvarf m. m.; jfr AFBILD 1 b slutet. Dalin Arg. 1: 34 (1733, 1754). Han (dvs. Kellgren) söng ej blott en Stadig Man, / Han var det: och det är sin egen bild han målat. Leopold 2: 76 (1795, 1815). Förra tiders bild. J. G. Oxenstierna 2: 23 (1796, 1806). Bilder ur Stockholmslifvet. (1837; boktitel). Hans bild har jag närmare tecknat i en uppsats med titel: ”Morbror Pelle och hans pojkar”. Ödman Vår- o. sommard. 1: 47 (1887). De bilder af världen och lifvet de olika hufvudgrenarna af vetenskapen .. skänka oss .. påverkas af deras mycket skiljaktiga utgångspunkter och arbetssätt. Norström E. Keys tredje rike 44 (1902). — jfr FOLKLIFS-, HEL-, HELHETS-, KARAKTÄRS-, KARIKATYR-, KONST-, KULTUR-, LEFNADS-, LJUS-, MÖNSTER-, NATUR-, NUTIDS-, PERSON-, PORTRÄTT-, SAGO-, SAMMANFATTNINGS-, SEDE-, SKÄRGÅRDS-, STORSTADS-, TIDS-, TOTAL-, VERKLIGHETS-, VRÅNG-, VÄRLDS-BILD m. fl.
d) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] i sht fys. om framställning af föremål uppkommen gm att från föremålen kommande ljusstrålar på visst sätt brytas af linser l. återkastas af speglar o. d. Kepler .. uptäkte och viste .., huru strålarne brytas genom alla vätskorna i ögat och göra en redig bild på retina. Lehnberg Intr. i VetA 1756, s. 7. Denna (ljuspensel”, dvs. strålknippe) lät jag brytas genom Prismen .., och lät den brutne bilden .. falla på hvita Taflan. Z. Nordmark i VetAH 1787, s. 173. Vid källan .., / Der Selma står och nickar / Emot sin bild, och ler. Franzén Skald. 1: 21 (1824). Då ser i himlens spegel sin bild den arma jord. B. E. Malmström 6: 37 (c. 1839). På en hvit skärm uppfångas den (gm en laterna magika) erhållna bilden. Floderus Fys. 281 (1865). Sedan man (vid landskapsfotografering) .. fått bilden på visirskifvan sådan man önskar densamma, sker den slutliga skarpinställningen med största bländaren. Roosval Burton 28 (1899). För ögat ser det ut, som om (det speglade) föremålet befunne sig .. bakom spegeln, där följaktligen en ”bild” af det lysande föremålet uppkommer. 2 Uppf. b. 2: 223 (1901). Då, såsom i detta fall (dvs. vid spegling i en plan spegel), bilden icke är alstrad af strålarna själfva utan af deras förlängda riktningslinier, kallas bilden en skenbild eller en virtuell bild. Moll Fys. 4: 44 (1901). — i bild. Ingen själ tog upp uti sin spegel / tingens bilder. Tegnér 2: 12 (1812); jfr 2. Betraktelse hon (dvs. källan i demiurgens rosengård) kallad blifver. / Förtrolig som en barndomsvän, / Hon ur sitt blåa sköte gifver / Din bild och himlarnes igen. Stagnelius 2: 201 (1821). — jfr FÄRG-, INTERFERENS-, LATERNAMAGIKA-, LJUS-, NÄTHINNE-, RÖNTGEN-, SKIOPTIKON-, SPEGEL-, VATTEN-BILD m. fl.
e) i uttr. lefvande bild. Då måste den kloka flocken (af kritiker) blygas och vara lefvande bilder af vår tids Tadlare. Dalin Arg. 1: 223 (1733, 1754); jfr 5 b. Kyrkan stod som en blomsterparterr: löfhyddones högtid / såg man i lefvande bild. Tegnér 1: 188 (1820). (De himmelska intelligenserna) tala (enl. Swedenborg) .. genom bildliga föreställningar (repræsentationes vivas, per imagines) eller genom att för åskådningen framställa lefvande bilder. Atterbom Siare 1: 126 (1841). — särsk.
α) [jfr t. lebendes bild o. fr. tableau vivant] om efterbildning af tafla l. plastiskt verk gm lefvande person(er). Atterling Wachenhusen Eva 33 (1869). En framställning af denna dikt (dvs. Schillers Die Glocke) i lefvande bilder. Palmlöf Jantzen 91 (1908).
β) om pantomim. Skådespelarens lefvande bilder. Noreen Vårt spr. 1: 10 (1903).
γ) om (fotografisk l. tecknad l. dyl.) framställning af en handlings olika faser hvilka med hjälp af vissa tekniska inrättningar framföras i rask följd o. därigenom framkalla illusionen af att handlingen tilldrager sig inför åskådarens ögon; jfr KINEMATOGRAF-BILD. Trollskifva med lefvande bilder. Norman Goss. lek. 196 (1878, 1883; rubrik).
2) [jfr motsv. anv. i t.] föreställning som framkallas gm intryck på synsinnet, synföreställning, synbild, åskådning; i utvidgad anv. äfv. om andra sinnesintryck (se c). Then snella apan imaginatio .. kan alla sådana bilder, them man sedt, å nyo för ögonen stella, fast icke alldeles så lifligen, som the med ögonen sågos. Rydelius Förn. 105 (1720, 1737); jfr 3. En närsynt får en annan bild av ett föremål än en långsynt. Vasenius Harmoni 55 (1908). — jfr EFTER-, SIGNAL-BILD m. fl. — särsk.
a) gm synsinnet vunnen föreställning om en person, i sht om hans ansikte o. ansiktsuttryck. Konstnären har svårast att träffa sin egen bild. Tegnér 3: 130 (1817). Skall hennes bild han fästa / På duken bara? / Skall ur hans håg den sedan / Måntro för evigt fara? Bååth På gr. stig. 131 (1889). — jfr ANLETS-BILD.
b) scen; sceneri, vy, tafla; äfv. mer l. mindre oeg. o. bildl. Fahlcrantz 1: 88 (1846, 1863). Omkring mig rasar stormen vild, / Förstörd är fridens ljufva bild. Sätherberg Dikt. 1: 15 (1859, 1862). (Det tygellösa) lif, hvaraf den kristna kyrkan och dess medlemmar framvisade så talrika bilder. Rydberg Ath. 306 (1859, 1866). Resan öfver Sanct Gotthard är så märkvärdig, att .. beskrifningen blifver matt och blott ofullkomligt kan återgifva den öfver all föreställning storartade bilden. Oscar ii 3: 259 (1863, 1888). De blodiga bilderna från 1756. Malmström Hist. 6: 423 (1877). F:s lefnad lemnar .. en aktningsbjudande bild af stilla arbetsamhet. C. D. af Wirsén i PT 1901, nr 131, s. 3. — jfr FOLKLIFS-, LANDSKAPS-, SLUT-BILD m. fl.
c) i sht filos. i utvidgad anv., om föreställningar som framkallas gm intryck på ngt annat sinne än synsinnet, i sht hörselsinnet; i ssgr l. elliptiskt för dessa. — jfr HÖRSEL-, LJUD-BILD m. fl.
3) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] af fantasien alstrad l. i minnet återkallad föreställning hvilken för medvetandet ter sig som en synföreställning; inre bild. Och tänckte iag, att tin förslag skull .. bortföra / Aeneæ bild .. uhr tankar tin och minne. A. Wollimhaus (c. 1669) i 2 Saml. 1: 125. Then förvnderliga communication, som .. är vti hiernan och genom små osynliga vägar förbinder så mong tusende bilder och characterer med hvarandra. Rydelius Förn. 107 (1720, 1737). Man brukar i Svenskan et eget ordalag, at vara i syne, då flera bilder förekomma afskilda från värkeliga utvärtes föremål eller objecter. Händer det i sömnen kallas det dröm, sker det då man är vaken, kan det heta synvilla. Lagerbring 1 Hist. 3: 637 (1776). Bilderna af fordom ilade förbi hans själ. Elgström 116 (c. 1803). Min fantasi har tappat / bilder, som den fylde förr. Tegnér 1: 229 (c. 1825). Fasans bilder ur skummet växa, / Och vildt till rof flyger stormens häxa / Kring hafvet. Sätherberg Dikt. 1: 130 (1839, 1862). Otrogen? .. Det ordet är för godt för att ge en bild af hennes dålighet. Hagberg Shaksp. 2: 61 (1847; eng. paint out). Min själ .. uppfylldes .. af vinterns och förödelsens bilder. Hwasser V. skr. 1: 25 (1852). Inbillningen spelar med rörliga bilder. Svedelius i SAH 46: 141 (1870). Den äfven i nya testamentet blygt tillbakaträdande bilden af Jesu moder. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 508; jfr a. Det utmärkande för konsten (är) .. efterbildning af verkligheten .. i konkret lefvande bild för fantasien. NF 8: 1223 (1884); jfr 1 e. Drömmens bilder. Rydberg Dikt. 2: 108 (1891). Ett igenkännande af vissa särskilda föremål såsom samhöriga .. förutsätter tillvaron af en klassbild eller skematisk bild. C. Y. Sahlin i Ped. tidskr. 1900, s. 5. Den bild, som här (i den nämnda skildringen) flyktigt frambesvärjes från en försvunnen lyckas korta vårdagar. C. D. af Wirsén i PT 1903, nr 128 A, s. 3. Den bild envar skapar sig av tillvaron är sammansatt av en rad individuella bilder, vilka förknippas med varandra och framstå såsom representerande hela tillvaron. Vasenius Harmoni 186 (1908). — jfr ALLMÄN-, ANINGS-, BARNDOMS-, DRÖM-, EFTER-, ERINRINGS-, FANTASI-, FÄRG-, GYCKEL-, GÄCK-, HUG-, IRR-, KLASS-, LEK-, LJUS-, LYCKSALIGHETS-, MINNES-, MÖNSTER-, SKRÄCK-, SKRÄM-, SKUGG-, SKÖNHETS-, SLUMMER-, TANKE-, TÄNKE-, VÄLLUST-, VÄRLDS-, YRSEL-BILD m. fl. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] om föreställning om en persons väsen; karaktärsbild. Tessin Bref 2: 31 (1754). Den fulländade bilden af Jesu ena och allsidiga herrlighet. Melin Jesu lef. 2: 114 (1843, 1855). Öfver Karl XV:s bild kommer alltid att falla en vacker dager från hans goda hjärta. De Geer Minnen 2: 138 (1892); jfr 1.
b) i utvidgad anv., om föreställning i allm. Ju mera tankan är från falska bilder fri, / Ju mera skulle rätt och ärlighet sig öka. Nordenflycht QT 1746—47, s. 107. (Föreställningsförmågan) kan endast i sina inre bilder återkalla, hvad vi någon gång förut erfarit på grund af objektiva intryck. Schéele Själsl. 200 (1895). — jfr SJUKDOMS-BILD.
4) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (numera nästan bl. ss. senare led i ssgr samt i poesi; jfr dock b) gestalt, skepnad, hamn; jfr BELÄTE 5. Guds Son hans egna Bilds Beläte. Dahlstjerna Kunga skald L 1 b (1697) [jfr Ebr. 1: 3]; jfr c. Bland menskor medlertid att ej förundran väcka, / Han (dvs. den från olympen nedstigne snilleguden) lät en jordisk bild sitt Väsen öfvertäcka. J. G. Oxenstierna 1: 194 (1770, 1805). Då kom till Soliman tvedrägternas Gudinna / Uti en gubbes bild. Dens. 5: 262 (c. 1817). Du jagar, utan rast och sans, / Du stolte! efter ärans bild. Wallin 2 Pred. 2: 173 (1822). Eros, i bild af barn. Tranér Anakr. 128 (1833). Det är, som om ett spöke .. uppställer sig bredvid hennes bild. Almqvist Am. H. 1: 213 (1840). Hvilken skön bild .. är icke en vacker häst? Almqvist (1844); jfr c. (Den hemvändande sjömannen) ser min (nyponblommans på skäret) bild med fröjd. Wirsén Dikt. 129 (1876). Skall från skuggors tomma riken, väsenlösa bilders natt, / Balder återsända ringen ..? Därs. 173. jfr: Detta ändliga väsende, som Vischer kallar bilden, är ett individuum af det slägte, som i hvarje förevarande fall bildar det skönas innehåll. Ljunggren Est. 2: 18 (1860, 1883). jfr äfv.: At jag afskild Från werldsens bild / .. må wara from och mild. Lybecker 146 (c. 1715). — jfr DIM-, DUNST-, JUNGFRU-, KRIGAR-, KROPPS-, LJUS-, MOT-, MÄNNISKO-, MÖNSTER-, NATUR-, ODYGDS-, SKEN-, SKRÄCK-, SKUGG-, SPÖK-, UR-, VÄDER-, VÄXEL-, ÅTER-BILD m. fl. — särsk.
a) [jfr fr. prendre une forme] (†) i uttr. taga (en) bild, taga gestalt. Blif synlig. Tag en bild. J. G. Oxenstierna 1: 107 (1805; i tilltal till en afliden). Andar, som de vilja, / Ta bild och kön. Dens. 4: 19 (1815).
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (i religiöst spr., föga br.) om ngn (l. ngt) ss. urbild l. förebild för ngn (l. ngt); jfr BELÄTE 4. De väsenden, som äro skapade efter hans (dvs. Guds) bild. H. M. Melin i 1 Nord. univ.-tidskr. I. 2: 32 (1855).
c) (†) närmande sig bet.: varelse. At jag vti mig en Menniskios bild föreställandes varder, som man intet bör förundra sig öfver, at han mycket utstådt och lidit. Humbla 4 (1740). Hade hustrun redan afladt, et ägg varit nedstigit från fröhuset och fäst vid uterum, så borde ej tvänne vanskapeliga bilder kommit deraf. Acrel Præs. i VetA 1750, s. 21. — jfr KVINNO-BILD.
5) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] afbild (se d. o. 2); afspegling, återspegling, motsvarighet; jfr BELÄTE 2. (Innan människan var skapad) Då feeltes allom En som Herre skulle uara: / Ett Gudz dens Högstes Bild. Columbus Bibl. v. A 1 b (1674). Gudomlighetens bild och verldens sammandrag; / Med själ och sinnlighet förenande dem båda, / Blef ändtlig menskan född. J. G. Oxenstierna 2: 64 (1796, 1806). Dagen med sina omvexlingar (är) en träffande bild af hela det menskliga lifvet. Tegnér 3: 160 (1819); jfr c. I jagten ser han krigets bild. Atterbom 1: 20 (1824, 1854). Tag henne (dvs. Ingeborg) i din vård, du höga (sol)! / hon är din bild på grönklädd jord. Tegnér 1: 39 (1825). Formler, som icke äro bilder af den teoretiska sammansättnings-åsigt man kan göra sig, äro utan allt värde. Berzelius Årsber. t. VetA 1837, s. 189. (Sv.) Akademien kommer alltid att lemna en temligen trogen bild af de skiftande tidernas lif. Ljunggren SAHist. 1: 79 (1886). Runeberg vill att all sann poesi skall vara .. en bild af den gudomliga ordningen. V. Vasenius i Finsk tidskr. 1909, 2: 270. — jfr ÄNGLA-BILD. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i holl. o. t. samt eng. a picture of health o. fr. une image du désespoir] om person l. sak m. m. tänkt ss. förkroppsligande en egenskap, en känsla m. m.; personifikation; jfr AFBILD 2 d. Han är en bild af hälsa och kraft. Carolina låg på sina knän, en bild af ängslan och förtviflan. Eurén Orth. 1: 27 (1793). Savigny, i sin personlighet bilden af allvar, betänksamhet och gammal Tysk heder. Rydqvist Resa 307 (1838). Den ene är förnäm och hård, en ann' förnäm och mild, / En tredje ryser, hjertans god, ändock för qvalets bild. B. E. Malmström 6: 39 (1840). En upphöjd bild af renhet och tålamod är styckets hjälte brahmanen Charudatta. C. D. af Wirsén i PT 1899, nr 239 A, s. 3.
b) [jfr motsv. anv. i holl.] (mindre br.) typ. (England synes) erbjuda bilden af ett väl ordnadt samhälle. Geijer I. 3: 29 (1809). (Glimmingehus) ger ännu .. den ypperligaste bild .. af en på eget värn förlitande adelsborg. Hahr Arkit. hist. 306 (1902). De olika utvecklings- eller åldersstadierna visa olika anatomiska bilder, men samma bild för samma stadium. C. M. Fürst i Ymer 1905, s. 77. Uddhamn är en bild af en norrländsk sommarfiskehamn. Läsn. f. sv. folket 1906, s. 127. — särsk. om språkform som tänkes ss. typisk för visst slag af språk l. stil. Det nutida, lefvande rikstalspråket .. erbjuder den trognaste och mest detaljerade bilden af språket, sådant det verkligen är. Noreen Vårt spr. 1: 150 (1903). Det skulle vara rätt nyttigt, om man i skrivna föreläsningar kunde ge en trogen bild av föredragsspråket, sådant det bör vara. Cederschiöld Spr. i spr. 1: 29 (1909).
c) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (numera mindre br.) symbol, sinnebild; jfr AFBILD 2 e, f, BELÄTE 3. Bröd och Vin (i nattvarden) .. skola .. efter then Gudomeliga vishetens afsigt vara en sinlig bild och stöd, hvarvid vår Tro må kunna sig hålla. Rönigk Fresenius Com.-bok 5 (1753). I ringa bilder har det högsta gått / förbi i dag för edra (de promoverades) glada ögon. Tegnér 2: 204 (1820). Örnen ingen bild af friden är. Sätherberg Dikt. 1: 22 (1856). En hemsk bild var natten i skogen, då månskenet darrade på en blodfläckad klinga. Rydberg Sing. 148 (1876; uppl. 1865: symbol). — (†) med prep. till. (De hvita kläder som öfversteprästen bar på stora försoningsdagen) voro en bild til rätfärdighet och helighet. Nohrborg 24 (c. 1765). — jfr MAKT-BILD.
6) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] trop, bildligt uttryck, figurligt talesätt, metafor, liknelse, allegori. Han talar gärna i bilder. Hans språk är rikt på bilder. Rydelius Förn. 183 (1721, 1737). Den guddomeliga Naturens förening med den mänskliga är förestäld under Bild af et Bröllop. Borg Luther 2: 586 (1753). Jag ville ej öfverflöda i bilder och liknelser. Leopold 3: 413 (1792, 1816). Man bör skilja bild från jämförelse ... Bilden säger hvad en sak är. Jämförelsen säger huru en sak sig förhåller. Ödmann Anv. t. pred. 57 (1807, 1812). I ären Guds tempel. Detta är .. endast en bild. Men till grund för hvarje bild .. ligger alltid en tanke. Tegnér 4: 106 (1830). Poesiens språk är bildens, och vetenskapens bevisningens. C. A. Hagberg i SKN 1842, s. 273. Esseerna .. sökte återfinna sin vishetslära uti Mosis skrifter, fastän fördold under allegorier eller yttre bilder. Agardh Theol. skr. 1: 49 (1843, 1855). Det är detta från Christus utgående eviga lifvets öfverflyttande på de trogne, som i vår text beskrifves under bilden af ett vinträd. Melin Pred. 1: 110 (1844). Proteus var en antik hafsgudomlighet, som kunde antaga många olika gestalter, hvarför han användes som bild för stor vexlingsrikhet i framträdandet. Nyblom i 3 SAH 13: 72 (1898). Bilder .. Under denna benämning sammanfattar jag de troper, som grunda sig på ett likhetsförhållande: liknelser, metaforer, symboler, allegorier, personifikationer. Larsson Poes. log. 90 (1899). De abstrakta uttrycken måste kunna förtydligas genom exempel eller bilder. Därs. 104. — särsk. i uttr. stå (förekomma, användas o. d.) i bild, om ord l. uttryck som visserligen själft är användt i sin eg. bet., men står i en fras l. ett sammanhang som är bildlig(t) (se BILDLIG, adj.1 3). Ordet bestiga står i bild i uttrycken: bestiga ärans höjd, bestiga parnassen, bestiga pegasen. — jfr ORD-, SKALDE-, TANKE-BILD m. fl.
Sammansättningar till BILD, sbst.1, o. BILDA, v.1 [de flesta med motsvarigheter i dan. o. t.]. Anm. Mot ssgstypen C i dess egenskap af germanism hafva flera förf. uppträdt, t. ex. Rydqvist SSL 2: 230, 314 (1857) o. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 524.
A: BILD-ALSTRANDE3~200, p. adj. särsk. till 1 d. Den viktigaste delen af den fotografiska apparaten är den bildalstrande linsen, det s. k. objektivet. 2 Uppf. b. 10: 346 (1907).
-ALSTRING~20. (bilder- Hwasser) särsk. till 3. Drömmens bildalstring. Trana Psych. 1: 54 (1843). Någre .. finnas .., hos hvilka bilderalstringen träder fram med så stor kraft, att verkliga visioner ofrivilligt uppkomma. Hwasser V. skr. 2: 314 (c. 1850). Ribbing Anthrop. 30 (1861, 1879).
-ARK, se C.
