SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
BITRÄDE bi3~trä2de (bi`träde Weste), n. Anm. Pronomen o. dyl. ord som syfta på biträde i bet. 5, men icke stå ss. attribut omedelbart bredvid d. o., få stundom individens genus; jfr: En af konservatorns biträden. Berzelius Själfbiogr. ant. 144 (c. 1845). En eller två manliga biträden. Gustafsson Statii poet. skizzer 40 (1899) samt ex. från 1896 under 5.
best. -et; pl. (numera bl. i bet. 5) -en.
Etymologi
[till BITRÄDA; jfr t. beitritt samt sådana ordpar som AFTRÄDA: AFTRÄDE, INTRÄDA: INTRÄDE m. fl.]
1) [jfr t. der beitritt der engländer zu dem bund der deutschen] (i sht i historisk framställning, numera föga br.) motsv. BITRÄDA 2: inträde (i ett förbund o. d.), anslutning (till en traktat o. d.). 2 RARP 4: 452 (1727). Kejsarens biträde till det imellan Sverige och Ryssland träffade förbundet. Höpken 1: 254 (1771). Sveriges biträde till den Hannoverska alliansen. Svedelius i SAH 55: 268 (1879). Sibbern och jag afstyrkte .. att afsluta den ifrågasatta traktaten, så framt vi icke fingo biträde af åtminstone en stormakt. De Geer Minnen 1: 250 (1892). — (numera knappast br.) i uttr. göra biträde till, ansluta sig till. Sverige syntes böra göra biträde til en i Herrenhausen emot bägge Kejserliga Hofven sluten Tractat. Dalin Vitt. I. 3: 150 (1743).
2) (numera knappast br.) motsv. BITRÄDA 3: tillslutning, tillstyrkan, samtycke, bifall. Som iag måste tilstå, at detta kan anses för en nyhet, kan iag intet vänta mig facultetens biträde. Lagerbring Skr. 107 (1746). — särsk.
a) (†) i förb. biträde i (ett beslut o. d.), instämmande i l. bifall till. Protokollsutdrag från de tre öfriga stånden, till svar på adelns .. hos dem gjorda föreställning om biträde i adelns beslut. Adlerbeth Ant. 1: 140 (c. 1792).
b) (†) i uttr. göra (ngns önskan o. d.) biträde (jfr 4 a), lämna (sitt) bifall till. Iag (har) giordt hanss christeliga åstundan (att öfva sig att predika) bijträde, och låtit honom wara hooss mig ½ åhr uti öfning. Växiö domk. akt. 1691, nr 110.
3) [jfr motsv. anv. i t.] (†) motsv. BITRÄDA 4: bistånd, hjälp, understöd; stöd; undsättning. All loflig Hoff-styrsel .. (måste) ju af Guds närmaste biträde och wälsignelse framgång winna. Sahlstedt Hofart. 28 (1720). Frankrike var .. prompt i sitt biträde, för dem som höllo dess partie. Nordberg K. XII 1: 106 (1740). (Jag) förmodar .. genom den Högstes biträde göra fienden all afbräck. Vårt försvar 1907, s. 113 (cit. fr. 1743). Staden Lybeck .. sökte de Svänskas biträde emot Konungen af Dannemark. Celsius G. I 7 (1746, 1792). Et inbördes krig, fördt til största delen med biträde af fremande troppar. Schönberg Bref 1: 135 (1772). Fästningen (kunde) ej vidare få något biträde utifrån. Hallenberg Hist. 2: 416 (1790). Herr Professorens kjända nit .. gjer mig anledning, at .. anhålla om Herr Professorens bevågna Bijträde i en angelägenhet af mycken vigt. G. W. Lode (1792) i Förh. o. upps. 2: 245. Hästen förmår ej komma upp (dvs. resa sig efter fallet); likaså med hans herre. Skyndar ingen till biträde? C. F. Dahlgren 4: 305 (1831). — särsk.
