SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
BIROLL bi3~rol2, äfv., i sht hos äldre personer, BIROL bi3~2l, r. (m. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. birolle samt t. nebenrolle; se BI-, prefix1 2]
roll af jämförelsevis underordnad betydenhet. Wikforss (1804; under nebenrolle). Så mycket bättre äro bi-rolerna besatta. V. F. Palmblad i Phosph. 1812, s. 155. Låta hjelpligt inöfva en biroll. Snellman Tyskl. 343 (1842). Birollernas innehafvare. AB 1889, nr 275, s. 3. I en biroll var hr S. fullt på sin plats såsom framsägare af en del sarkastiska och elaka repliker och reflexioner. PT 1909, nr 278 A, s. 3. — mer l. mindre oeg. o. bildl., särsk. i uttr. spela en biroll. Det är som jag haft dig ständigt bredvid mig, såsom mitt egenteliga sällskap, hvarvid andra personer blott spelat biroler. Törneros Bref 1: 214 (1826). Den stora massan .. ville se Frankrike spela icke en birôle, utan den främsta bland de stora makterna. Tiden 1848, nr 221, s. 3. Det, som vid de olympiska festerna spelade en biroll, (är) hufvudsaken i det program, till hvilket Nobel gifvit utkastet: skaldernas sånger, tänkarnes, de konstnärliga häfdatecknarnes, vetenskapsmännens arbeten. PT 1909, nr 289 A, s. 3.
Spoiler title