(1 c γ) -ATLAS~20. De så kallade örtböckerna, de första försöken till botaniska bildatlaser. Uppf. b. 1: 607 (1873).
-BIBEL, -BOK, se C.
(1, i sht 1 c) -CYKEL~20. jfr -FÖLJD. Rydbeck Medelt. kalkmåln. 57 (1904). 2 NF 8: 1366 (1908).
(3) -DANANDE~200, p. adj. Själfva arten af de två tillvägagångssätten, den bilddanande drömmens och den bilddanande konstverksamhetens, är djupare besläktad, än man dagligdags tänker på. Vetterlund Stud. o. dikt. 143 (1901).
(1) -DIKT~2. (bilder- Nybom) dikt i bilder. Nybom S. dikt. 2: 267 (1854, 1880). (Målaren) Genelli .. (har) komponerat ett par cykliska bilddikter. NF 5: 1011 (1882).
(1) -DYRKAN~20. (bild- Geijer II. 1: 309 (1825) osv. bilde- Möller Kyrkoh. 183 (1774), Cavallin Herdam. 1: 17 (1854) m. fl. bilder- Litt.-tidn. 1795, s. 186, Z. Topelius i Finland 51 (1893) m. fl.) jfr -KULT o. BELÄTE-DYRKAN. Möller Kyrkoh. 183 (1774). Bilderdyrkan var strängeligen förbuden (bland judarna). Litt.-tidn. 1795, s. 186. Den katolska kyrkans tilltagande lutning åt en grof bilddyrkan. Böttiger 4: 211 (1857). A. Rydfors i Läsn. f. folket 1898, s. 191.
(1) -DYRKANDE~200, n. (bilde-) Möller Kyrkoh. 182 (1774).
(1) -DYRKANDE~200, p. adj. Svensén Jorden 281 (1887).
(1) -DYRKARE~200. (bild- Wikforss osv. bilde- Möller Kyrkoh. 182 (1774). bilder- Ödmann Schroeck 159 (1792), Möller (1807)) jfr BELÄTE-DYRKARE. Möller Kyrkoh. 182 (1774). Wikforss (1804; under bilderanbeter). (Kyrkomötet) i Constantinopel (754) .. förböd all bilddyrkan såsom afguderi och bannlyste alla bilddyrkare. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt Kyrkh. 2: 43 (1835). NF 18: 785 (1894; se under -STORM).
(1) -DYRKERSKA~200. (bilder- Runeberg) Runeberg 5: 40 (1860). (Kejsarinnan) Irene .. var .. en ifrig bild-dyrkerska och återställde på 787 års kyrkomöte i Nicæa bild-dyrkan. NF 7: 775 (1883).
(1) -FAGER~20. (enst.) jfr -SKÖN. Det bildfagra ansiktet. Heidenstam Folkung. 2: 58 (1907).
(6) -FATTIG~20. Gustavianernas bildfattiga stil. Schwartz Tegnér 44 (1903).
(1) -FIENDE~200. fiende till bilder, i sht till bilddyrkan. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt Kyrkh. 2: 43 (1835). Flere af Roms påfvar .. togo (på 700-talet) .. bilddyrkan i försvar mot bildstormarena, såsom bildfienderna kallades. NF 2: 513 (1877). Rydberg Kulturh. förel. 4: 254 (1887).
(1) -FIENTLIG~020. fientlig mot bilder, i sht mot bilddyrkan. Cornelius Handb. i kyrkoh. 118 (1872, 1890). Det ligger i muhammedanismens bildfientliga väsende, att dess bildande konst måste vara inskränkt till arkitektur och arkitektonisk dekoration. NF 1: 939 (1876). De bildfientlige kejsarne. Rydberg Kulturh. förel. 4: 254 (1887).
-FORM~2. pl. i bet. 1 b -ar, i bet. 2 -er.
1) till 1 (c).
a) om framställning af ett idéinnehåll gm taflor. Små andaktsböcker i bildform, de enda möjliga på en tid, då den stora massan ej kunde läsa. Uppf. b. 1: 526 (1873).
b) boktr. sättform som omsluter illustrationer; motsatt TEXT-FORM. Man erhåller (gm att vid sätt ning af illustrerade arbeten ordna illustrationerna på förut angifvet sätt) .. en bildform, som upptager framsidan och en textform, som upptager baksidan af arket. Uppf. b. 1: 560 (1873).
2) till 6. En sådan myth utgör för skalden likasom ett lefvande förråd, hvarur han .. lånar .. bildformer .., att för ögonblicket upplifva sin föreställning. Leopold 5: 150 (c. 1820). Tanken, för att blifva poetisk, kläder sig i bildform. Ljunggren Sm. skr. 3: 75 (1879).
-FORMANDE~200, n. särsk. till 1 b. Uti Indien stod bildformandet, i lika hög grad som arkitekturen, i beroende af den religiösa uppfattningen. Eichhorn Konst. hist. 67 (1881).
-FORMANDE~200, p. adj. särsk. till 3. Alla former af föreställningsförmågan, den reproducerande, den produktiva och den skematiserande, hafva tydligen det gemensamt att vara bildformande. C. Y. Sahlin i Ped. tidskr. 1900, s. 5.
(1, i sht 1 b) -FORMARE ~200. (föga br.) —
-FORMAR-—00~ l. -FORMARE-KONST —100~2. (föga br.). Bildformare- och bildhuggarekonst. Leopold 6: 110 (1803).
(1, i sht 1 b) -FORMNING~20. (föga br.) Således uppstod .. (de forntida folkens) bildformning kanske ur den vanliga Krukmakarekonsten. Norrmann Eschenburg 1: 106 (1817).
-FORMNINGS-KONST—00~2. (föga br.) plastik. Mera egentligt och bestämdt kallar man blott .. den andra (arten af bildhuggarkonst, den som består i formning af mjuk massa) Bildformningskonst. Norrmann Eschenburg 1: 103 (1817). Dalin (1850).
(1 b) -FOT~2. (numera knappast br.) ställning på hvilken en byst l. en staty hvilar, piedestal, postament. Wikforss (1804; under bilderfuss). Weste (1807). Dalin (1850). Kindblad (1867).
(1) -FRAMSTÄLLNING~020.
a) abstr., om handlingen l. konsten att framställa ngt i bilder. Nyblom i 3 SAH 8: 318 (1893). Israeliternas religiösa motvilja för bildframställningen .. hindrade uppkomsten af skulptur hos detta folk. Laurin Konsth. 17 (1900, 1905). bildl. Poësiens kallelse är .. en modellering, färgläggning och bildframställning af den filosofiska vishetens idealer. Zedritz 1: 185 (1862).
b) konkret: bild; jfr -FÖRESTÄLLNING 1. Karlin Sk. textil konstsl. 24 (1886). Bonader med bildframställningar, hvilka för Norge äro så karaktäristiska. A. Branting i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1899, 1: 41. Rydbeck Medelt. kalkmåln. 143 (1904).
(1) -FRIS~2. (bilder-) Estlander Konst. hist. 158 (1867).
(6) -FULL~2. (bilder- Polyfem) (knappast br.) Möller (1807; med hänvisning till bildrik). Att Poesi var en osammanhängande, bilderfull, rimmad prosa. Polyfem II. 1—2: 4 (1810).
(1) -FÄLT~2.
1) yta med bilder på l. afsedd för bilder. Det egentliga bildfältet (å Ramsundsberget) begränsas nedan efter hela längden af en runristad orm eller drake. C. Säve i VittAH 26: 330 (1868). Callots mästerskap (framträder) i det lilla, då han i de små bildfälten uppbygger genomförda kompositioner med många figurer. O. Levertin i Ord o. bild 1903, s. 321.
2) till 1 c α, om det fält l. område som gm objektivet i en fotografisk kamera kan uppfångas på en visirskifva. Bildfältet utgör endast en del af synfältet. Roosval Schmidt 40 (1896). I fotografien fordrar man .., att ett jämförelsevis stort bildfält .. skall tecknas fullt skarpt. 2 Uppf. b. 10: 347 (1907).
-FÖLJD~2. särsk. till 1 c; jfr -CYKEL, -RAD, -RÄCKA, -SERIE. Det var under denna tid, 1632 och 1633, som Callot utförde sina märkliga bildföljder ”les Petites Misères de la Guerre” och ”les Grandes Misères de la Guerre”. O. Levertin i Ord o. bild 1903, s. 419. 2 NF 9: 1112 (1908). särsk. till 1 c ε. En sådan figur (som den homeriske Ares) kan ej i rumsform framställas, men för den poetiska fantasien, som uppfattar berättelsens efter hvarandra förbitågande bildföljder är han fullt uppfattlig. Nyblom i 3 SAH 8: 309 (1893).
-FÖRESTÄLLNING~0020. (bilder- Täubel)
1) (†) = BILD, sbst.1 1; jfr -FRAMSTÄLLNING b. Täubel Boktr. 1: 174 (1823). Bildföreställningarnas (på Göksstenen o. Ramsundsberget) nu insedda betydelse. C. Säve i VittAH 26: 328 (1868).
2) till 3, om jämförelsevis tydlig o. klar föreställning. Om .. en mängd egenskaper (hastigt uppräknas, så) .. har (man) ett visst medvetande om att man vet hvad orden betyda, men får icke upp någon mera bestämd bildföreställning till dem. Larsson Poes. log. 17 (1899).
-GALLERI, se BILDERGALLERI.
(1, i sht 1 b) -GJUTARE~200. jfr BELÄTE-GJUTARE. konstnär som modellerar o. gjuter l. handtverkare som gjuter bilder. Möller (1790). Bildgjutaren Peter Vischer. Bagge Wendt 194 (1835). Cavallin (1875).
(1, i sht 1 b) -GJUTERI~002.
1) konst(en) l. yrke(t) l. handling(en) att (modellera o.) gjuta bilder. Fria konster, såsom sculptur, målare-konst, bildgjuteri, graver-konst med flera. Runeberg Præs. i VetA 1760, s. 16. Eichhorn Konst. hist. 65 (1881).
2) (föga br.) anstalt där bilder gjutas, konstgjuteri. Almqvist (1844). Kindblad (1867).
-GJUTERI-KONST ~0020 l. —001~2. Dalin (1850). NF 2: 1348 (1878).
(1, i sht 1 b) -GJUTNING~20.
a) (föga br.). konst(en) l. yrke(t) att gjuta bilder, bildgjuteri. Allt hvad architektur, bildgjutning och sculptur förmådde framalstra stort och herrligt. Palmblad Fornk. 2: 217 (1844).
b) handling(en) att gjuta bilder. Bildgjutningen .. utföres (vanl.) i brons. NF 2: 516 (1877).
-GJUTNINGS-KONST—00~2. Norrmann Eschenburg 1: 103 (1817).
