SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1910  
BINDERI bin1deri4, n.; best. -et, äfv. -t; pl. (i bet. a α, β, b o. c) -er.
Etymologi
[efter t. binderei; jfr holl. binderij o. eng. bindery]
till BINDA, v. 5. — särsk.
a) [efter motsv. anv. i t.] trädg. (gren af handelsträdgårdsmästeriet som sysslar med) bindande af afskurna blommor (o. grönt). GHT 1896, nr 265, s. 2. I binderiet och i växthusen utgöra (ormbunkarna) .. ett oskattbart materiel till smyckning och pynt. Abelin Trädg. inomhus 141 (1904); jfr α. — särsk. konkret.
α) afdelning l. lokal i handelsträdgård l. blomsterhandel där buketter, kransar o. d. bindas.
β) blomsterarrangemang af bundna blommor (ss. bukett, krans o. d.); jfr BIND-ARBETE. Sidorna (i trädgårdsutställningslokalen) prydas af binderier, utaf hvilka B:s artistiskt utförda prydnadspjeser öfverraska. GHT 1897, nr 224, s. 2. Kaktus-Dahliorna (hafva) nu allt allmännare börjat användas .. till binderier. SDS 1900, nr 454, s. 2. (Jättegröens blad) lämpa sig väl att användas i buketter och till binderier. v. Post Fleråriga blomsterv. 71 (1910).
b) till BINDA, v. 5 b, i ssgrna BORST-, KVAST-, TUNN-BINDERI.
c) [snarast ellips ur BOKBINDERI; jfr motsv. anv. i holl. o. eng.] (tillfällig anv.) till BINDA, v. 6, konkret: bokbinderi. Vid större (folk-)bibliotek (i Nordamerika) finnes .. alltid ett särskildt binderi, där bibliotekets alla böcker bindas. Tekn. tidskr. 1896, B. s. 40.
Ssg: BINDERI-ARBETE103~020, äfv. ~200. = BINDERI a β. LD 1896, nr 191, s. 4. AB 1897, nr 222 A, s. 3.
Spoiler title