a) i förb. göra (ngn) biträde, lämna hjälp l. understöd, hjälpa, hafva biträde (af ngn), hafva l. få hjälp (jfr 4 a). Drottning Märta .. begynte inbilla honom (dvs. konung Birger), at hertig Erik sträfvade efter hans krona och at hertig Valdemar gjorde honom biträde. J. G. Hallman Vitt. 7 (c. 1756). Kriget .. fortsattes af Meklenburgiska Herrarna, som af Vitalianerna hade et ansenligt biträde. Lagerbring 1 Hist. 3: 730 (1776). (Inbyggarna i Järnbäraland) gjorde honom (dvs. Sverre) dervid allt det biträde, som de kunde. Strinnholm Hist. 4: 171 (1852).
b) om enstaka yttring af hjälpsamhet; hjälpsam handling, tjänst (jfr 4 b). Hans Maj:t (K. XII) förlitade sig på Ephemeriska biträden af Turkiska makten och problematiska af andra makter. HSH 7: 212 (c. 1750). Edert och edra medbröders biträden hafva återgifvit Svenska vapnen den aktning, som de i förra tidehvarf ägt. Gustaf III 1: 155 (1792). Vid mitt anträde till sekreteraretjänsten gjorde mig medicinalrådet Trafvenfelt stora och vänskapsfulla biträden. Berzelius Själfbiogr. ant. 214 (c. 1845); jfr a.
c) motsv. BITRÄDA 4 c, om ekonomiskt understöd: (penning)bidrag; försträckning. Huru desse deputati uthur provincerne skohle blifva valde, instruerade och medh något bijträde hulpne, kan sedan ventileras. 2 RARP 3: 387 (1723). Han (har) .. undandragit sig alt biträde til hennes och dess Barns försorgning. Växiö domk. akt. 1784, nr 62. Under de förflutna åren hade Banquen blifvit flera gånger anlitad om biträden til Kongl. Maj:t och Kronan. Ad. prot. 1800, s. 1322. Den hädangångnes rätt .. till akademiens evinnerliga erkänsla för de biträden, hvilka han oegennyttigt lemnat henne. Järta V. skr. 2: 106 (1839). Agardh (o. Ljungberg) Stat. I. 2: 157 (1853). — jfr BYGGNADS-BITRÄDE.
4) [jfr motsv. anv. i t.] motsv. BITRÄDA 5: (personlig) medverkan (till l. vid utförande af ett företag o. d.); handräckning (vid skötseln af en syssla o. d.); hjälp; understöd; stundom svårt att skilja från 3. Lämna ngn sitt biträde. Regements-Officerarnes biträde vid förslagen, som gå til Kongl. Maij:t ifrån Öfversten, då vacance blifver vid Regementet. 2 RARP 3: 275 (1723). Tänk efter, hvad arbete, möda och besvär en Konung skulle hafva, om han sielf utan biträde af Råd eller Ministrar, skulle utarbeta alla goda och nyttiga Lagar. Oelreich 322 (1755). Med biträde af Ståndens Secreterare. RO 1810, § 47. Med Guds bistånd, och upplyste Mäns biträde, återställde (Luther) Evangelii Lära. Lindblom Cat. 9 (1811). Huru biträde vid in- och utlastningar anskaffas. Gynther Förf. 2: 300 (1852). (En del ragundabor blefvo) tvungna att vid förefallande behof skaffa sig presterligt biträde från Håsjö. Englund Gedungsen 62 (1853). Låna sitt biträde åt ett företag. Rydberg Frib. 380 (1857, 1866). Att, med biträde af annan än hustru och hemmavarande barn, till afsalu tillverka fabriks- och handtverksarbeten. SFS 1864, nr 41, s. 2. Begagna sig af ngns biträde. Cavallin (1875). T. .. ställdes i spetsen för en revision af ordlistan och fick till sitt biträde en kommitté sakkunniga utom akademien. De Geer Minnen 2: 286 (1892). Arbetets större omfattning har ansetts påkalla biträde af personer med vana vid tysk lagstil. Winroth Civilr. 5: XXIV (1910). — jfr ARBETS-, LÄKAR(E)-, MILITÄR-, ÄMBETS-BITRÄDE m. fl. — särsk.