(6) -GLÄNSANDE~200, p. adj. Ett bild- och färgglänsande språk. NF 18: 167 (1894).
(1, i sht 1 b) -GRUPP~2. Altarskåpen .. innehöllo stundom en, stundom flera bildgrupper. Brunius Sk. konsth. 520 (1850). (Till dopfunten i Petri kyrka i Malmö hörande) bildgrupper äro nära fullrunda. Dens. i VittAH 21: 205 (1853).
(3) -GYCKLERI~002. Så ofta som någon bild varder i hiärnan vpveckt, .. måste (själen) se honom för sig. Thet vore äntå vel, om Siälen hade ett naturligit misshag i thetta fåfenga bild-gyckleriet: Men tvärt om hafver hon thervti ett naturligit behag. Rydelius Förn. 173 (1721, 1737).
-GÅTA~20. gåta framställd i bild(er). särsk.
a) till 1 (c); rebus. Bildgåtan förekom redan under antiken, såsom då Cicero betecknade sitt namn med en ärt (Lat. cicer). NF 13: 778 (1889). Heidenstam Folkung. 2: 251 (1907).
b) till 6. Bildgåtor, tydbara på tusen vis. Högberg Vred. 3: 187 (1906).
(1) -HANDEL. (†) konsthandel. Sv. o. t. handlex. (1851, 1872).
(1) -HANDLARE. (†) konsthandlare. Wikforss (1804; under bilderkrämer). Almqvist (1844). Kindblad (1867).
(1) -HANDLERSKA. (†) konsthandlerska. Wikforss (1804; under bilderkrämerin). Heinrich (1814).
(1 c α) -HINNA~20. hinna på hvilken vid fotografering bilden uppfångas. Roosval Schmidt 192 (1896). 2 Uppf. b. 10: 367 (1907).
(1, i sht 1 b) -HUGGA~20. (bildt- Quensel) [sannol. bildadt till BILDHUGGARE] (numera bl. tillfälligt o. skämts.) skulptera; snida. En bildthuggen stock. Quensel Alm. (Sthm) 1728, s. B 3 b. Karlshufvud kallades K. Olof Helges skepp, på hvilket han, med egen hand, hade bildhuggit hufvudet frammantil. Berch Præs. i VetA 1766, s. 32. Vår bildhuggande landsman den älskvärde Byström. Atterbom Minnen 273 (1818). Jag har aldrig lärt att måla, bildhugga eller dansa. Ahnfelt Stud.-m. 1: 54 (1857). Zilliacus Hågk. 99 (1899).
-HUGGARE, -HUGGARINNA, -HUGGERI, se d. o. —
(1) -HUGGERSKA~200. (knappast br.) bildhuggarinna. GHT 1895, nr 269, s. 2.
(1, i sht 1 b) -HUGGNINGS-KONST—00~2.
a) (föga br.) bildhuggarkonst, skulptur. Norrmann Eschenburg 1: 103 (1817).
b) (†) konkret, koll. om alster af bildhuggarkonsten, skulptur. Icke sällan voro de (dvs. de romerska altarna) utarbetade och beprydde med mycken bildhuggningskonst. Norrmann Eschenburg 2: 219 (1818); jfr a.
(1) -KABINETT. (†) mindre konstsamling (af mindre värde), konstkabinett. Lindfors (1815). Dalin (1850). Kindblad (1867).
(1) -KLIPPARE~200. person som klipper ut bilder, i sht profilporträtt; silhuettklippare. Den svenske bildklipparen Ernst Ljungh. Nordmann Borgå barn 49 (1906).
(6) -KLÄDNAD~20. Parabelns allegori .. har en blott ideell objectivitet; d. v. s. en sådan, som är bildklädnad för en i bilden strax genomskinande och praktiskt uppfattlig tanke. Atterbom Poes. hist. 1: 143 (1848).
-KOMPLEX~02. särsk. till 3. Profetians ande så att säga löser den skådande själen från tidens band och samlar inom utrymmet af en enda bildkomplex ljuset och färgen från vidt skilda tider. Wikner Lifsfr. 2: 171 (1883, 1889).
(1) -KONST~2. (bilder- Schultze) konst(en) att framställa bilder, målar- o. bildhuggarkonst. Schultze Ordb. 2489 (c. 1755). (Till de imitativa konsterna) hörer hela Bildkonsten, och häraf i synnerhet Plastiken. Norrmann Eschenburg 1: 8 (1817). Måleri och annan Bildkonst. Atterbom Siare 1: 217 (1841). (Arkitekturen) kan .. med skäl kallas all bildkonsts moder, ty under hennes skydd och uppfostrande vård danas och tillväxa under sin första tid skulptur och måleri. Nyblom i 3 SAH 8: 352 (1893). Lundin Stockh. minn. 1: 250 (1904).
(1) -KONSTNÄR~02 l. ~20. (mindre br.) utöfvare af bildkonst. Lundin N. Sthm 336 (1888). Begas har efter 1870 blifvit Berlins officielle bildkonstnär. Nordensvan Konst. hist. 295 (1900).
(1 c) -KONTUR~02. Bröstbilder på helt svart botten, hvari bildkonturerna utåt småningom förtona. Roosval Schmidt 93 (1896). 2 Uppf. b. 10: 288 (1907).
(1) -KORS. (†) krucifix. Han stannar vid de kristnas kyrka, / och faller ned för deras bildkors. Ling Blot-Sven 6 (1824). Hon bar ett gyllne bildkors i sin hand. Nicander 2: 195 (c. 1830).
-KRAFT~2. (bilde- S. Porthan (1767) i Ur Finl. hist. 613) (föga br.)
1) till 3: föreställningsförmåga, fantasi; jfr BILDNINGS-KRAFT 2, INBILLNINGS-KRAFT. Bild-kraften (imaginatio). Rydelius Förn. 194 (1721, 1737). Bryt kroppens fängsle(,) siäl, med renad bildkrafts vingar / Til högden lyft dig upp. S. Porthan (1767) i Ur Finl. hist. 627. Vid föreställningarna uppfattar man icke verkligheten omedelbart, utan blott någon sorts inre bilder af denna; med skäl har därför föreställningsförmågan ock kallats bildkraften. Schéele Själsl. 200 (1895).
2) till BILDA 3: bildande kraft; jfr BILDNINGS-KRAFT 1. (Hedniska lärde) inbillade sig thet vara mögeligit, at verlden hafver kunnat blifva så konstfull, som hon är, .. af en i materien förborgad bild-kraft, (vi plastica). Rydelius Förn. 368 (1737). För barock-arkitekten förlorade .. konstruktionen sin bildkraft. Han formade sin byggnad, som vore den huggen i ett enda verkstycke. R. Östberg i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1899, 2: 8.
(1) -KRAMS~2. särsk. till 1 c: tafvelskräp. Mindre tilltalande föreföllo några fäbodar vid Norra Dellen, präglade som de voro af allsköns fåfänglighet i bildkrams på väggarna. R. Kjellén i Sv. turistfören. årsskr. 1903, s. 186. —
-KRETS~2. (bilder- Biberg) särsk. till 3. N. F. Biberg i VittAH 10: 74 (1811). Kariterna intogo i antikens bildkrets en särskild ställning. Wirsén i 3 SAH 11: 127 (1896).
(1) -KRÄMARE. (bilder- Sv. Merc.) (†) konsthandlare. Sv. Merc. IV. 4: 51 (1759). Weste (1807).
(1 c) -KRÖNIKA~200. (bilder- Schück) Schück Sv. lit.-h. 1: 410 (1889). (Sergels charger) utgöra en grotesk bildkrönika till hans lefnadshistoria. Göthe Sergel 224 (1898).
(1) -KULT ~2. bilddyrkan. Cornelius Handb. i kyrkoh. 118 (1872, 1890). 2 NF 3: 356 (1904).
(1) -LIK~2, adj. (mindre br.)
1) lik en bild. Den lugna, bildlika varelsen, hvars anlete på en lång tid ej visat något spår af sinnesrörelse. Nyberg 1: 313 (1828, 1831); jfr BILD, sbst.1 1 b α. Hennes ansigte var ej reguliert, långt ifrån bildlikt skönt. Wetterbergh Altart. 80 (1848); jfr -SKÖN. Ett bildlikt ansigte. Linder Regl. 166 (1886).
2) bildlig (se BILDLIG, adj.1 3). Sylvander Sats. bildn. 20 (1856). Det är tydligt, att nya födelsen är ett bildlikt uttryck. Agardh Bl. skr. 1: 171 (1857). Hvad Paulus bildlikt kallar den andliga lekamen. Claëson 2: 132 (1858). Profeternas bildlika framställning. Flensburg Kyrkl. tal 89 (1870). De bildlika uttrycken. SDS 1886, nr 55, s. 2. —
-LÖS~2.
1) till 1. En bildlös, rent andlig kult. NF 6: 225 (1882). (Sintolärans) enkla, bildlösa gudstjenst. Svensén Jorden 282 (1887). Fries Bib. o. Bab. 21 (1903).
2) (knappast br.) till 4. (Lifvet,) droppan likt i hafvets vatten, / Bildlöst samm i evighetens våg. Atterbom FB 172 (1858).
3) till 6. Det afmätta, bildlösa, förbleknade i uttrycket, som man icke utan skäl förebrår franska poesien. Tegnér 3: 173 (1819). Torr och bildlös prosa. C. G. v. Brinkman (1842) hos Wrangel Brinkman o. Tegnér 343. Larsson Poes. log. 94 (1899).
-LÖSHET~02 l. ~20. särsk. till -LÖS 3. Wirsén i 3 SAH 2: 764 (1887).
(1 b) -MAKARE. (†) person som tillverkar bilder; jfr BELÄTE-MAKARE. Quensel Alm. (Sthm) 1730, s. 31. —
-MAKERI~002 l. 0104, vanl. 1004. (föga br.)
1) till 1 (b): tillverkning af bilder. Palmblad Fornk. 1: VI (1843).
2) till 6: öfverdrifvet l. osmakligt användande af bilder i skrift l. tal. Ljunggren SAHist. 1: 337 (cit. fr. 1817). Icke hvar sammanfösare af oförståndigt fras- och bildmakeri .. skall komma att passera för ett geni. Leopold 5: 139 (c. 1820).
-MATERIAL~0002 l. ~0102.
1) till 1. Ingen forskningsresa företas i våra dagar utan medförande af en eller flera fotografiska apparater. Under färden kan då samlas ett rikhaltigt bildmaterial. 2 Uppf. b. 10: 369 (1907).
2) till 3. Verkliga konstverk blifva icke fantasiens alster utan en bestämdt afsiktlig och i hög grad planmässig bearbetning af bildmaterialet. Schéele Själsl. 261 (1895).
