SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
BIOGRAF bi1ωgra4f l. bi1o-, stundom bi1å-, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. biograf, t. biograph, af fr. biographe, bildadt af G. Demeny 1893; med afs. på ordets beståndsdelar se BIOGRAF, sbst.1]
1) (föga br.) urspr.: af fransmannen G. Demeny 1893 uppfunnen apparat för tagande af seriefotografier; senare om dylik apparat i allm.; äfv. om motsv. projicieringsapparat; biografkamera, kinematograf, kinematografkamera. Få uppfinningar .. (hafva) så hastigt eröfrat världen som kinematografen eller biografen. Bet. ang. förevisn. af biografb. 1910, s. 1.
2) elliptiskt för BIOGRAF-TEATER; jfr KINEMATOGRAF. Gå på biografen [jfr gå på teatern]. Den så populära biografen. SvD 1903, nr 27, s. 7. Biograf för stadens skolor. (Lefvande bilder). SDS 1904, nr 59, s. 1. Biografen vid Strandvägen bjuder på ett godt program med omväxlande, instruktiva och roande nummer. SD(L) 1905, nr 84, s. 5. Biograferna ha blifvit en betydande faktor i mellanklassens nöjeslif. VL 1908, nr 248, s. 9. Mot en del af programmen på de s. k. biograferna här i landet hafva under de två senaste åren allvarliga och bestämda anmärkningar blifvit framställda. PT 1909, nr 272 A, s. 2. — jfr FÖRSTADS-BIOGRAF.
Ssgr (till 2): BIOGRAF-APPARAT103~002. (skioptikon)apparat medelst hvilken seriebilder förevisas på biografteater, kinematograf. Nord. filmtidn. 1910, nr 19, s. 1.
-ARTIST~02. artist som uppträder på en biografteater (för att gm sång l. andra prestationer bidraga till omväxling i programmet). Nord. filmtidn. 1909, nr 14-18, s. 9. Biografartisternas klubb. DN(N) 1910, nr 14342, s. 3.
-BILD~2. De tusen små fotografier, af hvilka en lefvande biografbild består. SvD 1903, nr 27, s. 7. Biografbilder ur sport- och idrottslifvet. PT 1910, nr 28 A, s. 2. Lefvande fotografiska bilder eller så kallade biografbilder. Bet. ang. förevisn. af biografb. 1910, s. 28.
-CENSOR~20. person som har i uppdrag att öfvervaka biografteatrars verksamhet o. förbjuda förevisningen af olämpliga bilder. Nord. filmtidn. 1909, nr 14-18, s. 9. —
-DIREKTÖR~002. VL 1908, nr 114, s. 3.
-DRAMA~20. drama som förevisas på biografteater. Nord. filmtidn. 1909, nr 2, s. 2.
-DUK~2. duk på hvilken bilderna i en biografteater projicieras. SvD(L) 1907, nr 243, s. 11. Ett godt sätt att popularisera vår skytterörelse bland den stora allmänheten torde vara att framställa våra större skyttetäflingar på biografduken. PT 1908, nr 78 A, s. 2.
-FILM~2. Nord. filmtidn. 1909, nr 10-11, s. 2. —
-FÖRESTÄLLNING~0020. jfr -FÖREVISNING. Rörelsen mot de osunda biografföreställningarna. PT 1908, nr 46 A, s. 2. I Sverige, där de första biografföreställningarna torde gifvits i samband med Malmöutställningen 1896, började väl biograferna förekomma mera allmänt först omkring 1905. Bet. ang. förevisn. af biografb. 1910, s. 12.
-FÖREVISNING~0020. jfr -FÖRESTÄLLNING. Hvarje söckendag (under två veckor hafva i Malmö) biografförevisningar för folkskolans ungdom ägt rum efter af särskild biografkommitté utarbetade program .. med anslutning till hvarje folkskolans årskurs. SDS 1910, nr 37, s. 6. Bet. ang. förevisn. af biografb. 1910, s. 10.
-INNEHAFVARE~00200. PT 1909, nr 301 A, s. 1.
-KAMERA~200. fotografikamera för tagande af bilder till biografteater. —
-KOMMITTÉ~002. kommitté för frågor som röra biografteatrar, i sht för kontroll l. censur af biografteatrars förevisningar l. program. SDS 1910, nr 37, s. 6 (se under -FÖREVISNING). Bet. ang. förevisn. af biografb. 1910, s. 12.
-KONTROLL~02. kontroll öfver biografteatrars program o. verksamhet; jfr -CENSUR. PT 1909, nr 140 A, s. 2. Bet. ang. förevisn. af biografb. 1910, s. 20.
-LEDARE~200. Råa och simpla historier, som hvar och en förståndig biografledare undviker. A. Rydin i Nord. filmtidn. 1909, nr 14-18, s. 7. —
-MASKINIST~002. person som sköter maskineriet på en biografteater. Sk. dagbl. 1907, nr 6015, s. 4. —
-NUMMER~20. nummer på biografprogram. —
-RÄTTIGHET ~002 l. ~200. (gm vederbörligt tillstånd meddelad) rättighet att gifva biografföreställningar. Vid äfventyr af biografrättigheternas återkallande. PT 1909, nr 272 A, s. 2. Bet. ang. förevisn. af biografb. 1910, s. 4.
-TEATER~020. teater för förevisning af lefvande bilder (jfr BILD, sbst.1 1 e γ) som tagits på fotografisk väg (medelst biografkamera) o. framställas förstorade på hvit skärm (gm ett slags skioptikon med stark belysning), kinematografteater. PT 1905, nr 277 A, s. 2. På senaste tid ha .. s. k. biograf- eller kinematografteatrar vuxit upp som svampar ur jorden. 2 Uppf. b. 10: 378 (1907). I Sverige (finnas) 175 fasta biografteatrar. A. Rydin i Nord. filmtidn. 1909, nr 14-18, s. 7. —
-VERKSAMHET~002 l. ~200. Personer, som icke själfva drifva biografverksamhet. Stadg. f. sv. biografförb. 5 (1908). Bet. ang. förevisn. af biografb. 1910, s. 14.
-ÄGARE~200. PT 1905, nr 295 A, s. 2. Biografägarne hvarken tillverka eller importera sina bilder. A. Rydin i Nord. filmtidn. 1909, nr 14-18, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content