a) (†) i förb. göra, ngn gg räcka (ngn) biträde, hjälpa, hafva (ngns) biträde, hafva l. få hjälp af (jfr 1 slutet, 2 b, 3 a). Jag .. hafwer intet förtegat theras (dvs. äldre författares) namn, .. hwarest jag .. hafft theras biträde. Swedberg Cat. e 3 b (1709). At .. Herrar Öfverstarne för Regementerne måtte hafva biträde af de ordinarie Regements-Officerarne. 2 RARP 3: 158 (1723). Capellaner (äro) tilsatte, som göra Kyrkoherdarne biträde uti sina Ämbetsförrätningar. Lagerbring 2 Hist. 1: 163 (1778, 1784). L. .. räckte mig dervid sitt trogna biträde. Ödmann M. Park 8 (1800).
b) (†) om visst slag l. viss yttring af medverkan; hjälp, tjänst, handräckning (jfr 3 b). Under de häftiga förföljelserna, då hvar och en omskuren upoffrades, upfann man ett medel att förlänga förhuden. Läkare befattade sig med detta biträde. Ödmann Str. förs. 1: 334 (1799). Ovärderliga biträden har jag .. erhållit af mången utmärkt man. Rääf Ydre 1: 6 (1856). I detta nedrifningsarbete får han många biträden, äfven af sådana, som derutinnan tro sig gå i Herrens ärenden. Genberg 2: 8 (1865).
c) (†) om medverkan l. understöd l. hjälp som utgår från en sak l. ngt sakligt. (Därest mera) helsa, lufft och ledighet hade giordt mig Biträde till dätta Arbetet. K. Stobæus (c. 1740) hos Fürst Stobæus 69; jfr a. Cameral-Vetenskapen, utan hvilkens biträde Samhälden icke .. kunna äga bestånd. Berch Hush. Föret. 6 (1747). Utan biträde af ärfda fördelar. Rosenstein 2: 55 (1813). Med biträde af .. Prepositioner .. uttryckes ett .. antal af skiljaktiga förhållanden emellan orden. Moberg Gram. 32 (1815). Han (har) ur minnet träffat Erik Palmskölds anletsdrag flera år efter dennes död, utan biträde af något förut befintligt porträt. P. A. Sondén i Biogr. lex. 3: 61 (1837). Genom Geologiens och Historiens förenade biträden, bestämma tiden för bronsvapnens begagnande i södra Skandinavien. Nilsson Ur. 1: 92 (1838, 1866); jfr b. (Calvin) var en .. stor fiende till allt biträde af skön konst i gudstjensten. Geijer I. 1: 322 (1845).