(1) -MOTIV~02. De .. ur den hedniska mytologien hämtade bildmotiven (i antikens skulpturer o. målningar). Rydberg Kulturh. förel. 5: 125 (1887). Göthe Sergel 60 (1898).
(1 b) -NISCH~2. Alla (helgonbilderna stå) uti särskilda bildnicher med genombrutna baldakiner. Brunius Resa 1838 124 (1839). Bergman Gotl. o. Visby 8 (1858). Brunius Gotl. konsth. 3: 194 (1866).
(6) -ORD~2. (enst.) Fjalars död, där det enda bildordet ”likt dagen” säger så mycket. Söderhjelm Runeberg 2: 215 (1906).
(1) -ORNAMENT~002. Obeliskens hela kropp kan vara slätpolerad, utan hvarje tillstymmelse till inskrifter eller bildornament. Piehl Bild. fr. Egypten 95 (1896).
(1) -PAPP~2. (knappast br.) papjemasché. Dalin (1850). Larsen (1884).
(1) -PLAN~2, n. plan i hvilket en bild uppstår. Tekn. tidskr. 1896, Allm. s. 61. (Så) kommer (bilden) .. också att falla i ett mot hufvudaxeln vinkelrätt plan, bildplanet. Moll Fys. 4: 72 (1901).
-PRAKT~2. (bilder- Nicander)
1) till 1. Höga hvälfda fönstren fylldes / Utaf morgonstrålar re'n. / Glasets bilderprakt förgylldes / Af ett öfverjordiskt sken. Nicander 2: 9 (1827).
2) till 6. Nu tar han lutan och en sång sig höjer, / I konglig bildprakt Höga Visan lik. Franzén Skald. 3: 363 (1829). Den glänsande och rika bildprakt som utmärker Tegnérs stil. Ljunggren Sm. skr. 3: 73 (1879). Paulson Minnestal 99 (1899).
-PRUNK~2. jfr -PRÅL, -STÅT. särsk. till 6. Hvarför skulle .. den poetiska rikedomen alltid ge sig till känna genom bildprunk. Tegnér 6: 64 (1826).
-PRUNKANDE~200, p. adj. särsk. till 6. Lindeblads bildprunkande .. diktning. NF 9: 1357 (1885).
(1) -PRYDD~2, p. adj. (bilder- Atterbom) Atterbom i Phosph. 1810, s. 78. Ett bildprydt altarskåp. Brunius Resa 1838 274 (1839). Där stod domkyrkan med tre höga torn och djupa, bildprydda portvalv. Lagerlöf Holg. 1: 158 (1906).
(1) -PRYDNAD~20. När detta arbete är färdigt .. är kyrkans inre bildprydnad i färg så godt som fullbordad. C. R. Nyblom i PT 1892, nr 200, s. 3. NF 18: 123 (1894).
-PRÅL~2. (bilder- Thomander 3: 476 (1826)) jfr -PRUNK. särsk. till 6. Fransoserna .. hata ordsvulst, öfverdrifvet bildprål, oredigt tankekrångel. Leopold 5: 190 (c. 1827). De italienska marinisternas svulst samt antites- och bildprål. NF 6: 1381 (1883).
(1 d) -PUNKT~2. fys. punkt dit strålar som utgå från en punkt sammanbrytas efter att hafva passerat en l. flera linser l. buktiga speglar o. där således en bild af den punkt från hvilken strålarna utgå uppkommer, fokus, brännpunkt. Punkten eller stället, der de sammanlöpande strålarne mötas, kallas Bildpunkt (focus). Klingenstierna Musschenbroek 355 (1747). Dalin (1850). Varje föremålspunkt motsvaras .. av sin särskilda bildpunkt. Thunberg Vår kropps byggn. 98 (1907).
(1) -RAD~2. (bilder- Klinckowström) jfr -FÖLJD. Rydberg Faust 9 (1876, 1878). Dukens konstrikt väfda bilderrader. Klinckowström Frödis 8 (1898).
-RIK~2.
1) till 1.
a) rik på bilder. Portarna, med bildrik mångfald, skådas / I kunglig ståt förvara flydda Öden. Atterbom i Phosph. 1810, s. 79. Bildrika tapeter. Karlin Sk. textil konstsl. 3 (1886).
b) (†) som har stor förmåga att framkalla l. skapa bilder, som har en rikt skapande l. mångsidigt gestaltande förmåga. (Kellgren) ser omkring sig en bildrik natur, en skön poetisk verld, och derifrån hämtar hans snille ämnen. Stenhammar 284 (1798); jfr a. (På den nämnda taflan) hade Patrik låtit sin bildrika förmåga alstra en utsigt af solens lyckliga, välsignande makt öfver jordens växter. Almqvist Herm. 229 (1833).
2) till 3. En bildrik dröm. Franzén Skald. 1: 89 (1797, 1824). Fantasiens bildrika lek. Geijer I. 5: 18 (1810). Aldrig fås de (dvs. modeller till sköna verkligheter) utifrån, / Större eller mindre, / Hemtas de ej först som lån, / Ur ett bildrikt inre. Strandberg 1: 184 (c. 1860). Söderwall i 3 SAH 21: 59 (1907).
3) till 6. Stylen (hos Ossian) är .. bildrik. Ossian 1: Föret. XIX (1794). Denna djuptänkande och bildrika skald (dvs. Milton). J. G. Oxenstierna 4: VIII (1815). Pindarus är .. utmärkt för sitt bildrika språk. Tegnér 3: 512 (1816). En skön, bildrik, tankerik dikt. Rydberg 9: 280 (1895).
-RIKEDOM~002 l. ~200.
1) till -RIK 1 a. Katakombernas bildrikedom. (Cavallin o.) Lysander Sm. skr. 305 (1876).
2) till -RIK 3. A. Cronholm i SKN 1841, s. 136. Leopold .. medgifver att bildrikedom kan vara ett mycket stort bevis på ett verkligen poetiskt snille. Wirsén i 3 SAH 2: 265 (1887).
-RIKHET~02 l. ~20. (föga br.) till -RIK 3: bildrikedom (se d. o. 2). LBÄ 4: 105 (1797). Bildrikhet är en Guds gåfva; men då måste bilderna komma af sig sjelfva och vara hemmastadda som tama dufvor. Tegnér 5: 380 (1824). (Shaksperes) outtömliga bildrikhet. B. E. Malmström 8: 93 (1860).
(1) -RIM~2. jfr -VERS. ”Bildrim”, ett slags till sin yttre form egendomliga poetiska konststycken, hvilkas verser äro sammanställda på sådant sätt, att de erhålla skapnaden af vissa föremål (t. ex. ett altare, ett ägg, en herdeflöjt o. s. v.). NF 4: 601 (1881).
-RIMS-DIKT —0~2. Äfven af svenska diktare (t. ex. Stjernhjelm och Lucidor) finnas bildrimsdikter. NF 4: 601 (1881).
(1) -RISTAD~20, p. adj. som bilder äro ristade på. Detta spänstiga bildristade svärd. Rydberg Gudasag. 134 (1887).
(1) -RISTNING~20. om inristade bilder. Båda dessa märkliga run- och bildristningar (på Göksstenen o. Ramsundsberget). C. Säve i VittAH 26: 327 (1868). Rydberg Myt. 1: 609 (1886).
(1) -RÄCKA~20. jfr -FÖLJD. Rydberg Kulturh. förel. 5: 2 (1887). Konstnären (Callot) arbetade .. på denna bildräcka (dvs. cykeln helgon o. högtider) under flera år. O. Levertin i Ord o. bild 1903, s. 324.
(1) -SAL~2. (bilder- Lagerström Bunyan 2: 47 (1727), Snoilsky i 3 SAH 8: 39 (1893) m. fl.)
1) (numera knappast br.) (sal i ett) museum, i sht konstmuseum, konstgalleri. Lagerström Bunyan 2: 47 (1727). Kronprinsen af Bayern önskar att i ett Museum .. få en vidsträckt bildsal smyckad .. af denne .. mästare. Atterbom Minnen 293 (1818). Nästan alla de gotländska landskyrkorna gömma .. ypperliga bidrag till ett Gotländskt Muséum, der (jemte nämnda kyrkliga minnen) Visby' Läroverks redan påbörjade, .. ej obetydande samlingar, skulle bilda en gotländsk bildersal. Bergman Gotl. o. Visby 24 (1858).
2) (i vitter stil) bildl. Vår bok, ämnad till en bildsal åt svensk vishet och skönhet. Atterbom Siare 2: 14 (1843). Nalkas döden — då, om icke förr, / Spränger minnet upp sin stängda dörr, / Visar det förgångnas bildersalar. A. Grafström 2: 10 (1864). I den Fornskandiska gudaverldens bildsal (sitter) Minnets norna vid Urdarbrunnen. Wisén i SAH 54: 49 (1878). Häfdens bildersalar. Snoilsky i 3 SAH 8: 39 (1893).
(1) -SAMLING~20. (bilder- Atterbom (1810), Tekn. tidskr.)
a) (†) konstsamling, konstgalleri. I dag väntade oss den Frauenholz'iska .. bildsamlingen. Atterbom Minnen 259 (1818).
b) (†) bildl.; galleri. Hvad kan .. vara mer upplyftande, än genomvandra dessa bildersamlingar af odödliga män. Atterbom i Phosph. 1810, s. 118.
c) samling af bilder af hvad slag som helst. Bildersamlingar för den geografiska och historiska undervisningens alla grenar, inklusive framställningen af byggnader, vapen, klädnader o. s. v. Tekn. tidskr. 1872, s. 154.
(1) -SERIE~200. jfr -FÖLJD. Estlander Konsth. 56 (1867). De bildserier, som flerestädes förekommo å svenska berghällar. H. Hildebrand i VittAH XXXI. 2: 23 (1886). Delacroix litograferade bildserier till Goethes ”Faust”. 2 Uppf. b. 10: 306 (1907). särsk. till 1 c ε. Så uppstodo ”Hyrkuskens berättelser”, .. så skulle ”Ekströms paradis” ha blifvit en bildserie, liksom dessa. Wieselgren Bild. 322 (1889). Vetterlund Stud. o. dikt. 70 (1894, 1901).
(1) -SIDA~20. om sida af ett föremål hvarpå en bild (l. bilder) är(o) anbragt(a). Tekn. tidskr. 1873, s. 211. Vill man nu af en negativ bild taga en positiv kopia, måste man i mörker lägga ett känsligt pappersblad i kopieringsramen, lägga den negativa bilden derpå med bildsidan åt papperet (osv.). Uppf. b. 4: 606 (1873). särsk. om framsidan af ett mynt, en medalj o. d., avers. Weste (1807). På ett mynts yta har man att urskilja först: bild-, fram- eller åt-sidan .. och frånsidan. Eneberg Karmarsch 2: 709 (1862). Bildsidorna å hans medaljer äro vanligen ganska goda. NF 4: 563 (1881).
