SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1910  
BINÄR binä4r l. 4r, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. binar, eng. binary, fr. binaire, af nylat. binarius, af lat. bini, två, par]
som består af två enheter. — särsk.
a) kem. o. miner. som utgör en förening af två enkla ämnen. Enkla eller så kallade binära sammansättningar. Berzelius Kemi 2: 564 (1812). Man känner för närvarande ungefär 52 enkla ämnen, hvilka genom en binär sammansättning, d. ä. 2 och 2, bilda alla oorganiska kroppar. Agardh Bot. 1: 33 (1830). Ofvannämnde 4 ämnen förena sig i organiska naturen icke vanligen binärt. Därs. 34. Dalin (1850). jfr: Under 1860-talet stod frågan rörande unitara eller binära formler i allmänhet så, att man inom den oorganiska kemien hyllade de binära åsikterna. P. Klason i Lefnadsteckn. i VetA IV. 4: 99 (1907, 1909).
b) mat. som innehåller två (föränderliga) storheter; i sht i uttr. binär form. En rationel, hel och homogen funktion .. benämnes en form, och särskilt efter de ingående storheternas antal ..: en binär, ternär, qvarternär form. Björling Plan geom. 34 (1896). Teorien för binära former, särskildt sådana af andra graden, spelar .. en hufvudroll inom den högre aritmetiken. 2 NF 3: 425 (1904).
c) astr. i förb. binärt system, system af två fixstjärnor; jfr BINÄR-SYSTEM; äfv. binär stjärna, dubbelstjärna. Briot Astr. 176 (1865). 2 NF (1904).
d) bot. o. zool. om förbindelse af släkt- o. artnamn. Det binära namnsystemet. Thorell Zool. 2: 23 (1861). Det är en af Linnés största förtjenster att inom naturalhistorien hafva infört denna dubbla beteckning, denna binära nomenklatur. Tigerstedt Bert 1: 15 (1881); jfr BINOMENKLATUR. Den latinska nomenklaturen har ett släkt- och ett artnamn, — den binära beteckningen. C. Lindman i Ped. tidskr. 1903, s. 266. Binära svenska växtnamn. A. G. Nathorst i Arkiv f. bot. II. 8: 6 (1904).
Ssg: BINÄR-SYSTEM03~02. särsk. till c: binärt system. H. M. Melin i 1 Nord. univ.-tidskr. I. 2: 5 (1855).
Spoiler title