5) motsv. BITRÄDA 5, konkret: medhjälpare l. medarbetare (som intager en mer l. mindre underordnad ställning); i sht om person som är anställd för att göra vissa tjänster: assistent; bodbetjänt, kontorist osv. Gifva till biträde. Weste (1807); jfr 4. Taga biträde: quem sibi socium adjungere. Lindfors (1815). Sexton år gammal var han (dvs. G. II A.) redan ett oumbärligt biträde för fadern. Fryxell Ber. 6: 4 (1833); jfr 4. Herr S. är mitt förnämsta biträde .. på kontoret. Almqvist (1844). Extra biträden bestås vid större rustningar. Gynther Förf. 3: 207 (1852). Näringsidkare skall jemväl vid sina biträdens eller arbetares behandling och sysselsättning fästa behörigt afseende å deras helsa och arbetsförmåga. SFS 1864, nr 41, s. 7. I september 1821 erhöll han (dvs. Rosenstein) ett biträde till handlingarnas och arkivets ordnande. Ljunggren SAHist. 1: 375 (1886). Ombudsmän eller juridiska biträden i alla möjliga bolagsaffärer. Lunds veckobl. 1890, nr 132, s. 2. Sedan Herman i flera år tjänat som springpojke, blef han biträde i boden. Läseb. f. folksk. 27 (1892). (Den anhållne hade) inne å utskänkningsstället .. öfverfallit ett biträde och tilldelat henne en spark å högra benet. SD(L) 1896, nr 454, s. 7. Principaler och biträden inom handelsyrket. PT 1904, nr 8 A, s. 2. Biblioteket(:) Bibliotekarie .. Amanuens .. Biträde. VetA Årsb. 1906, s. 14. — jfr AFFÄRS-, APOTEKAR(E)-, APOTEKS-, ARBETS-, ARKITEKT-, BARBERAR(E)-, BATALJÄRS-, BIBLIOTEKS-, BOD-, BOKHANDELS-, BUTIKS-, CHARKUTERI-, DISPOSITIONS-, DOMAR(E)-, FOTOGRAF-, FYR-, FÖRRÅDS-, FÖRVALTNINGS-, HANDELS-, HANDTVERKS-, HUSHÅLLS-, KONTORS-, LAGER-, LEGO-, LOTS-, LÅN-, LÄKAR(E)-, MILITÄR-, MÄKLAR(E)-, POLIS-, PREDIKO-, RESE-, RÄKNAR(E)-, RÄTTEGÅNGS-, SKRIF-, SKRIFVAR(E)-, SVARANDE-, TINGS-, TJÄNSTE-, TJÄNSTEMANNA-, ÄMBETS-BITRÄDE m. fl. — särsk.
a) (†) post. i uttr. extra biträde, vid distrikts- l. lokalförvaltning anställd e. o. postexpeditör med arfvode på stat; fr. o. m. år 1910 ersatt af benämningen: biträdande postexpeditör. Döss o. Lannge 156 (1908).
b) oeg. o. bildl. Naturvetenskaperna, särskildt fysiken och kemien, började användas som biträden åt industrien. Pallin N. tid. hist. 130 (1878, 1887). Rytmen .. är den ursprungliga motorn, som skaffat sig melodi, ord och tankar till biträden. Cederschiöld Rytm. trollm. 99 (1905).
Ssgr: A: BITRÄDE-PLATS, se B.
B: (5) BITRÄDES-BEFATTNING300~020. jfr -PLATS. PT 1904, nr 147 A, s. 3.
(4) -BIBELSÄLLSKAP~1020 l. —02. (förr) jfr AUXILIÄR-SÄLLSKAP. Götheborgs Biträdes BibelSällskaps (berättelse). Skara stifts bibelsällsk. årsber. 1817, s. 52. Sv. bibelsällsk. månadsbl. 1826, s. 73. Fehrman Wingård 1: 125 (1908).
(4) -KORPRAL~02. (förr) korpral som kommenderats att tillhandagå ekonomiuppbördsman (vid kasernerad trupp). Till proviantens afhemtande hos leverantörerne kommenderas en af biträdes-korpralerne. Tj.-regl. 1858, 2: 128.
(4) -LÄKARE~200. (knappast br.) biträdande läkare. Holmberg Bohusl. 3: 141 (1845).
(4) -LÄRARE~200. (knappast br.) biträdande lärare. Westdahl Blek. lärov. hist. 47 (1862; i fråga om ä. förh.).
(1) -MAKT. (†) allierad makt. Sv. Merc. 1: 22 (1755). F. Burman i 1 SAH 4: 107 (1791).
(5) -PLATS~2. (biträde-) jfr -BEFATTNING. Nyss lediga biträdeplatsen å mitt kontor .. är besatt. N. pressen 1892, nr 175, s. 4 (i annons).
(1) -PLIKT~2. särsk. (föga br.) plikt att ansluta sig till en förening o. d. 2 NF 3: 1460 (1905).
(5) -RUM~2. rum för biträde. SD(L) 1904, nr 277, s. 7.
Spoiler title