(1) -SIRAD ~20, p. adj. jfr -UTSIRAD. Bildsirade bägarn. Johansson Hom. Od. 3: 50 (1844).
(1) -SIRNING~20. Det vore mycket att säga om .. (Stefanskyrkans) djerfva och med betydningsfulla bildsirningar smyckade bågar. Atterbom Minnen 599 (1819).
(3) -SKAPANDE~200, p. adj. Bildspråket (är) i allmänhet oumbärligt för skalden, då hans organ, fantasien, just företrädesvis är bildskapande. B. E. Malmström 3: 380 (c. 1860). Vid .. (den estetiska fantasiens) verksamhet (dominerar) intet främmande ändamål .. den bildskapande verksamheten, utan denna öfverlåtes helt åt sig själf till en ”fri lek” med sina bilder för bildernas och för lekens egen skull. Schéele Själsl. 260 (1895). Drömlifvets bildskapande verksamhet. Vetterlund Stud. o. dikt. 143 (1901).
(3) -SKAPELSE~200. Atterbom Siare 1: 87 (1841). Sannolikhetens och Möjlighetens lagar (äro) endast .. graduella utvidgningar af Sanningslagen, från hvilken Phantasien frigör sig. Bildskapelsernas öfverensstämmelse med dessa lagar kallas derföre ock någon gång deras poetiska sanning. Trana Psych. 2: 55 (1847).
(1) -SKOLA. (†) Wikforss (1804; under bilderschule). i öfverförd bem. Den europeiska konstodlingens allmänt erkända bildskola. Leopold 5: 147 (c. 1820; med syftning på alstren af den grekiska bildningsgåfvan).
-SKRIFT~2. (bilder- Collnér Försök 13 (1812), Öhrlander o. Leffler (1852))
1) till 1: skrift som består i afbildningar af de föremål o. tilldragelser som den skall återgifva, ikonografi. Dähnert (1746). Collnér Försök 13 (1812). Det äldsta slags skrift var tvifvelsutan Bildskrift. Enberg Sv. spr. 3 (1836). Den indianska bildskriften (t. e. Mexikos, där pil och båge betecknar ”krig”, en sol ”ljus”, ett öga ”syn”, en eld ”läger”). Noreen Vårt spr. 1: 16 (1903). bildl. Kom, Söderns Flora, och på grafven teckna / din saknads bildskrift, som är sorgen kär. Tegnér 2: 477 (1823); jfr BILD, sbst.1 5 c. Den bildskrift, i hvilken naturen bevarat minnet af de växlande utvecklingsskeden vårt land genomgått. De Geer Skand:s geogr. utv. 150 (1896). Dess (dvs. drömmens) bildskrift. Vetterlund Stud. o. dikt. 141 (1901); jfr BILD, sbst.1 3.
2) (†) till 6: bildrik(t) skrift l. språk. Om hennes (dvs. den hebreiska vitterhetens) heliga bildskrift ej trognare tolkas efter dess inneboende anda, än efter särskilta uttrycks mångtydiga bokstaf. Brinkman i SAH 13: 131 (1828).
(1) -SKRUD~2. särsk. om samtliga målningar på en yta, ss. en vägg, ett tak o. d., l. i en lokal, i sht en kyrka, betraktade ss. en helhet. Att bekläda väggar och tak i kyrkor med fullständig bildskrud. E. Nervander i Fin. fornm.-fören. tidskr. 23: 55 (1905).
(1) -SKÅP~2. om altarskåp. Detta högaltare (i Lunds domkyrka) med sitt stora bildskåp. Brunius Metr. 527 (1854).
(1) -SKÄRARE~200. (bilder- Täubel) konstnär l. handtverkare som skär bilder i trä l. annat material, bildsnidare; jfr BELÄTE-SKÄRARE. I Tyskland (har det) långt för 1440 .. varit brukligt, att Form- och Bilderskärare tryckt Spelkort och Bilder. Täubel Boktr. 1: 40 (1823). Den starka efterfrågan, träskulpturen rönte .., skapade .. en mängd bildskärare, hvilkas praktmöbler .. alltid skola räknas som rena konstprodukter. Karlin Kult. mus. 58 (1888). Levertin Sv. gestalt. 293 (1903).
-SKÄRAR-—00~ l. -SKÄRARE-KONST—100~2. (M. Celsius) sysselsatte .. sig med måleri, bildhuggeri och bildskärarkonst. Biogr. lex. 3: 233 (1837). Svedelius Förfl. lif 13 (1887).
(1) -SKÄRM~2.
a) till 1 c: skärm med bild(er) på; särsk. om dylik i grekisk-katolska kyrkor förekommande skärm som skiljer koret från det för församlingen afsedda rummet, ikonostas; jfr -STÄLLNING. NF 7: 451 (1883).
b) till 1 d: skärm på hvilken skioptikonbilder o. d. uppfångas. AB(L) 1895, nr 278, s. 2.
(1) -SKÄRNING~20. utskärning af bilder, bildsnideri. Hörberg (befattade sig) gerna, utom måleriet, äfven med bildskärning. Sv. lit.-tidn. 1817, sp. 578. Brunius Sk. konsth. 560 (1850).
-SKÄRNINGS-KONST—00~2. Norrmann Eschenburg 1: 103 (1817).
-SKÄRNINGS-MASKIN—10~02. AB(L) 1895, nr 275, s. 1.
(1 c α) -SKÄRPA~20. tydlighet (i detaljerna) hos en bild. Fotogr. tidskr. 1890, s. 112. 2 Uppf. b. 10: 347 (1907).
(1) -SKÖN~2. skön som en bild; jfr -FAGER. Den bildsköna ynglingen. Kullberg Meissner Alcibiades 1: 72 (1808). Utan att på långt när ega det poetiska, luftiga och bildsköna af Neapel, Genua, eller Venedig, täflar Stockholm med dem i massornas omvexling. Rydqvist Resa 1 (1838). Ett bildskönt ansigte. Strandberg 1: 240 (c. 1870). Hjältinnan (i Blanches romaner) .. är alltid .. högättad och bildskön. Sylwan Sv. lit. 372 (1903). oeg., om språk. Vid .. (af Wetterstedts) sida kämpade troget Grefve Gustaf Lagerbjelke, med sina tankars djup och sitt bildsköna språk. Crusenstolpe CJ III. 1: 39 (1846).
-SKÖNHET—0~2 l. ~20. Rydqvist i SAH 12: 410 (1827). Den lugna, klara, enkla antiken, som lefde i bildskönhet, kände måttans värde. Dens. Resa 166 (1838). Lundell (1893). oeg., om språkbildningars skönhet. Stora äro dessa fördelar (som vinnas gm den starka verbalböjningens bevarande), för språkets styrka och uttryck, omvexling och bildskönhet. Rydqvist SSL 1: 264 (1850).
(1) -SNICKARE. (†) bildskärare. Bildsnickarn Veit Stoss. Atterbom Minnen 224 (1818).
(1) -SNIDARE~200. (bilde- Bidr. t. Åbo hist. bilt- Växiö domk. arkiv) bildskärare; jfr BELÄTE-SNIDARE. Bildesnidharen och målaren bekomo när dhe opsatte predikostolen .. 6 daler. Bidr. t. Åbo hist. I. 1: 97 (1623). Ny Altaretafla til kyrckians prydnad är bestält hos Biltsnidaren M:r Sven Segervald i Vexiö. Växiö domk. arkiv, Prostbok f. Uppvidinge här. 1724, s. 8. Nordensvan Sv. konst. 8 (1892).
-SNIDAR-—00~ l. -SNIDARE-KONST —100~2. Målare och Bildsnijdare Konsten. Schroderus Osiander III. 2: 288 (1635). Serenius (1734; under plastick). Bergman Gotl. o. Visby 7 (1858).
(1) -SNIDEN~20, p. adj. (enst.) försedd med bildsniderier. Då skred fru Brita med värdigt sätt / bort från sin bildsnidna stol. Scholander I. 1: 58 (c. 1865).
(1) -SNIDERI~002.
1) konst(en) l. yrke(t) l. handling(en) att snida bilder. Ödmann Hågk. 6 (1801). Härliga arbeten i bildsnideri finna vi i altarskrin och i de s. k. flygelaltarne. V. Adler i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1895, s. 149. T. M. Fries (1906) hos Linné Skr. 2: 199.
2) snidad(e) bild(er). Sculpture .. bild-sniderj, figur. Serenius (1734). Prins Johan (lät) sönderhugga bildsnideriet på ett Danskt fartyg, som i Stockholms hamn vågade visa sig med detta vapen (dvs. tre kronor). Ekelund 1 Fäd. hist. II. 1: 68 (1830). Hildebrand Kyrkl. k. 96 (1875).
3) (†) anstalt för bildsnideri i bet. 1. Schultze Ordb. 4649 (c. 1755). Almqvist (1844). Kindblad (1867).
(1) -SNIDINGS-KONST. (†) bildsnidarkonst; jfr -SKÄRNINGS-KONST, -SNIDERI 1. Then kånstrijkaste man, som en i bildsnidingz kånst fan. J. Messenius (1629) i Hist. bibl. 1: 119. —
-SPEL~2. (bilder- Snellman Fyra gift. 1: 247 (1842), Klockhoff E. skr. 100 (1865)) i brokig växling på hvarandra följande l. bredvid hvarandra befintliga bilder, brokig bildföljd.
1) till 1. Namn på personerna .. finnas (på den nämnda taflan) målade bredvid dem, hvilket verkligen är en mycket praktisk inrättning, när det gäller ett eljest kanske svårfattligt bildspel. Eichhorn Stud. 3: 134 (1881).
2) till 2 b: Karakteren af vår natur är äfven den af hans (dvs. Tegnérs) poesi: enkel storhet, majestätiskt lugn, djerfva öfvergångar, brokigt bildspel. Böttiger 4: 110 (1847, 1869); jfr BILD, sbst.1 3 o. 6.
3) till 3. Det var här (vid Strängnäs' gymnasium), som han (dvs. Törneros) började söka ord för sin lifliga fantasi, eller genom skrift afteckna dess bildspel. Atterbom Minnest. 2: 264 (1840). Drömmens vexlande bildspel. Nyblom i 3 SAH 8: 366 (1893). Gamla studentminnen, som då och då med sitt brokiga bildspel dyka upp för mina tankar. Ödman Hemma o. borta 39 (1896).
-SPRÅK, se d. o. —
(2) -SPÅR. (†) om det intryck på hjärnan som en synförnimmelse gjort. När vi intet igenkenne thet vi tilförenne sedt, så är antingen thes bild-spor vtplanat, eller communications linierna förstoppade eller igenfaldne emellan thet ena bild-sporet och thet andra. Rydelius Förn. 106 (1720, 1737).
(1) -STEN~2.
a) (†) miner. Bildstenar .. Äro de stenar, som hel och hollne til sin skapnad och gestalt, repræsentera någon ovanlig figur, lika som de af stenhuggare dertil huggne voro, eller i någon form gutne. Wallerius Min. 402 (1747). Weste (1807). Dalin (1850).
b) [namnet beroende därpå att man af stenen snidar gudabilder m. m.] miner. Bildsten, Agalmatolithus nämner Klaproth den hittils så kallade Späckstenen från China. G. Ekeberg i Litt.-tidn. 1797, s. 303. Bildsten eller agalmatolit är ett vattenhaltigt lerjordssilikat. 2 Uppf. b. 5: 279 (1902).
c) arkeol. sten med afbildning(ar) på. Dalin (1850). H. Hildebrand i Ant. tidskr. 3: 13 (1870). (sv.) fastlandet äro bildstenar sällsynta. Almgren Fornl. 49 (1904). Till de intressantare bevisen (för gutarnas förbindelse med Västeuropa under folkvandringstiden) .. höra de gotländska s. k. bildstenarna, resta stenhällar med i låg relief utförda ornament, .. hvilka återfinnas .. på liknande bildstenar i Skotland. H. Hansson i Läsn. f. sv. folket 1905, s. 171.
(6) -STIL ~2. (bilder- Ödmann) I bilderstil heter det ..: den, som på denna hörnsten sitt hopp, sin förtröstan bygger. Ödmann Str. förs. II. 1: 103 (1803). C. D. af Wirsén i PT 1904, nr 264 A, s. 3.
(1) -STOD~2. fristående plastisk framställning af en människa l. ett människoliknande väsen l. ett djur l. en djurliknande varelse, i allm. i hel figur (motsatt BYST); stod, staty; jfr BILD, sbst.1 1 b samt BELÄTE-STOD. Vid Piedestalen af .. Konungens Bildstod. DA 1793, nr 252, s. 1. Bildstoderna (i romarnas atrium) voro vanligtvis färgade vaxbyster. Lysander Rom. litt. hist. 115 (1858). Det marmorblock, hvarur Dantes bildstod mejslades. Uppf. b. 3: 46 (1873). (Gustaf Adolfs torg i Gbg) prydes af en vacker bildstod, föreställande hjältekonungen i det ögonblick, då han, stående på en bergkulle, pekade ned på slätten och bestämde, hvar staden skulle anläggas. Läseb. f. folksk. 201 (1890). (Alexander II:s) bildstod (modellerad af W. Runeberg) aftäcktes i Helsingfors 1894. NF 19: 153 (1895). i jämförelser; jfr BILD, sbst.1 1 b α. Stum som en bildstod. Rademine Knigge 1: 54 (1804, 1808). Han stod blek och stilla som en bildstod. Rydberg Frib. 327 (1857, 1866). Hon närmar sig till kistan, hon der dröjer, / stel som en bildstod. Sturzen-Becker 6: 44 (1868). Han blef sittande .. orörlig som en bildstod. Gellerstedt Gläntor 145 (1909).
-STODS-LIK—0~2. Sällan röjde någon rörelse i hennes (dvs. den blindas) bildstodslika anlete, att en känsla upprörde hennes inre. Bremer Fam. H* 3: 32 (1831). (Cavallin o.) Lysander Sm. skr. 359 (1877).
(1, i sht 1 c α) -STORLEK~02 l. ~20. Nyblæus Fotogr. 27 (1874). Det för en bestämd bildstorlek erforderliga afståndet mellan (den fotografiska) apparaten och föremålet. Roosval Schmidt 11 (1896).
(1) -STORM~2. (om folkrörelse som af religiösa motiv åsyftar) aflägsnande l. förstörelse af bilder i helgedomar o. af andra ss. heliga ansedda bilder; i sht om de bildfientliga rörelserna i den (grekisk-)katolska kyrkan på 700- o. 800-talen samt bland protestanterna under reformationstiden; jfr -STRID. NF 6: 1405 (1883). Bilddyrkarnas skara var (i östromerska riket på 700-talet) den stora massan, särskildt i det egentliga Grekland, der bildstormen stötte emot den från antiken ärfda beundran för plastisk konst. Därs. 18: 785 (1894). Protestantismens återvändande till det inre och andligt centrala i kristendomen medförde jämte förkastandet af bilddyrkan äfven en ny bildstorm. 2 NF 3: 356 (1904). Om bildstormen i S:t Petri kyrka i Malmö 1529. L. Weibull i Hist. tidskr. f. Skån. 2: 99 (1904).
(1) -STORMANDE~200, n. bildstorm. J. E. Rydqvist i VittAH 19: 55 (1836). Kejsar Leo IV Chazaras (775 —780) fortsatte bildstormandet. 2 NF 3: 356 (1904).
(1) -STORMANDE~200, p. adj. (bilder- Schück) som vill aflägsna l. förstöra (l. som aflägsnar l. förstör) i helgedomar förekommande l. andra ss. heliga ansedda bilder. De protestantiska ifrarne gingo för vida i sitt bildstormande nit. B. E. Malmström 1: 15 (c. 1860). En bilderstormande ultraprotestantisms öfverdrifter. Schück Sv. lit.-hist. 1: 255 (1886). Joannes Hylilas och öfriga bildstormande biskopar. NF 18: 787 (1894). bildl.: som pietetslöst vill förstöra sådant som allmänt ansetts l. som är heligt l. vördnadsvärdt l. godt, revolutionär. Wallin Invign. 5 (1837).
(1) -STORMARE~200. (bilder- Fahlcrantz 2: 107 (1826, 1864), (Schück o.) Warburg Litt.-h. 2: 547 (1897) m. fl.) person som deltager i bildstorm, bildstormande person, ikonoklast; jfr BELÄTE-STORMARE. Nordens bildstormare hafva mest förhärjande framgått i Upsala Domkyrka. (Forssell o.) Grafström Ett år i Sv. 119 (1833). Bilddyrkare och bildstormare stridde (på 700-talet) med yttersta häftighet emot hvarandra. Anjou Kyrkoh. 45 (1842, 1867). Hjärne Svenskt o. främm. 197 (1880, 1908). i öfverförd anv., om person som uppträder mot sådant som allmänt ansetts l. som är heligt l. vördnadsvärdt l. godt. Våra liberala vederdöpare och bilderstormare. SvT 1852, nr 192, s. 2. Den store konungens (dvs. G. II A:s) bild höll på att släpas i stoftet af Tysklands bildstormare, då Ranke hejdade dem med sanningens magt. Odhner i 3 SAH 1: 13 (1886). Ljunggren SAHist. 1: 281 (1886; om fosforisterna).
-STORMERI~002 l. 0104, vanl. 1004. (klandervärd) bildstorm. Några för bildstormeri anklagade Hugenotter. Cronholm Lig. 85 (1839). Våre förfäders fanatiska bildstormerier. Brunius Resa 278 (1839). Reformationsandan, som tidigt och våldsamt yttrade sig i Malmö .. urartade snart i ett fanatiskt bildstormeri. Dens. i VittAH 21: 188 (1853). bildl., om pietetslös strid mot sådant som allmänt ansetts l. som är heligt l. vördnadsvärdt l. godt. Det forna bildstormeriet och den nymodiga afgudadyrkan, .. det adertonde seklets hjertlösa upplysning och det nittondes hufvudlösa svärmeri. Tegnér 3: 139 (1817). (Törneros) blef bitter mot ett bildstormeri, som förgriper sig på allt hvad samhället har upphöjdt och vördnadsbjudande. A. Cronholm i SKN 1842, s. 211.
(1) -STORMNING~20. (mindre br.) bildstorm; jfr -STORMANDE, n. Dürer .. uttalade sig mot bildstormningen. C. D. af Wirsén i VL 1893, nr 178, s. 3.
(1) -STRID~2. om strid mot o. för bilddyrkan l. förekomsten af bilder i kyrkor o. d.; jfr -STORM. Münscher Kyrkoh. 84 (1814). Bildstriden .. var gemensam för Grekiska och Latinska kyrkan. Anjou Kyrkoh. 41 (1842). Bildstridens slut (på 800-talet) följdes af ett kraftigt uppblomstrande af grekisk konst och vetenskap. NF 18: 787 (1894).
-STÅT~2. (bilder- Polyfem, Snoilsky (1882) hos Warburg Snoilsky 294) jfr -PRUNK.
1) till 1. Bergman Gotl. o. Visby 14 (1858).
2) till 6. Polyfem II. 1—2: 4 (1810). Tegnér 3: 169 (1819). Utan all ord- och bildståt .. uttalar sig i dem (dvs. Freses psalmer) en barnslig fromhet. Ljunggren i SAH 41: 295 (1866). Med satirisk skärpa har han (dvs. Runeberg) flera gånger gifvit uttryck åt sitt misshag öfver den Tegnérska bildståten. AB(L) 1904, nr 29, s. 2.
(1) -STÄLLNING~20. = -SKÄRM a. NF 7: 451 (1883). (I högkoret) var nu en ikonostas (bildställning) upprest, hvarvid voro fästa bilden af den nyfödde Kristus och tre eller fyra helgonbilder. Lönnberg Kåre 221 (1887).
(3) -SYN~2. (föga br.) bild som frammanas l. framträder inför ngns inre syn. (Det förlorade paradiset af Milton är) uppfyldt af de mest förvånande bildsyner uppfinningen någonsin födt och satt i rörelse. J. G. Oxenstierna 4: III (1815). Allt i sak eller tanka skönt är ett skönt endast så långt, som det i en sinnlig framställning eller bildsyn verkligt uppenbaras. Atterbom Siare 5: 306 (1849).
(1 c α) -TAGNING~20. Ateliern (glasrummet), hvarest sjelfva bildtagningen sker. Nyblæus Fotogr. 39 (1874).
(1) -TECKEN~20. bild som utgör tecken för en viss sak l. ett visst begrepp, hieroglyf. Egyptiska bildtecken. Leopold 6: 69 (1803). I alla våra skriftspråk (äro) siffrorna .. bildtecken för de inhemska räkneorden. NF 12: 948 (1888). Kilskriftstecknen, använda såsom bild- eller saktecken, hade ett annat uttal, än när de användes såsom stafvelsetecken. Boëthius Hist. läsn. 1: 26 (1895).
(1) -TECKNAD~20, p. adj. (föga br.) som bilder äro tecknade på. På kistans hällar (i grafven vid Kivik) äro figurer inristade ... Af de bildtecknade stenarne återstå allenast fem. H. Hildebrand i Ant. tidskr. 3: 13 (1870).
(1) -TECKNING~20. särsk. konkret. Bild- och hieroglyphteckning är ännu ingen skrift. Sv. lit.-tidn. 1818, sp. 575. De Mexikanska hieroglyferna äro blott en rå bildteckning. Geijer I. 7: 58 (1819).
(1) -TILLBEDJANDE~0200, n. (föga br.) bilddyrkan. Rydberg Kulturh. förel. 5: 150 (1887).
(1) -TILLBEDJARE~0200. (föga br.) bilddyrkare. Rydberg Kulturh. förel. 5: 137 (1887).
(1) -TJÄNARE ~200. (föga br.) bilddyrkare. Rydberg Kulturh. förel. 5: 146 (1887).
(1) -TJÄNST~2. (föga br.) bilddyrkan; jfr BELÄTE-TJÄNST. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt Kyrkh. 2: 44 (1835). Rydberg Kulturh. förel. 5: 135 (1887).
(1 c) -TRYCK~2.
a) tryckning af bilder. Till förfaringssättet vid tontrycket sluter sig nära det egentliga färg- eller bildtrycket, som söker genast återgifva sina bilder i de naturliga färgerna. Uppf. b. 1: 617 (1873).
b) konkret: tryckt bild. Landskapsbeskrifningar .. med insatta bildtryck af ortens .. vigtigaste minnesmärken. P. A. Säve i Ant. tidskr. 1: 161 (1861, 1864).
(1 c) -TRYCKARE~200. (bilder-) De gamle Tyske kortmakarne och bildertryckarne. Täubel Boktr. 1: 35 (1823).
(6) -TYNGD~2, sbst. (för) stor rikedom på bilder. (Den nämnda visan) har mer af bild- och färgtyngd än visor kunna bära utan att förlora sitt väsen af visa. Fröding Grillfäng. 1: 19 (1898).
(6) -TYNGD~2, p. adj. öfverlastad med bilder. Fröding Grillfäng. 1: 20 (1898). Ståtliga, men alltför bildtyngda strofer. 2 NF 3: 115 (1904).
(1) -UTSIRAD~020, p. adj. jfr -SIRAD. Bildutsirade sängen. Johansson Hom. Il. 3: 448 (1846).
(6) -VAL~2. (bilder- Hammarsköld) Hammarsköld Sv. vitt. 1: 166 (1818). Ord- och bildvalet (i de sorgmodiga finska visorna) är .. rikt, .. fyndigt och naivt. E. Aspelin i Finland 305 (1893). Warburg Snoilsky 466 (1905).
-VERK, se d. o. —
(1) -VERS~2. jfr -RIM. Bildverser .. kallas verser, hvilka vid nedskrifningen eller tryckningen så blifvit sammanställda, att de i sin helhet återgifva formen af något föremål, t. ex. en flaska, ett klot o. s. v. NF 2: 530 (1877).
(1 d) -VINKEL~20. fys. vinkel som bildas af två linjer dragna från ett objektivs optiska medelpunkt till tvenne diametralt motsatta punkter på bildfältets (se d. o. 2) periferi. Nyblæus Fotogr. 27 (1874). Porträttobjektiv .. omfatta en för liten bildvinkel (för att kunna användas till landskapsfotografering). Roosval Schmidt 64 (1896). 2 Uppf. b. 10: 348 (1907).
(6) -VIS~2, adv. (mindre br.) gm bild(er), på bildligt sätt, allegoriskt. Nordforss (1805). Dalin (1850). Jag antyder endast bildvis arten af dessa styckens skönhet. B. E. Malmström 7: 167 (1850).
(1) -VÄFNAD~20. väfnad i hvilken bilder äro inväfda. Lundin Bortom Alp. 236 (1883). Tvänne långa bildväfnader ... Den ena framställde Salomes dans, den andra de visa och de fåvitska jungfrurna. A. Branting i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1901, 2: 39.
(1) -VÄFVERI~002. Då i Norge bildväfveriet tagit form af tapetväfveri, har det i Sverige stannat vid enstaka väfnader med djur- och människofigurer, afsedda till åkedynor. L. Zickerman i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1901, 2: 47.
(1) -VÄN~2. vän af bilder, särsk. af bilddyrkan. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt Kyrkh. 2: 42 (1835). Genom den bildvänliga kejsarinnan Theodoras ingripande förnyade en konstantinopolitansk synod 842 de nicenska besluten och uttalade anatema öfver alla ikonoklaster. Denna bildvännernas bestående seger firas ännu i dag genom en årlig s. k. ortodoxiens fest. 2 NF 3: 356 (1904).
(1) -VÄNLIG~20. vänligt stämd mot bilder, särsk. mot bilddyrkan. Rydberg Kulturh. förel. 5: 150 (1887). 2 NF 3: 356 (1904; se under -VÄN).
-VÄRLD, se d. o. —
(1) -YTA~20. yta som upptages af en bild l. hvarpå en bild befinner sig. Man har .. (vid kopiering af teckningar på fotografisk väg) att tillse, det originalet med bildytan vänd nedåt på alla punkter kommer i beröring med den preparerade pappers-ytan. Tekn. tidn. 1871, s. 294. Ett färdigt träsnitt företer .. ej längre en plan bildyta, utan somliga ställen ligga något lägre än hufvudföremålet. Uppf. b. 1: 610 (1873). O. Levertin i Ord o. bild 1903, s. 317. särsk. boktr. om öfversta ytan på en boktryckstyp, tryckyta. Nordin Boktr. 375 (1881). jfr: Uppgående bokstäfver såsom A, d, b, h, hvilka upptaga de öfre tre fjärdedelarne af bildytan. Hasselquist Boktryckstyper 8 (1905).
-ÄMNE. (†) till BILDA, v.1 3: ämne hvaraf man bildar ngt, materia, material. (Fysiken o. kemien) hafva ju intet annat at skärskoda, än et dödt bildemne. Rydelius Förn. Föret. § 12 (1718, 1737). Att förvandla det menskliga sinnet till ett alldeles vekt och omotsträfvigt bildämne i hvarje dristig hand som vill, till sina ändamål, begagna sig deraf. Leopold 4: 39 (c. 1820).
(1 c) -ÖFVERFÖRING~0020. På enklaste sätt kan elektrisk bildöfverföring åstadkommas genom att taga till hjälp en inrättning, konstruerad på samma grunder som kopieringstelegraferna. 2 Uppf. b. 3: 546 (1897).
B (†): BILDE-DYRKAN, -DYRKANDE, -DYRKARE, se A.
-HUGGARE, se BILDHUGGARE.
-KRAFT, -SNIDARE, se A.
C [af t. bilder-]: (1 c) BILDER-ABC30~102. BilderABC för små Barn. DA 1824, nr 300, Bih. s. 1 (boktitel).
(1 c) -ABCBOK~1002. Bilderabcbok. (1848; boktitel). Bilderabcbok för små snälla barn. (1860; boktitel).
(1 c) -ALFABET~102. Bilderalphabet för barn. (1838; boktitel).
-ALSTRING, se A.
(1 c) -ARK~2. (bild- Hildebrand Förhist. folk. 199 (1874)) (löst) ark med taflor på. Kolorerade Bilderark. SvT 1852, nr 26, s. 4. Åskådningsundervisning, .. meddelad efter .. de af S. utgifna Bilderarken. Gbgs allm. skolstyr. ber. ö. folksk. 1866 25 (1867). O. Levertin i Ord o. bild 1892, s. 29.
(1 c γ) -BIBEL~20. (bild- Larsen (1884; jämte bilder-), Rydberg Nakenh. 25 (1895) m. fl.) Lind (1749). Sahlstedt (1773). Broocman Ty. underv. 2: 137 (1808). I alla bättre inrättade skolor i vårt land finnas .. Bilderbiblar. Tidskr. f. folkskolel. 1848, s. 64. Rydbeck Medelt. kalkmåln. 5 (1904). bildl. Nyberg 2: 170 (1832). Naturen är Herren Guds stora sköna bildbibel. Rydberg Vap. 72 (1891).
(1 c) -BOK~2. (bild- Atterbom Siare 1: 191 (1841), Kastman o. Lyttkens (1893) m. fl.) bok som innehåller illustrationer; numera bl. om barnbok som uteslutande l. till väsentlig del består af taflor. Möller (1790). Weste (1807). Bilderbok .. Bok, prydd med bilder, taflor i koppar- eller stålstick, litografi, träsnitt, o. s. v. Dalin (1850). Fröken A., hvars förträffliga bilderböcker äro kända. E. Folcker i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1891, s. 99. bildl. (I människans) rena ande-minne står (enl. Swedenborg) (dvs. efter döden) förvaradt allt, hvad hon i vår nuvarande verld har tänkt, talat och gjort ..; och denna lefvande tafla eller bild-bok .. är den i Ordet flerstädes omnämnda ”lifsens bok”. Atterbom Siare 1: 191 (1841). Den bilderbok, som slås upp ny hvarje vår mellan Bråviken och Mälarens fjärdar. T. Strömberg i VLS 106 (1886). Anm. Ordet är nu i bet. tafvelbok för barn fullt br. Almqvist (1844) uppgifver emellertid, att det börjar blifva ngt föråldradt, o. Dalin (1850) betecknar det ss. mindre br. —
-BOKS-AKTIG—0~20. Nu synas (O. Achenbachs taflor) .. i sin färggrannlåt och sitt hopande af intressanta detaljer ej så litet oljetrycksartade och bilderboksaktiga. Nordensvan Konst. hist. 273 (1900).
-DIKT, -DYRKAN, -DYRKARE, -DYRKERSKA, -FRIS, -FULL, -FÖRESTÄLLNING, se A.
-GALLERI, se d. o. —
(1) -KAMMARE. (†) konstmuseum. Schultze Ordb. 2143 (c. 1755).
-KONST, -KRETS, -KRÄMARE, -KRÖNIKA, se A.
(1 c) -POSTILLA~020. En Bilder-Postilla, med figurer vid alla Evangelier. SP 1780, s. 824. —
-PRAKT, -PRYDD, -PRÅL, -RAD, -SAL, -SAMLING, -SKRIFT, -SKÄRARE, -SPEL, se A.
-SPRÅK, se BILDSPRÅK.
-STIL, -STORMANDE, -STORMARE, -STÅT, -TRYCKARE, -VAL, se A.
-VERK, se BILDVERK.
-VÄRLD, se BILDVÄRLD.
D [möjl. beroende på att orden lånats på muntlig väg, hvarvid den första ssgsledens tyska uttal bibehållits] (†): BILDT-HUGGA, se A.
-HUGGARE, se BILDHUGGARE.
-SNIDARE, se A.
-VERK, se BILDVERK.
Spoiler title